Svensk Myndighetskontroll: Vi kan ju inte jaga och kriminalisera en hel generation!

http://www.dn.se/kultur-noje/fildelare-jagas-av-ny-enhet

http://piratplatsen.se/?q=node/444

Det här är en nyhet som jag missat tidigare men som framgår av ovanstående länkar så kommer det i fortsättningen att jagas fildelare på ett betydligt intensivare sätt än tidigare och alltså tvärtemot vad Fredrik Reinfeldt en gång sa. En särskild enhet för detta har bildats med två för ändamålet specialutbildade åklagare och totalt 15 poliser ute i de olika polisdistrikten. Kriminaliteten på området är betydande med ett par miljoner svenskar som fildelar.

Låt oss hoppas att domstolarna så småningom nöjer sig med bötesstraff för annars lär det bli oerhört fullt i våra fängelser och då mina vänner blir det en dyr historia det här!

Eftersom man ständigt hos Antipiratbyrån finner nya hot mot upphovsrättsindustrin så har man inatt, tillsammans med lobbyn och regeringen, eller om det var regeringen och lobbyn,  låtit meddela att eventuella minnen från filmer du sett, böcker du läst och musik du hört, i fortsättningen inte får berättas för andra som ännu icke sett, läst eller hört.

Denna olagliga spridning av upphovsrättsskyddat material kommer även den att fortsättningsvis falla under IPRED-lagen.

Somliga människor har förmågan att på sin biologiska hårddisk lagra ofantliga mängder information och minnen. Då dessa minnen återberättas för andra sker i lagens mening ett olagligt spridande av upphovsrättsskyddat material vilket kan medföra legala åtgärder mot spridaren.

Detta tillägg har under en tid varit i kraft i Danmark och därifrån meddelas att ingen av alla de personer som fått sina bio-hårddiskar beslagtagna, ännu har lämnat in något klagomål mot detta.

Detta visar att konfiskerandet av biologiska hårddiskar i förlängningen stärker den enskildes integritet och ökar hans frihet. I vart fall friheten från tankar på integritet.

Protester mot denna lag har hittills i stort sett endast inkommit från föreningen ”De huvudlösas försvarare.”

Ett litet misstag kan i morse ha begåtts av regeringens arkebuserings och integritetskontrollskyddsgrupp.

Vid passerandet av Svea Hovrätts lokaler under nattlig tjänsteutövning upptäcktes en för årstiden tunt klädd kvinna med en våg i ena handen och en ögonbindel för ögonen.

Det är fru Justitias ögonbindel som har gjort henne så tilldragande för avrättningspatruller.

Ögonbindeln fick några av de mer entusiastiska unga kadetterna att dra, den möjligen något förhastade, slutsatsen att det rörde sig om ett av de tilltänkta gryningsoffren som på något sätt var tidig till arkebuseringsytan utanför riksdagshuset.

Ivrig att villfara den vanliga önskan hos gryningsoffren att dö för integritet och demokrati, ville det sig inte bättre än att kvinnan ifråga kom att bli dagens första lyckade dödsskjutning.

En närmare rättsmedicinsk undersökning efter dödsfallet bekräftade att det var fru Justitia som på detta sätt kom att lämna sitt rättsvårdande uppdrag.

Närmast sörjande är Herr Demokrati med sambo frk. Frihet samt hela familjen rättsäkerhet&mänskliga rättigheter.

Begravningen har ägt rum i stillhet. Mest beroende på att de närmast sörjande belagts med munkavle.

 

Regeringen kände till de orimliga effekterna av sjukförsäkringsreformen.

Nu visar det sig att regeringen mycket väl kände till de negativa effekter av sjukförsäkringsreformen som Reinfeldt i efterhand kallat för orimliga och icke avsedda effekter.

Det är tidningen Göteborgsposten som funnit en hemlig promemoria upprättad i december -09 av tjänstemännen på socialdepartementet i vilken beskrivs hur departementet och dåvarande ministern Christina Husmark-Pehrson varnat för de konsekvenser som de nya sjukförsäkringsreglerna skulle komma att innebära. Tjänstemannen anser också att enskilda kommit i kläm helt i onödan, när regler skärptes utan att någon riktigt hann analysera konsekvenserna. I de tuffa förhandlingarna skickades olika bud mellan departement och allianspartier utan att alla alltid förstod vilka effekterna skulle bli av olika inspel

Syftet med PM:et var att dokumentera vilka departement och partier som tyckt vad under förhandlingarna.

Bara ett par veckor senare började den kontroversiella vågen av utförsäkringar, när tusentals människor nådde sjukförsäkringens ”stupstock”, som kritikerna kallade den. Något av det mest sensationella i socialdepartementets PM är att denna tidsgräns inte alls fanns med i det ursprungliga förslaget till sjukförsäkring. Det var ett senare inspel från finansdepartementet, som ville spara mer pengar.

Av promemorian framgår också att socialdepartementet hade en lösning som skulle inneburit att människor sluppit bli ”nollklassade”. Det handlar om de just nu så uppmärksammade 6 000 personerna som blivit utan ersättning när deras tidsbegränsade förtidspension upphörde. Både socialdepartementet och Kristdemokraterna slog larm om deras situation, men utan att få gehör.

Den före detta tjänstemannen på socialdepartementet nämner också Annica Holmquist som exempel på någon som drabbades av en ogenomtänkt regeländring. Annica Holmquist blev rikskänd i valrörelsens slutskede när Försäkringskassan inte ansåg att hon var berättigad till förtidspension (sjukersättning), trots att hon var i det närmaste sängbunden eftersom hennes kropp bryts ned av den ovanliga sjukdomen akromegali. Så här ska det ha gått till: socialdepartementet och finansdepartementet förhandlade om att skärpa reglerna för sjukskrivning. Finansdepartementet ville helt slopa möjligheten att beakta ”särskilda skäl”, medan socialdepartementen nöjde sig med att begränsa dem. Men plötsligt upptäckte socialdepartementet att finansen även strukit de särskilda skälen vid förtidspension/sjukersättning. Vi reagerade och sa att det var helt orimligt, men det fick vi inget gehör för, berättar tjänstemannen.

Även företrädare för alliansens mindre partier beskriver moderaterna på finansdepartementet som pådrivande bakom olika regelskärpningar, för att få fram pengar.

Detta är alltså ytterligare ett exempel på statsministerns ”lyssnande ledarskap”. När jag tar del av turerna i detta kommer jag omedelbart att tänka på tjänstemännen på justitiedepartementet som inför FRA frågans avgörande i riksdagen 2008 skrev ett liknande PM. Deras departementschef, Beatrice Ask, fick dock, till skillnad mot socialförsäkringsministern, vara kvar på sin post.

De sparade pengarna på sjukförsäkringen har som vi vet använts till jobbskatteavdragen. Dessa känns betydligt mycket mindre aptitliga i skenet av vetskapen om att de genomförts, trots att man känt till att tusentals människor skulle drabbas av orimliga effekter. Annica Holmquist är alltså en av dom som betalat din och min skattesänkning. Jag hade hellre sett att Annica fått behålla sin sjukersättning.

Läs även Aftonbladet