Bloggarkiv

Svensk Myndighetskontroll: KDU:s Aron Modig förnekar sig inte


Säga vad man vill om KDU:s förbundsordförande Aron Modig, men han är i alla fall konsekvent. Han tar nämligen varje tillfälle att i olika rättspolitiska frågor driva sin gammeltestamentliga inställning om ”öga för öga, tand för tand”.
I en artikel här hos SvT debatt går han nu emot alliansens justitieminister som uttryckt oro för den allt mer ökande användningen av utdrag ur belastningsregistret vid anställning.

Den som bemödar sig att läsa lagen om belastningsregister och dess förarbeten, finner snabbt att det användande av utdrag som nu sker, inte alls var avsikten med registret från början. Tvärtom så är reglerna synnerligen restriktiva då det handlar om att uppgifter kan lämnas ut.

Detta beror naturligtvis på att det framstår som glasklart för vem som helst, utom uppenbarligen Aron Modig, att ett användande av dessa uppgifter utgör en spärr och ett närmast oöverstigligt hinder för den som avtjänat straff att få en normal löneanställning. Detta utdragsuppvisande sker och bygger på, som Modig också skriver, den arbetssökandes egna inhämtande av ett utdrag, eftersom arbetsgivaren inte själv kan få ut något sådant.

Detta visar väl tydligt vilken intention lagstiftaren hade då lagen skrevs. Det var aldrig meningen att den skulle användas på detta sätt och det har nu gått så långt att i t.ex Västerås så har man krävt att gymnasieungdomar inför praktik, ska uppvisa utdrag ur registret.

Aron Modig ser dock inga problem med detta och tycks alltså inte ens kunna inse och förstå att den som inte tillmötesgår kravet på uppvisande gallras ut ur den arbetssökande gruppen på ett tidigt stadium.
Vidare så lämnar han dessutom oriktiga uppgifter i sitt ivriga försvar för arbetsgivarens rätt till dessa registeruppgifter och påstår att dessa gallras och att information om fängelsepåföljd bara kvarstår i tio år.

Den längsta tid en uppgift finns kvar i belastningsregistret är 20 år, med undantag för att fängelsedomar gallras senast 20 år efter frigivning och överlämnade till rättspsykiatrisk vård gallras senast 20 år efter utskrivningen (18§ och 17§ Lag 1998:620 om belastningsregister).

För den tidigare straffade spelar det dock väldigt liten roll om det är 10 eller 20 år. För honom så betyder det att han är effektivt utestängd från den reguljära arbetsmarknaden. Principen om att den som avtjänat sitt straff också har sonat det och ska ha möjlighet att återkomma i en fungerande roll i samhället undermineras härigenom effektivt och självklart så ökar detta risken för återfall i brott.

Om rehabiliteringstanken i samband med straff och fängelsepåföljd ska ha någon som helst trovärdighet kvar är det hinder för en återanpassning som detta registerutdragskrävande, som måste stävjas. En av dom som hörs i den rättspolitiska debatten och då ständigt med krav på hårdare tag och längre straff, är Aron Modig. Med den här artikeln visar han att han och KDU uppenbarligen nöjer sig med just hårdare tag och längre straff.

Vad som händer med den straffade efter strafftidens slut är inget som bekymrar de kristna högerungdomarna. De har fullt upp med att ojja sig över den höga andelen återfall i brott hos tidigare intagna och med att visa s.k politisk handlingskraft genom att kräva att de som inte fick en chans då de frigavs ska straffas om igen och nu hårdare då de återfaller i brott efter att ha sökt jobb och nekats med hänvisning till tidigare straff.

Faktum är att fängelsestraff blir fullständigt verkningslösa om den som straffas vet att han efter avtjänat straff är så stigmatiserad av detta, att alla ansträngningar att återkomma till samhället är meningslösa.

Svensk Myndighetskontroll: det är mycket nu


Det är inte direkt så att det är brist på ämnen att kommentera, det är snarare ett visst överskott på den marknaden just nu.

Juholtaffärerna är inte avslutade även om Juholt själv nu begett sig ut på någon form av försoningsresa till de olika partidistrikten runt om i landet. Ur demokratisynvinkel är det mest negativa med Juholts problem att Sverige f.n saknar opposition. Vänstern är för sin del upptagna med att vaska fram en partiledare så politiskt är det dött vad gäller politikens innehåll. Fp:s landsmöte bjöd på en del vin men mest vatten. Positivt var att man sa nej till drogtester i skolan men man sa å andra sidan ja till den s.k Landskronamodellen som jag tidigare skrivit om och som innebär att man ska ställa krav på motprestation för försörjningsstöd. Det är bara att hoppas att modellen aldrig får spridning utanför Folkpartiet.

Läste nyss en stark och självutlämnande artikel om hur det kan vara att hamna mellan stolar i vårt samhälle som jag kan rekommendera fler att läsa. Den ger mig å andra sidan tillfälle att nämna den dom som kom i Högsta Förvaltningsrätten häromdagen och som innebär att man slår fast att den tolkning som Försäkringskassan gjort av de nya reglerna för sjukersättning har varit alltför rigid. Det hindrar uppenbarligen inte kassan från att tolka utslaget på sitt sätt så fortsättning lär följa. Under tiden drabbas enskilda fortsatt av den empatilöshet i bedömningarna som jag inte kan låta bli att tycka att myndigheten ger uttryck för. Det är onekligen märkligt, att en statlig myndighet i alla lägen, ska tolka lagen till statens fördel. Glömmer man då inte att det faktiskt är de medborgare man bedömer som ytterst är staten?

Om LO-TCO:s tolkning av domen är riktig så har alltså tusentals människor drabbats av felbedömningar som under de år som gått för många har inneburit ett fruktansvärt lidande, i vissa fall ekonomisk ruin och jag är övertygad om att den som söker också kommer att hitta exempel på människor som i desperation har tagit sina egna liv som en direkt följd av övernitisk och byråkratisk fyrkantighet. det kommer att finnas anledning att återkomma till detta.

Igår fick jag ett litet utbrott efter att ha läst en artikel i Aftonbladet. Utbrottet fick jag iofs inte av artikeln utan av de kommentarer som fälls under den. det är när jag läser sådana kommentarer som tankarna kommer på om det verkligen är rätt att alla ska få rösta…… Nej, det menar jag naturligtvis inte men jag förstår hur oerhört mycket utbildning som krävs för att man ska kunna få en demokrati som styrs av upplysta medborgares fria val.

Khadaffi är död. Personligen tycker jag att det hade varit bättre att han ställts inför rätta men nu är det som det är. Libyerna behöver nu uppbyggnadshjälp och detta blir ett förträffligt tillfälle för hela EU att utnyttja då det gäller att sprida värderingar och en demokratisk grundsyn. Jag hoppas man inser och tar den möjlighet som nu öppnas. Libyen skulle kunna bli ett föredöme för fler länder i regionen om man där kan bygga ett alternativ till de mer teokratiska alternativ som annars dominerar.

En liberal rättspolitik att satsa på!


Detta är en rättspolitik för liberaler och för framtiden!

Rättspolitik

Liberalismen är en frihetsideologi och Liberaldemokraterna vill gå i spetsen för en frihetsrörelse som kan samla breda majoriteter för frihetliga förslag och frihetliga reformer.

Grundprincipen enligt människorättskonventionerna är mycket tydlig: Vi har rätt att ha privatlivet ifred utan att motivera det, som en mänsklig rättighet på samma nivå som rätten till liv.

Författning och grundlag

Grundlag ska inte ändras för ofta men Liberaldemokraterna anser att det i den senaste och nyligen beslutade ändringen saknas mycket.

För oss liberaler som nu under flera år har sett hur den enskilde medborgarens rättigheter begränsats mer och mer, finns i nuläget inget viktigare eller mer angeläget än att åstadkomma en återställning av de medborgerliga rättigheter som inskränkts och/eller förlorats, samtidigt som vi skapar ett starkare skydd för de mest centrala rättigheterna.

I Tyskland har man en stark konstitution från vilken vi hämtar vårt förslag om att grundlagen inte ska kunna förändras om det handlar om ändringar av fundamentala rättigheter. Om en sådan ändring ska göras så ska hela grundlagen avskaffas och skrivas om.

Det ska krävas tre fjärdedels majoritet i riksdagen för en sådan ändring och för att ändra denna, i vårt fall nyinförda, regel om tre fjärdedels majoritet skall också krävas tre fjärdedels majoritet.

Detta skulle totalt sett innebära ett väsentligt starkare skydd för våra grundläggande demokratiska rättigheter och därigenom även ett starkare skydd för hela demokratin.

Vi vill även att det i grundlagen förs in att förslaget till statsminister måste få stöd av en riksdagsmajoritet för att vara giltigt, alltså det omvända mot dagens situation då det räcker att statsministern inte får en majoritet mot sig för att bli vald.

En statsminister som förlorar en förtroendeomröstning ska också vara tvingad att avgå.

Då nuvarande grundlag infördes fanns en bakomliggande tanke, att grundlagsändringar skulle vara valfrågor. Så har det inte blivit, vilket märktes oerhört tydligt vid den nyligen företagna ändringen. Därför bör en ny, reformerad grundlag, innehålla att grundlag endast kan ändras med två tredjedels majoritet av riksdagens röster.

Rättspolitiken

Rättssäkerhet och demokrati är två begrepp som lever i symbios. Demokrati kan inte existera utan rättssäkerhet och rättssäkerhet är en förutsättning för demokratin.

Rättssäkerhet måste därför garanteras alla annars kan den inte garanteras någon!

Rättspolitik återfinner vi därför på alla samhällsområden och övergripande lagstiftning som inte finns under denna rubrik, finns i förekommande fall under andra rubriker och ämnesområden.

I Liberaldemokraternas samhälle bygger all lagstiftning på respekt för individen och individens särart och förutsättningar. Målet är att de lagar som finns ska utgöra en så liten inskränkning som möjligt för den enskildes frihet och att de ska ta all den hänsyn som går för att i så liten utsträckning som möjligt vara integritetskränkande.

Äktenskapsbalken kan tas bort och människor får fritt välja vilka samlevnadsformer de vill leva under och inom relationerna sluta de avtal man finner vara nödvändiga. Staten skall inte sätta någon sådan form före den andra.

 

Lagar och regler ska ha kommit till på rätt sätt och vara tydliga. Beslut ska vara förutsebara. Lika fall ska bedömas lika. Dessutom måste en rättslig prövning ske inom rimlig tid.

Det får inte stanna vid processuella garantier. Den andra sidan av myntet handlar även om kvalitet. Lagar, regler och beslut får inte ha vilket innehåll som helst, inte ens om de klarar alla formkrav. Detaljreglering av medborgarnas liv skall undvikas.

Ämbetsmannaansvaret måste tydliggöras. Dessutom måste, parallellt med det, en Lex Sarah måste införas för tjänstemän med plikt för enskilda tjänstemän att varna då brott mot mänskliga rättigheter sker, tex genom vanvård.

Skadestånd. Myndigheter måste genomföra beslutade åtgärder, och följa gällande lag. Gör de inte det måste det få konsekvenser, både för ansvariga chefer och i form av ersättning till de som drabbats.

 

En grundläggande rättsprincip är att rättegångar skall vara kontradiktoriska och att parterna skall vara likställda på sätt som uttrycks i EKMR artikel 6. Med den nya rättegångsordning, EMR, som infördes 081101 har fokus i processen förlagts till tingsrätten och hovrättens roll har ändrats från att vara omprövande till att vara överprövande.

För att principen om en kontradiktorisk process ska kunna upprätthållas måste försvaret på ett tidigare stadium i processen än idag delges allt förundersökningsmaterial. Vi föreslår också en utredning avseende advokatens behov av att kunna bedriva egen utredning under förundersökningens gång.

Nämndemannasystemet skall reformeras och domstolarna avpolitiseras.

Ett medvetande om att inget system är ofelbart gör också att Liberaldemokraterna vill skapa ett oberoende resningsinstitut som ska vara uppbyggt på motsvarande sätt som man idag har i t.ex Norge och England. Det måste vara möjligt även för dömda som saknar egna resurser att få en möjlighet att begära resning då de anser sig vara felaktigt dömda.

All lagstiftning skall granskas ur ett integritetsperspektiv till skydd för den enskildes integritet och lagstiftandet ska prövas mot svensk grundlag och Europakonventionen.

En författningsdomstol skall inrättas för denna granskning.

Internet skall omfattas av samma yttrandefrihetsskydd som vad som gäller i samhället för övrigt. Brevhemlighet, meddelarskydd och budbärarimmunitet måste värnas. Upphovsrättslagstiftningen måste reformeras på ett sätt som innebär en rimlig balans mellan olika intressen.

Patenträtten är ett område som måste ses över och moderniseras. Dagens patentsystem stjälper mer än det hjälper och utnyttjas ofta av storföretag för att stoppa olika projekt. Många miljösatsningar blir inte av och sjuka människor får inte tillgång till medicin, särskilt i tredje världen. Vi vill gradvis förändra patentsystemet så att företag och uppfinnare fortfarande kan tjäna pengar, men utan att hämma utvecklingen.

En särskild barnbalk skall införas i lagboken där lagstiftning som handlar om barn samlas. Straffmyndighetsåldern skall fortsatt vara 15 år. Barn skall ha oavvislig rätt till ombud i samband med rättstvister och skilsmässor.

I de sammanhang då staten oundgängligen är tvungen att ingripa mot någon enskild medborgare ska lagen ge ett starkt och oavvisligt skydd för den enskildes rättigheter så som de uttrycks i svensk grundlag och i de konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige undertecknat och förbundit sig att följa. Därför skall också frågan om den tilltalades skuld avgöras innan personalia gås igenom i brottmålsrättegångar.

Brottsoffermyndigheten ska avvecklas. Liberaldemokraterna vill stärka brottsoffrens ställning genom en genomgripande reform avseende brottsoffer och brottsskadeersättning. Den nuvarande ordningen ersätts med ett system där staten garanterar och utbetalar den ersättning som offret tilldömts i domstol, utan vidare utredning av ärendet. Det är sedan statens sak att kräva ersättning från den dömde.

Polisen ska organiseras som en nationell myndighet och arbetet effektiviseras. Kompetensen hos polisen måste höjas inom områden som beteendevetenskap och psykologi. En ökad antagning av polisaspiranter från andra kulturer ska uppmuntras liksom ett fortsatt jämställdhetsarbete.

Handläggningstiderna i domstol måste kortas och detta gäller särskilt i våra förvaltningsdomstolar. Europadomstolen har vid flera tillfällen dömt Sverige på grund av alltför långa handläggningstider, vilket inte är acceptabelt för en rättsstat.

Dubbel bestraffning är konventionsvidrigt och av det skälet skall skattetillägg inte åsättas den som även döms för brott som är relaterat till grunden för skattetillägget.

Sverige kritiseras upprepat av olika människorättsorganisationer för våra långa häktningstider, ofta i kombination med s.k fulla restriktioner. Häktningstiderna måste kortas och ett sätt att åstadkomma detta är genom att ställa ökade krav på åklagare att redovisa framsteg i förundersökningen. Det är inte acceptabelt att människor omhäktas utan att utredningen visar åtminstone aktivitet.

Barn som häktas skall placeras i särskilda häkten där de inte har kontakt med vuxna intagna. I de fall barn är föremål för restriktioner skall dessa lättas upp genom utökad personaltäthet och personalkontakt. Krav måste ställas på förtur och extraordinära åtgärder för att hålla dessa häktestider på ett absolut minimum. Barnpsykolog skall finnas placerad vid häktet.

SKL, Statens kriminaltekniska laboratorium, kan konkurrensutsättas.

Inom kriminalvården ska fokus ligga på återanpassning och rehabilitering och all vård inom kriminalvården och frivården ska utgå från och ges med utgångspunkt från ett individperspektiv. Vård och rehabilitering måste utgå från individen och individens olika förutsättningar och möjligheter.

Kriminalvården ska verka för att i samarbete med andra organisationer och myndigheter skapa en mångfald av påföljdsalternativ vid sidan av fängelsestraff.

Eftersom evidens visar att de som döms till fängelse har en högre återfallsfrekvens i brott än de som döms till andra former av kriminalvård ska målet vara att i så stor utsträckning som möjligt välja annan påföljd än fängelse.

Samhället ska på alla plan verka förebyggande för att hindra att människor hamnar i utanförskap och kriminalitet. Detta kräver insatser på många fler områden än enbart det rättspolitiska.

Lagstiftaren ska avkriminalisera alla typer av brott som bygger på diffusa och ofta föråldrade moralbegrepp och uppfattningar om hur den enskilde ska utforma sin vardag. Kroppslig autonomi skall respekteras.

Narkotikalagstiftningen skall ändras på sätt att narkotikainnehav för eget bruk avkriminaliseras.

Sexköpslagen är en sådan lag varför även den ska avskaffas. Den kriminalitet som i olika sammanhang kan ha samband med sexköp är redan reglerad i annan lag.

Vi har idag alldeles tillräckligt med lagar för att komma till rätta med brottslighet och terrorism. Det som krävs är också att vi tillämpar de lagar vi har på ett kompetent och professionellt sätt.

Liberaldemokraterna vill se en minskning av antalet lagar. Statens uppgift är och ska vara, att fastställa grunder och ramar för hur vi vill att samhället ska ska se ut och fungera. På denna grund och innanför ramarna ska friheten sedan vara reell och påtaglig så att detaljreglering kan undvikas.

Brott och straff en kunskapsfråga.


I en liberaldemokratisk tråd på vår facebooksida har jag sett en hel mängd åsikter om brott & straff som är förvånansvärt lika de argument som t.ex förs fram av Johan Pehrson och av SD. Uppenbarligen så behövs det även bland våra sympatisörer en massa utbildning på detta område. Jag brukar säga att det inte finns något annat område i svensk politik där människor tycker så mycket och har så många åsikter som just på det område som handlar om brott & straff. Tyvärr så baseras detta tyckande och de åsikter som förs fram sällan på fakta utan är just bara personliga åsikter. Myter som att vi har korta straff i Sverige fortsätter att odlas och jag ser t.o.m krav på livstidsstraff på områden där vi idag inte har detta.

Här har L en jättemöjlighet att profilera sig som de som faktiskt bygger sin politik på kunskap och beprövad erfarenhet. Ska detta lyckas så kräver det att de som uttalar sig i frågan är pålästa och inte lockas att hemfalla åt de populistiska förslag och utspel som kommer från andra håll.

Eftersom jag har sysslat med den här frågan själv i många år och själv har empirisk erfarenhet av det svenska rättsväsendet ur i stort sett alla aspekter så vågar jag utan att blinka påstå att Liberaldemokraterna kan svara för en evidensbaserad politik på området som inget annat parti idag kan mäta sig med.

Jag har därför sammanställt nedanstående länksamling till olika artiklar som behandlar frågor om brott & straff ur olika perspektiv och sammanhang och som kan utgöra ett referensbibliotek för den som söker kunskap på området.

http://svemykon.info/2008/02/23/743898/

http://svemykon.info/2011/03/19/svensk-myndighetskontroll-rattspolitikens-kvacksalvare/

http://svemykon.info/2010/11/05/svensk-myndighetskontroll-johan-pehrson-fp-en-svensk-taliban/

http://svemykon.info/2010/11/01/svensk-myndighetskontroll-hur-mycket-far-det-kosta-att-uppratthalla-en-myt/

http://svemykon.info/2010/09/11/svensk-myndighetskontroll-inleder-en-artikelserie-om-brott-straff/

http://svemykon.info/2010/09/12/d/ Brott& Straff del 1

http://svemykon.info/2010/09/13/h/ del 2

http://svemykon.info/2010/09/14/svensk-myndighetskontroll-brott-straff-tredje-delen/ del 3

http://svemykon.info/2010/09/15/svensk-myndighetskontroll-brott-straff-fjarde-delen/ del 4

http://svemykon.info/2010/09/17/svensk-myndighetskontroll-brott-straff-sjatte-delen/ del 6

http://svemykon.info/2010/09/21/svensk-myndighetskontroll-brott-straff-sjunde-delen/ del 7

http://svemykon.info/2010/09/24/svensk-myndighetskontroll-se-doden-pa-dig-vantar-1/ del 8

http://svemykon.info/2010/09/30/svensk-myndighetskontroll-brott-straff-nionde-delen/ del 9

http://svemykon.info/2010/09/30/svensk-myndighetskontroll-brott-straff-nionde-delen-fortsatter-1/ del 9 forts.

http://svemykon.info/2010/10/13/svensk-myndighetskontroll-brott-straff-tionde-delen/ del 10

http://svemykon.info/2010/10/28/svensk-myndighetskontroll-oseriost-sd-och-felraknat-dessutom/ om SD o kriminalvård

http://svemykon.info/2010/10/30/gg/ om SD o kriminalvård forts.

http://svemykon.info/2010/08/17/svensk-myndighetskontroll-holl-pa-att-saga-vad-var-det-jag-sa/ om synen på straff

http://svemykon.info/2010/06/14/svensk-myndighetskontroll-det-blir-inte-manga-ratt-for-sverigedemokraterna/ ”massinvandring” och brottslighet statistik

http://svemykon.info/2010/06/13/svensk-myndighetskontroll-har-blogg-och-tidningslasare-del-i-den-totala-brottsligheten/ ”Svenssons” delaktighet i brottsligheten

http://svemykon.info/2010/05/01/svensk-myndighetskontroll-logner-cynism-och-bristande-humanism/

http://svemykon.info/2010/05/10/svensk-myndighetskontroll-se-lyssna-lar-forandra/ Norsk krimvård

http://svemykon.info/2010/06/05/svensk-myndighetskontroll-vad-tycker-du-som-lasare-ar-ett-rattvist-straff/ Hur ”vanligt folk” ser på straffmätning del 1

http://svemykon.info/2010/06/07/svensk-myndighetskontroll-straff-och-straffmatning-slutet/ del 2

http://svemykon.info/2010/04/29/svensk-myndighetskontroll-effekter-av-hardare-tag/ Hårdare tag-effekter del 1  en USA jämförelse

http://svemykon.info/2010/05/02/svensk-myndighetskontroll-effekter-av-hardare-tag-del-2/ Hårdare tag- effekter del 2

http://svemykon.info/2010/04/12/svensk-myndighetskontroll-replik-pa-expressens-ledare-om-hardare-tag/

http://svemykon.info/2010/04/03/fungerar-hardare-tag-mot-psykisk-storning/

http://svemykon.info/2010/03/25/svensk-myndighetskontroll-johan-pehrson-presenterar-nya-repressiva-forslag/

http://svemykon.info/2010/03/19/svensk-myndighetskontroll-balans-contra-obalanserat/ JK om hårdare tag

http://svemykon.info/2010/03/17/svensk-myndighetskontroll-hjalper-urinprov-mot-adhd/

http://svemykon.info/2010/03/06/svensk-myndighetskontroll-den-eviga-debatten/ Visar hur straffen för våldsbrott skärpts de senaste 30 åren

Låt oss hålla oss till fakta när vi debatterar den här frågan och på så sätt besegra våra motståndare genom ren kunskap. Tyckandet kan andra få stå för.

%d bloggare gillar detta: