Liberaldemokraternas manifest

En liberal vision för Sverige

Inledning

Liberaldemokraterna har bildats ur en längtan. Eftersom det idag saknas ett liberalt alternativ upplever
många en ideologisk hemlöshet, och en brist på engagemang i de partier som verkar i det politiska livet.

Vår liberala värdegrund betonar den enskilda människan, hennes friheter och rättigheter. Den riktar in
sig på att varje människa ska ha utrymme att utvecklas individuellt. Staten existerar för medborgarna,
inte tvärtom. Vi ska verka för att förmänskliga staten snarare än att förstatliga människan.

Vi tror på alla människors frihet, lika värde och rätt i samhället. Vi tar strid mot överförmynderi,
moralism och kontrolliver. I ett fritt samhälle är det inte staten som förvaltar människors
angelägenheter. Det gör människor bäst utan statens inblandning, med egna initiativ. Varje människa
vet bäst själv vad hon vill uppnå; politikens uppgift är att ge människor friheten att uppnå denna
strävan. Varje individ gör sina val självständigt och får skörda både dess frukter och konsekvenser. De
som har behov av stöd från samhället ska känna sig respekterade och kunna påverka den hjälp som
erbjuds.

Fullt självbestämmande, kroppslig autonomi, är centralt i vår politik. Vad du gör med ditt liv, din
kropp och din tillvaro, ska du vara fri att själv besluta om, så länge dina beslut inte innebär skada för
någon annan.

Att rättssäkerhet garanteras och upprätthålls är ett absolut och oavvisligt liberalt krav. Vi säger ett
tydligt nej till olika typer av morallagstiftning och lagar där brottsoffer saknas. All lagstiftning ska
grundas på evidens, beprövad kunskap och erfarenhet. Den ska vara sekulär, klar, överskådlig och
förutsebar. Ingen människa ska utsättas för kontroll och övervakning utan att en konkret misstanke
finns. Principen att man ska betraktas som oskyldig till dess en lagakraftvunnen dom finns, kan inte nog
understrykas. Sverige ska ha en författningsdomstol som granskar lagförslag och ser till att förslagen
inte strider mot grundlag eller mänskliga rättigheter.

Demokrati, integritet, frihet och rättssäkerhet är fyra hörnstenar i vår politik. Tillsammans formar vi en
framåtskridande och förutseende vision för morgondagens samhälle. Vi vill att alla ska ha friheten att
förverkliga sina drömmar och idéer.

Ekonomi

Ingen nation har någonsin gått under för att det finns för många företag. Företagen är ryggraden i
samhället. Vi vill ha kraftigt förenklade regler för företagare, och sätta upp ramarna för en fungerande
marknad. Politikens roll är att se till att marknaden fungerar, inte att styra den.

Sverige bör gå i spetsen för en modern ekonomisk politik, med ett funktionellt skattesystem, ett
solidariskt trygghetssystem med medborgarlön, ett effektivt företagsklimat, demokratiska och
transparenta skatter samt fri internationell handel utan handelshinder.

Ett skattesystem måste vara överblickbart, förutsebart och upplevas rättvist av varje medborgare.
Dagens system innehåller en stor demokratisk brist, i sin oöverskådlighet. Många i Sverige tror att man
betalar trettio procent i skatt, när skattetrycket i verkligheten ligger närmare det dubbla, i och med
bland annat arbetsgivaravgifter.

De dolda skatterna och avgifterna innebär att politiker i dag lurar
folket för att kunna ta ut långt högre skatter än de egentligen har mandat för. Vi kräver att alla skatter
ska vara synliga, och att arbetsgivaravgiften ska skrivas in i skattsedeln. Vi anser också att förhållandet
mellan arbetare och arbetsgivare bör hållas till avtal och att vi ska genomföra en översyn av de lagar
som finns på området för att avgöra vilka som ska returneras från lagboken till arbetsmarknadens
parter.

Vårt nuvarande skattesystem är dessutom utformat med kraftigt progressiva skatter, vilket minskar
produktiviteten. Progressiviteten skapar negativa incitament till att bidra till produktion och att lägga
tid och energi på utbildning. Skattesystemet måste förenklas avsevärt, så att det blir mer överblickbart
och rättvist. Införandet av plattskatt är den mest effektiva metoden för att uppnå detta. Det leder
dessutom till väsentligt lägre kostnader för såväl staten som enskilda företagare att administrera
skatten, och de flesta former av skatteplanering försvinner.

I kombination med plattskatt förordar vi medborgarlön; ett system vi kallar PSML, för att förtydliga
att de är intimt sammanlänkade. Alla medborgare över arton år ska erhålla en basinkomst; samma för
alla. Detta ger ett tryggare samhälle, där ingen behöver vara orolig för att stötas ut ur
samhällsgemenskapen.

Dagens bidragssystem är ett ineffektivt och dyrt sätt att hjälpa utsatta
människor. Vi vill lyfta bort skammen som följer med bidrag, och göra basinkomsten ovillkorad. Med
dagens system utsätts socialbidragstagare för grova integritetskränkningar i alla de prövningar man
måste genomgå. Det är också en situation som är mycket svår att ta sig ur, då bidragen minskar i
samma grad som man tjänar pengar. Marginalskatten blir alltså hundra procent för de sämst ställda.
Med medborgarlön lönar det sig alltid att arbeta.

I ett internationellt perspektiv finns ingenting viktigare än en fri och rättvis handel. Globaliseringen i
världen innebär att tekniska framsteg och ekonomiska förutsättningar blir tillgängliga för allt fler
människor. Handelshinder som subventioner och tullar måste försvinna. De snedvrider världshandeln,
gör det dyrare att både exportera och importera, och slår allra hårdast mot fattiga länder. Den bästa uhjälp
vi kan ge är avskaffade tullar och subventioner.

Social trygghet

Vi sätter individens frihet i centrum. Det är inte möjligt att nå ett tillstånd i världen där människor
slutar ta risker; det ligger i människans natur, och är grunden för all utveckling. Friheten för enskilda
människor att ta risker är viktig att försvara. Därför anser vi att kroppslig autonomi och
skademinimering måste vara övergripande principer för all socialpolitik.

Ett liberalt samhälle ger stöd till de som behöver, med respekt för mottagarens behov av integritet och
rätt till lika behandling. Ingen ska någonsin behöva känna skam för att söka hjälp, och den som
behöver hjälp ska också kunna påverka hjälpens utformning. Ingenstans är individperspektivet viktigare
än då det handlar om insatser och vård för de mest utsatta i samhället.

Privata initiativ inom vården öppnar för en större effektivitet, mer personligt bemötande och större
valmöjligheter. Vi vill ha ett system med vårdpeng, där patienten själv kan välja sjukhus eller annan
vårdinrättning – detta inbegriper även vårdinrättningar i andra länder. Kan en vårdsökande hitta lika
bra eller bättre vård till samma kostnad eller t.o.m. billigare utomlands, så finns det ingen anledning
att hindra ett sådant initiativ.

Samtliga medborgare ska kunna ta del av samhällsinformation samt kunna röra sig obehindrat och
delta i aktiviteter i allmänna miljöer, trots eventuella funktionshinder. De insatser och stöd du kan få,
samt om du har rätt till personlig assistans eller ej ska inte avgöras av vilken kommun du bor i. Detta är
ett orättvist system. Vi vill att samma villkor ska gälla för alla och att detta därför ska regleras av
staten. Besluten är kopplade till personen och påverkas inte om en medborgare flyttar inom landet.

En ansvarsfull och human socialpolitik måste baseras på respekt för människan och hennes mänskliga
rättigheter, och erbjuda åtgärder som vilar på befintlig kunskap och beprövad erfarenhet. Den politik
som förs idag förvärrar snarare än motverkar problemen. Nolltolerans mot droger är ett bra exempel på
en misslyckad idealistisk position som inte tar hänsyn till hur verkligheten ser ut. Tillgången på droger
har inte minskat, trots nolltoleranspolitik. Tvärtom har den ökat, och drogerna har blivit billigare i
konsumtionsledet. I Sverige har antalet dödsfall mer än fördubblats de senaste 14 åren och var 2008
fler än 400. Till detta måste även adderas en mängd dödsfall i olika sjukdomar som är relaterade till
injektionsbruk, direkt orsakat av det politiska motståndet mot sprutbytesprogram.

Vi löser problemet med mer frihet, en pragmatisk politik och fokus på skadereduktion. Allt bruk och
innehav för personligt bruk av droger bör avkriminaliseras. Detta inbegriper även odling för eget bruk,
att jämställas med tillverkning av vin och öl i hemmet. Målen för behandling av drogberoende ska
styras av patienternas önskningar och behov. All behandling ska i första hand alltid ske frivilligt.
Tvångsåtgärder ska endast brukas i extremfall och på ett rättssäkert vis. På apotek eller vårdcentraler
ska det finnas tillgång till rena sprutor. Det ska även vara tillåtet att privat införskaffa sprutor, och inga
hinder ska resas för privata initiativ att starta sprutbyten. Vi kräver att vården och socialtjänsten blir
centrala aktörer snarare än polisen, inte minst eftersom många drogberoende undviker att anlita
vården, för att på så sätt slippa bli gripna av polisen.

Sexköpslagen måste bort eftersom det är en destruktiv och dysfunktionell lag som förvärrar det sociala
stigmat och berövar sexarbetare basala rättigheter, såsom arbetsskydd, sjukförsäkring och pension.
Lagen strider mot principen om kroppslig autonomi och mot avtalsfriheten och göder den organiserade
brottsligheten. Lagen också är verkningslös, såtillvida att den inte ens nämnvärt minskar sexhandeln,
som endast byter arena. Vi förespråkar istället ett perspektiv gentemot sexarbete som bygger på
skadereduktion, empati, ett starkt engagemang för hälso- och sjukvård samt mänskliga rättigheter.

Principen kroppslig autonomi, att varje medborgare ska ha suverän bestämmanderätt över sin egen
kropp, ska även gälla företeelser som eutanasi, värdmödraskap och andra områden som enbart
involverar den egna kroppen. Självklart måste även tvångssterilisering av transsexuella upphöra.

Infrastruktur

En fungerande infrastruktur är den moderna civilisationens ryggrad. Utan transporter, elnät, värme,
vatten, avlopp, sophantering, internet och telefoni är det omöjligt att hålla samman och knyta ihop
olika delar av samhället. Det är statens och kommunernas ansvar att se till att nödvändiga
kommunikationer finns och fungerar. Det är dock inte nödvändigt att det offentliga bygger, äger och
underhåller all infrastruktur. Det som åligger det offentliga är att se till att alla människor har tillgång
till såväl digitala som fysiska kommunikationer och transporter.

Bostadsbyggandet och bostadsbeståndet är viktiga infrastrukturområden. Syftet med bostadspolitik är
att skapa möjligheter för alla människor att hitta en bostad. Vi måste därför skapa förutsättningar för
en hållbar bostadsmarknad. Byggnadsreglerna måste förenklas. Planprocesserna måste kortas och
byråkratin runt dem måste minska, för att det dels ska kunna byggas nya bostäder i högre takt, dels bli
billigare för såväl det offentliga som bostadsbolagen att bygga nytt. Det måste också bli möjligt att
bygga bostäder med olika standard för att tilltala olika målgrupper. Ett nödvändigt medel är också att
införa marknadshyror.

En anledning till att mycket nyproduktion utgörs av större lägenheter och i högre grad är bostadsrätter
än hyresrätter, är att det är svårt att få snabb lönsamhet i små hyreslägenheter. Bostadsrätter ger snabba
vinster till fastighetsbolagen och större lägenheter ger som regel högre avkastning än små. Detta beror
till stor del på de regleringar som råder på marknaden. Skattereglerna måste också förändras. Tidigare
fanns ett bidrag till nybyggda hyresfastigheter, något som numera är borttaget. Det är positivt med
enkla skattesystem och bidrag av denna sort ska avskaffas, men liknande bidrag till bostadsrätter och
egnahem måste också försvinna ur skattesystemet. Alla upplåtelseformer för bostäder måste behandlas
likvärdigt av det offentliga för att marknaden ska fungera.

Alla människor är unika och det som passar för en passar inte nödvändigtvis för en annan. Det är därför
viktigt med mångfald på alla områden, inte minst bostadsmarknaden. Kollektivboenden, hyresrätter,
bostadsrätter, egnahem – alla har de en naturlig plats och ska också blandas inom ett givet område för
att skapa möjlighet för alla att bo där. Även standard måste vara möjlig att variera och speciellt
skapade hus för såväl ungdomar som seniorer ska uppmuntras. En grupp som har särskilt svårt att ta sig
in på bostadsmarknaden är ungdomar. De har sällan hög inkomst, är inte tillräckligt gamla för att ha en
lång kötid och har som regel ingen gammal bostad de kan sälja. Det råder också ett underskott på små
och billiga bostäder.

Det måste bli lättare att hyra ut sin bostad i andra hand. Detta skapar bostadstillfällen. Detta är inte en
permanent lösning för boendet, men det kan underlätta för många, t.ex. studenter. Dagens regleringar
och kontroller från bostadsrättsföreningar och hyresvärdar skapar en grogrund för en oseriös svart
marknad, där hyresgästen är i princip rättslös om något händer samt ofta utsätts för ockerhyror. Med
mer tillåtande regler på detta område skulle också färre bostäder stå tomma under långa perioder.

En dysfunktionell bostadsmarknad leder ofelbart till en svart marknad för kontrakt. Oavsett kösystem
är det omöjligt att bli av med denna marknad så länge det råder bostadsbrist. Det vore lovvärt om fler
kommuner och privata aktörer skapade bostadsköer där kötid är avgörande för vem som får lägenheten,
men det är inte en lösning på det underliggande problemet.

Allmännyttans bostadsbestånd är inte heligt. Möjligheten för allmännyttan att sälja fastigheter till
privata värdar måste alltid finnas och dessutom uppmuntras. I dagsläget byggs de flesta nya
hyresrätterna av just allmännyttan och att sälja äldre fastigheter till privata aktörer är ett bra sätt att
finansiera nybyggnation. På en fungerande marknad behövs dock inte offentligt ägda aktörer och
allmännyttans existens är därför ingen självklarhet.

Kultur och kunskap

Kultur präglas av såväl tekniska landvinningar som konstnärliga. De går hand i hand. I alla tider har
konsten haft en viktig roll i att uppmuntra kreativitet och alternativt tänkande. Det är ingen slump att
många av historiens största konstnärer också hade en vetenskaplig ambition, liksom många
vetenskapsmän har haft en stark konstnärlig ådra. Utforskandet, sökandet efter människans och
universums gränser, den kreativa driften, har vetenskapen och konsten gemensamt. Det är därför
logiskt att samla ämnen som kultur, forskning och utbildning under samma tak.

Vi uppmuntrar mångfald inom utbildningsväsendet, i form av pedagogiska alternativ, mindre
centralstyrning av skolan, mer ansvar till lärare och pedagoger för undervisningens utformning. Det är
dags att bryta det sjukliga fokus som skolan har på betygen; skolans syfte ska inte vara att sortera och
bedöma. Skolans uppgift ska vara att undervisa, inspirera, förmedla redskap till studenterna att hitta
kunskap på egen hand, av eget intresse och drivkraft.

Vi behöver utforska alternativ till betygssystemet. Ett alternativ vore att ha ett tentamensförfarande,
där eleverna i högre grad väljer vilka ämnen de vill fokusera på, och där man låter varje elev blomstra
inom de fält de är mest begåvade för. Idag handlar skolan i allt för stor grad om själva kvantifieringen av
kunskapen och inte om införskaffandet av den. Betygssättningen upptar stora delar av lärarnas tid och
elever fokuserar allt för mycket på att plugga till prov istället för att lära sig och förstå.

Skolan utgår från idén att alla individer ska utvecklas lika snabbt, något som är långt ifrån realistiskt.
Vi bör därför också ifrågasätta klassificeringen av barn i vilken man sorterar dem efter ålder. Grunden
för skolan ska vara lärande; betygen ska inte blandas ihop med undervisningen. Betygen ska spegla vad
eleven kan, inte vad den kunde vid ett visst tillfälle. Därför måste alla betyg kunna prövas hur många
gånger som helst på ett liknande sätt som högskoleprovet idag kan skrivas flera gånger.

Det måste bli lättare att både anställa och avskeda lärare, att anställa pedagogiska talanger och avskeda
dåliga lärare. Dåliga lärare gör inte bara ett sämre jobb; deras inflytande kan ha en direkt destruktiv
konsekvens för eleverna. Vi anser också att man bör ha differentierade löner, så att kompetensen
tydligare avspeglas i lönen.

Systemet med politiskt tillsatta skolledningar måste avskaffas omedelbart. En skolledning måste
framför allt präglas av pedagogisk kompetens och ett effektivt och positivt ledarskap. Dessutom bör
lärare i skolan ständigt få beredas möjligheter till kompetensutveckling och vidareutbildning.

Vi lever i en tid av förändring, och skolan måste hänga med, såväl tekniskt som attitydmässigt. Läraren
är inte längre den yttersta källan till kunskap, och inte den självklara auktoriteten, Med modern teknik
har kunskapsinhämtning blivit något annat än det någonsin har varit. Det en lärare påstår kan
omedelbart kontrolleras via en smartphone och internet. Och för varje år utvecklas tekniken mer och
mer. Alltså måste även lärarens roll omdefinieras, från att ha varit kunskapens yttersta auktoritet till att
vara en förmedlare, en inspiratör, en ledsagare som lär ut inlärningsteknik och kunskapssökning, hur
man söker och finner rätt fakta.

Internet är en av de största landvinningarna i mänsklighetens historia, och har förändrat hela världens
infrastruktur. Internet är det bästa organ för demokrati och jämlikhet som någonsin uppfunnits. Det är
ett världsomspännande blodomlopp för kultur, politik, kunskap och frihet. En enorm myllrande global
bazaar där alla människor i världen på sikt kommer att kunna kommunicera med alla.

Detta stärker demokratin, där all makt ska utgå från folket. En öppen idédebatt kan forma argument och idéer om
hur samhället ska skötas och utvecklas. Internet ger större möjligheter för alla att vara med och
påverka. För att detta ska fungera måste grundläggande rättigheter respekteras även på internet. En
mångfald i värderingar och infallsvinklar måste accepteras och tolereras. Man måste kunna
kommunicera, söka information och publicera texter fullt anonymt om man behöver det.
Brevhemlighet, meddelarskydd och budbärarimmunitet måste värnas.

I en liberal demokrati måste medborgarna vara fria att inhämta information, så att de själva kan bygga
upp kunskap och bilda sig en uppfattning om samhällsproblem och andra samhällsfenomen. Inte bara
information som är tillrättalagd och godkänd av staten, utan även sådant som känsligt, obehagligt eller
kontroversiellt. Det måste vara tillåtet att ta del av all information som finns tillgänglig. Vi måste alla
ha chansen att bedöma och bemöta argument från odemokratiska eller hatiska rörelser, eller studera
känsliga dokument som har läckt ut, utan att riskera repressalier. Men om vi är eller känner oss
övervakade, är risken stor att vi drar oss för att besöka vissa webbplatser, söka på vissa sökord, och
kommunicera med vissa personer. Av rädsla för att bli registrerade eller svartlistade censurerar och
begränsar vi oss själva. Vi blir anpassliga. Den fria åsiktsbildningen hindras.

Kunskap är makt. När staten skaffar sig mer kontroll över olika slag av information som rör
medborgarna sker en förskjutning av makten och den transparens som ska råda i en demokrati, där
medborgarna granskar makten, har i Sverige kommit att få ett närmast omvänt innehåll. Genom en
mängd nya kontroll- och övervakningslagar är det nu medborgaren som ständigt granskas. Den känsliga
maktbalansen mellan stat och medborgare har rubbats. Den balans som gått förlorad måste återställas.

Patenträtten är ett område som måste ses över och moderniseras. Dagens patentsystem stjälper mer än
det hjälper och utnyttjas ofta av storföretag för att stoppa olika projekt. Många miljösatsningar blir inte
av och sjuka människor får inte tillgång till medicin, särskilt i tredje världen. Vi vill gradvis förändra
patentsystemet så att företag och uppfinnare fortfarande kan tjäna pengar, men utan att hämma
utvecklingen.

Internet innebär att vi inte längre är hänvisade till ett kulturellt utbud som är bestämt uppifrån. Dagens
medborgare har tillgång till hela världens musik, text och bilder. Detta är något vi ska bejaka, inte
försöka förbjuda. Genom att försöka stänga de forum som är de nya kulturskaparnas huvudsakliga
fönster mot omvärlden, bidrar upphovsrättsindustrin och de lagförslag och lagar de stödjer till att
strypa den kulturella återväxten.

Internet fyller i dag samma funktion som folkbiblioteken gjorde för
hundra år sedan. Internet är gynnsamt för folkbildning och samhällsutveckling. Den allt hårdare
tillämpningen av en föråldrad upphovsrätt skapar dock stora problem, för såväl kulturskapande som för
enskilda medborgares integritet. Fildelning är i grunden något positivt både för de enskilda
medborgarna och för samhället i stort. Att finna en formel som innebär att vi finner en balans mellan
en upphovsmans rätt till sitt verk och de spridningsmöjligheter av detta verk som på olika sätt
möjliggörs av och genom internet är inte lätt, men nödvändigt.

Lag och rätt

Vi vill minska antalet lagar. Statens uppgift är och ska vara, att fastställa ramar för hur vi vill att
samhället ska se ut och fungera. Frihet ska vara grund för all lagstiftning, och detaljreglering bör
undvikas. Vi har idag tillräckligt med lagar för att komma till rätta med existerande kriminalitet. Det
som krävs är att vi tillämpar de lagar vi har.

All lagstiftning ska bygga på respekt för individen. De lagar som finns ska utgöra en så liten
inskränkning som möjligt för den enskildes frihet. Lagar och regler ska vara tydliga, och beslut ska vara
förutsebara. Demokrati kan inte existera utan rättssäkerhet och rättssäkerhet är en förutsättning för
demokratin. Rättssäkerhet måste därför garanteras alla annars kan den inte garanteras någon.

Under flera år har den enskilde medborgarens friheter och rättigheter begränsats mer och mer. Det
finns i nuläget därför inget viktigare eller mer angeläget än att vända denna olyckliga trend, och
åstadkomma en återställning av vad som förlorats, samtidigt som vi skapar ett starkare skydd för de
mest centrala rättigheterna.

Då nuvarande grundlag infördes fanns en bakomliggande tanke, att grundlagsändringar skulle vara
valfrågor. Så har det inte blivit. Därför bör en ny reformerad grundlag innehålla att grundlag endast kan
ändras med två tredjedels majoritet av riksdagens röster. Detta skulle totalt sett innebära ett väsentligt
starkare skydd för våra demokratiska rättigheter, och även demokratin som sådan.

All lagstiftning ska prövas mot svensk grundlag och Europakonventionen. En författningsdomstol ska
inrättas för denna granskning. Nämndemannasystemet ska avskaffas och domstolarna därmed
avpolitiseras. Handläggningstiderna i domstol måste kortas och detta gäller särskilt i våra
förvaltningsdomstolar.

Samhället ska på alla plan verka förebyggande för att hindra att människor hamnar i utanförskap och
kriminalitet, vilket kräver insatser på många fler områden än enbart det rättspolitiska.

Liberaldemokraterna vill stärka brottsoffrens ställning genom en genomgripande reform avseende
brottsoffer och brottsskadeersättning. Den nuvarande ordningen ersätts med ett system där staten
garanterar och utbetalar den ersättning som offret tilldömts i domstol, utan vidare utredning av
ärendet. Det är sedan statens sak att kräva ersättning från den dömde.

Idag löses alltför få brott. Trots kraftiga ökningar av antalet poliser har uppklarningsfrekvensen av brott
inte förbättrats. Polisen ska organiseras som en nationell myndighet och arbetet effektiviseras.
Kompetensen hos polisen ska öka. En ökad antagning av polisaspiranter från andra kulturer och ett
fortsatt jämställdhetsarbete ska uppmuntras.

Inom kriminalvården ska fokus ligga på återanpassning och ska utgå från och ges med utgångspunkt
från ett individperspektiv.

Brevhemligheten ska återupprättas genom att samma regler ska gälla på nätet som i samhället för
övrigt. Budbärarimmunitet och nätneutralitet är en grundsten för ett fortsatt fritt internet och ska ges
samma skydd som andra grundläggande rättigheter i Europakonventionen.

För att stat och myndigheter ska få övervaka, registrera och avlyssna medborgare ska en konkret misstanke                                                                                                                                                                                                                                                   om brott föreligga. Den lagstiftning som införts under senare år och som står i strid med detta, ska därför rivas
upp och tas bort. Yttrande-, åsikts- och informationsfrihet ska stärkas. Källskyddet och rätten att vara
anonym måste kunna garanteras. FRA-lagen ska rivas upp och datalagringsdirektivet ska upphävas.
Känslig information avseende medborgare inom EU får inte lämnas ut till land utanför EU utan
konkret brottsmisstanke, och då endast efter en formell polisbegäran för gärning som även är straffbar
inom EU.

Miljö

Vår ekonomi och välfärd är beroende av miljön och dess resurser. Miljön står också inför flera allvarliga
hot, som riskerar miljontals människors liv. Om människor ska kunna uppleva frihet i sin vardag får
miljön inte vara en begränsande faktor.

För att uppnå ett samhälle där miljön inte hotas av människor, och människor inte hotas av miljön,
krävs politiska insatser. Det enskilt största miljöproblemet, som i dag leder till flest människors lidande
och död, är fattigdom. I länder som inte har elektricitet dör många av förgiftning på grund av eldning
inomhus – något som dessutom bidrar kraftigt till luftföroreningar, både lokalt och globalt.

Även större frågor som måste lösas internationellt kräver minskad fattigdom. Den som inte har mat för
dagen kommer inte ha möjlighet att lägga sin energi på globala miljöfrågor. För att länder ska kunna ta
gemensamma krafttag mot klimathotet krävs att alla har tillräckligt välstånd för att kunna fokusera på
miljön. Tillväxt kan inte ensamt lösa alla problem, men utan tillväxt kan inte många problem lösas.

Grön skatteväxling är central i vår miljöpolitik. Vi vill höja skatten på sådant som orsakar
miljöproblem, till exempel utsläpp av växthusgaser, miljögifter, övergödande ämnen etc. Nivån på
skatten sätts så att den ger önskad effekt, och kan väga upp den förväntade skadan av den utsläppen
som görs. Skatten går direkt in i statskassan och ska kunna justeras kontinuerligt så att uppställda
miljömål nås. Staten ska inte peka ut den goda teknologin genom exempelvis subventioner eller
miljöpopulistiska investeringar, det sköter marknaden bättre. Vad vi gör med miljöskatterna är att
styra bort från den dåliga teknologin.

Vi kan underlätta för en mångfald av lösningar genom minskad byråkrati, regelverk som inte sätter
käppar i hjulen och ökad skatt på de skadliga verksamheterna. Vi vill underlätta för enskilda individer
som vill producera egen el.

Ett av de största problemen för miljön i dag är att vi aktivt betalar för att förstöra den. Skattebetalare i
EU bidrar med pengar till jordbrukssubventioner, överdriven energiineffektiv köttproduktion, utfiske
av världshaven och subventionerade miljögifter. Det slår hårt mot såväl global ekonomi som miljö, och
ska avskaffas snarast möjligt.

Migration och integration

Varje människa är en resurs. För att vi i framtiden ska kunna hantera den demografiska utveckling vi
har, med en kraftigt åldrande befolkning, krävs det idag att vi har en stor invandring. För att invandrare
ska bli en tillgång snarare än en belastning krävs dock att vi bättre tar till vara på den kompetens som
kommer till Sverige. Var tredje invandrare har en eftergymnasial utbildning på minst tre år, utan att
det kostat den svenska staten en krona. Denna enorma resurs måste tas tillvara på ett mycket bättre
och effektivare sätt än idag.

Vägen till arbete måste förenklas. Med en avreglerad arbetsmarknad kommer fler människor kunna
både anställas och starta egna företag. Ser man till andra länder kan man konstatera att invandrare inte
är sämre på att få jobb – det är inhemska regleringar som sätter käppar i hjulet. Den stela
arbetsmarknaden med höga ingångslöner gör det svårt för utsatta grupper som invandrare, ungdomar
och sjukskrivna att ta sig in på arbetsmarknaden.

Vi vill ge varje invandrare en summa pengar i handen som ska räcka till en nystart. Den som klarat att
bryta upp med sina rötter och ursprung för att ta sig till ett nytt land har en stark initiativkraft och vilja
att ordna sitt nya liv. Vi vill också förbättra SFI, med mer individanpassade nivåer, och stärka de
utbildningar som kan ge invandrare möjlighet att snabbare komma in i samhället och arbetslivet.
Språket är nyckeln till frihet och utveckling, och en nödvändighet för att komma in i samhället.

Vi vill att det ska vara maximalt sex månaders handläggning för om man får stanna med
uppehållstillstånd i landet. Även här kan ett bonussystem bli aktuellt. Alla människor i Sverige, såväl
medborgare som turister och papperslösa flyktingar, ska få tillgång till de mest grundläggande
trygghetssystemen, som skola och sjukvård.

Vi tar bestämt avstånd från kulturell diskriminering som förbud mot burqa, nybyggnation av moskéer
eller liknande. Minareter måste behandlas som kyrktorn; en kultur blir inte mer värd för att den funnits
längre i Sverige.

Utrikes

Den viktigaste roll Sverige kan spela i världen är som en stark förespråkare av demokrati, frihandel och
mänskliga rättigheter. Sverige ska gå i spetsen för skapandet av en globalt god säkerhetsmiljö, genom
att ett samarbete mellan alla nationer och deras representanter för en positiv utveckling på hela vår
planet. Vi vill inte ha protektionism, nationalism eller överstatlighet.

Mellanstatliga samarbeten som till exempel FN är viktiga i en globaliserad värld, men den typen av
samarbeten har vid flera tillfällen kritiserats för ineffektivitet. Sverige får inte bli beroende av andra
organ för att kunna ha en röst utåt.

Sverige har i flera decennier skickat direkta subventioner till diktatorer i form av bistånd och annan uhjälp.
Forskning har gång på gång visat att väldigt mycket bistånd inte har fungerat, utan snarare hållit
kvar länder i fattigdom. Vi vill kraftigt reformera biståndet, och enbart avsätta pengar till verksamhet
som ger positiva resultat. Dessutom måste det finnas uppföljning och kontroller, för att tillse att
pengarna används på ett vettigt sätt.

Bistånd är bra för katastrofhjälp och grundläggande stöd till utbildningsväsende, men inte för långsiktig
och hållbar utveckling. För att lyfta länder ur fattigdom finns inget mer effektivt än frihandel,
utbildning och demokrati. Vi vill avskaffa alla subventioner, tullar och andra handelshinder i form av
importkvoter och liknande. De generella tullarna har minskat kraftigt de senaste åren.

Det finns dock områden där det fortfarande råder en mycket hög grad av protektionism, särskilt när det
gäller jordbruksprodukter, textilier och kläder – det vill säga precis de områden där fattiga länder skulle
tjäna på frihandel. Frihandel är det tveklöst bästa sättet att uppnå tillväxt. Tillväxt kan inte lösa alla
problem, men utan tillväxt kan få problem lösas.

Säkerhet och försvar

Varje land har en armé – sin egen eller någon annans. Det internationella säkerhetspolitiska läget är
inte så stabilt som man skulle kunna hoppas, och vi behöver därför alltid ha en god beredskap. Sverige
ska ha ett starkt försvar.

Vår beredskap är för närvarande inte särskilt god. Tvärtemot vad många påstår finns ingen
förvarningstid innan konflikter uppstår. Vi kan därför inte bara förlita oss på att vi kan rusta upp under
några år, om kriser uppstår. Historiska erfarenheter visar också att vi inte kan förlita oss helt på
internationella samarbetsparter vid en kris. Länder som står i ömsesidigt beroende av varandra, och
som upptäckt att samarbete kring det gemensamma bästa, startar dock inga krig mot varandra.

Liberaldemokraterna förespråkar därför att ett stark försvar ska kombineras med europeiska och
globala samarbeten, så att EU kan stärkas i sin roll som säkerhetsgemenskap och global aktör.
Kärnan i vår försvars- och säkerhetspolitik är åtgärder för att trygga det vi kallar vår säkerhetsmiljö.
Internationellt samarbete och internationell rätt är väsentliga för att regionala och interna kontroverser
och konflikter ska kunna lösas på fredlig väg. Vi vill skapa en god säkerhetsmiljö regionalt och globalt,
genom en kompetent utrikespolitik som arbetar för fredliga diplomatiska lösningar och samarbete, men
även genom ekonomiskt bistånd och ekonomiskt samarbete. Därför är frågor som rör mänskliga
rättigheter, frihandel och frihet kärnan i hur man skapar en god säkerhetsmiljö.

En långsiktig säkerhetspolitik måste dock blicka långt bortom EU:s gränser. Den regionala
säkerhetsmiljön och den globala säkerhetsmiljön måste säkras för att garantera Sveriges säkerhet och
nationella oberoende. Med hjälp av en partnerskaps- och grannskapspolitik vill vi se till att Sverige,
Norden och EU knyts närmare Ryssland och Östeuropa genom praktiskt bilateralt samarbete.

Fokus bör ligga på de två politiska och ekonomiska regioner som Sverige delar med Ryssland, d.v.s.
Östersjöregionen och Barentsregionen, där samarbete redan pågår. Vi vill intensifiera detta med
gemensamma ekonomiska projekt, till exempel järnvägar för att knyta samman Murmanskområdet i
Ryssland med Finland, Norge och Sverige. En naturlig samarbetspartner här är Finland som redan idag
arbetar för ett sådant närmande mellan EU och Ryssland. Sverige ska också aktivt söka påverka de
permanenta medlemmarna av FN:s säkerhetsråd att använda sin unika position till att undanröja
korruption och leda ett aktivt, omorganiserat och effektivare FN.

Nya gränsöverskridande säkerhetshot som terrorism påverkar vår säkerhet och välfärd i stor
utsträckning. Vi tror dock inte att man försvarar medborgarnas frihet bäst genom att begränsa friheten
för medborgarna. Demokrati och frihet försvaras bäst med mer demokrati och frihet. Terrorism
bekämpas effektivt genom att motverka orsakerna till terrorism, genom frihandel, utbildning,
demokratisering och samarbete, och genom att stormakterna för en politik som inte präglas av
kolonialism och kortsiktig vinning på andras bekostnad.

Barn och ungdom

Barns rättigheter i Sverige måste stärkas. Vi vill att insatser riktas direkt till barnen, att man behandlar
barn som enskilda, fullvärdiga individer. Vi vill bygga en stabil grund för en kraftigt förstärkt personlig
integritet och autonomi för Sveriges barn.

Vi föreslår ett barnkonto, knutet till barnet, med tillräckliga medel för att garantera en skälig
levnadsstandard. Vid indikation på att kontot inte kommer barnet till nytta ska de sociala
myndigheterna i samråd med barnet utse en ny lämplig förvaltare av kontot. Detta skulle trygga alla
barns ekonomiska situation oavsett föräldrarnas ekonomiska möjligheter. Barnkontot gör det därutöver
möjligt att lyfta alla barn över fattigdomsgränsen redan innan man ger sig i kast med det mycket mer
komplicerade problemet fattiga föräldrar.

Vi vill införa en separat barnbalk i lagboken där alla de lagar som påverkar barnet samlas. Barn faller
idag alltför ofta mellan stolarna i juridiska och sociala processer, eller används som brickor i spelet
mellan rivaliserande föräldrar. I de händelser barn hamnar i rättsprocesser ska de alltid ha rätt till ett
eget juridiskt ombud som tillvaratar deras intresse. Vad gäller sociala problem i övrigt är det också
viktigt att det på till exempel skolor finns kontaktpersoner som barnen vet att de tryggt kan anförtro
sig åt på sina villkor, utan rädsla för att föräldrarna lättvindigt kontaktas utan deras tillåtelse.

De åldersgränser som vi har idag för när barn får ungdomars rättigheter och skyldigheter och när
ungdomen sedan betraktas som vuxen känns också ålderstigna, förlegade och inte anpassade till det
moderna informationssamhället. vi förordar därför följande förändringar avseende olika åldersgränser.

Upp till tolv år räknas vi som barn juridiskt. Ingen myndighet, försörjning genom barnkonto. Mellan
tretton och sjutton år räknas vi som ungdomar. Under dessa år gör många sin sexuella debut och detta
ska inte skuldbeläggas genom t.ex. utdömande av straff. Sex under ungdomsåren ska vara
avkriminaliserat och straffritt. Från arton år räknas vi som myndiga, fullt ut. Detta innebär rösträtt, rätt
att ta körkort för bil, köpa alkohol, straffmyndighet, kroppslig autonomi samt medborgarlön.

För annat uppförande och beteende, som straffrättsligt innebär brott mot någon av brottsbalkens
bestämmelser, inrättas en särskild ungdomsdomstol som till sin funktion ska verka som och vara en
hybrid mellan domstol och socialtjänst. Domstolen förutsätts i praktiken verka närmast i symbios med
både föräldrar (där så överhuvudtaget är möjligt) och med socialtjänsten i kommunen.

Fängelsestraff ska inte utdömas under ungdomsåren, då all evidens på området visar att fängelse är det
absolut sämsta alternativet för en ung människa. I de fall då någon ungdom absolut inte är mottaglig för
normal kommunikation ska en psykiatrisk utvärdering alltid göras, i första hand med syfte att klarlägga
risken för att vederbörande skadar sig själv eller annan.

Äldre

I Sverige har vi idag över två miljoner pensionärer. Attityden mot våra pensionärer måste ändras till att
vi ser även dem som en resurs i samhället. Den erfarenhet och kompetens som finns samlad i
pensionärskollektivet måste tas tillvara på ett bättre sätt än idag. Vår medellivslängd har ökat snabbt
och det finns många som långt upp i ålder har mycket kvar att ge. Framför allt så måste vi lyssna på vad
de äldre själva vill.

Vi anser att det ska vara samma skatt för samma inkomst, för förvärvsarbetande och pensionärer. Vårt
förslag om plattskatt uppfyller detta. Vi anser också att arbetslivet ska vara öppet för den som kan och
vill arbeta, oavsett ålder.

Det är ett mycket stort samhällsintresse att trygga en fortsatt god hälsa bland äldre, så mycket som
möjligt och så länge som möjligt. Medellivslängden har ökat, men också den totala andelen äldre, vilket
på lång sikt kommer att öka samhällets kostnader för pensioner och äldrevård. Det primära är förstås
att öka medborgarnas välbefinnande och frihet, men det får också positiva ekonomiska konsekvenser
för samhället som helhet. Friska människor utgör en större resurs för samhället än sjuka, på alla sätt
och vis.

Äldre har samma rätt till familj och samliv som alla medborgare. Det är inte acceptabelt att äldre
tvingas att flytta isär när de behöver hjälp med särskilt boende.
Det civila samhället, både anhörigvårdarna och de organisationer som berörs, måste ges praktisk och
ekonomisk möjlighet att utföra sina uppgifter. De måste få utbildning och verksamhetsstöd, och ska på
ett naturligt sätt bli involverade i behandlings- och omsorgsteamet kring den enskilde.

Förvaltning

Vi vill att mindre kommuner ska slås samman till storkommuner, så att varje kommun i sig kan utgöra
en bärkraftig enhet för innevånarnas bästa. En konsekvens av detta är att landstingen avskaffas helt.
Detta kommer att betyda såväl enklare beslutsvägar som lägre kostnader och bättre vård.

Genom att avskaffa landstingen, införa vårdpeng och fri etableringsrätt för sjukvården, kan
förutsättningarna för en kostnadseffektiv och kvalitativ vård maximeras. Om människor kan välja själva
i högre grad, och vården konkurrensutsätts kommer kvaliteten på vården öka. Ansvaret för sjukvården
fördelas mellan stat och kommun. Rättspsykiatrin är en typisk statlig angelägenhet. Den föreslagna
reformen kan befria stora resurser, i det att vi tar bort en nivå i förvaltningen, och effektiviserar
kommunsektorn.

Det finns minst 500 statliga myndigheter i Sverige i dag. Ingen kan med bestämdhet säga hur många vi
har, vilket är ett tecken så gott som något på att de är för många. De har dessutom mycket stora
administrationskostnader. Endast hälften av myndigheternas resurser används till kärnverksamhet. Det
finns miljarder att spara på rationaliseringar, sammanslagningar, privatiseringar och nedläggningar i
denna myndighetsdjungel.

Det sociala skyddsnätet är nyckfullt. Vissa medborgare blir beroende av skyddssystemet för gott,
medan andra faller bredvid skyddsnätet och slås ut. Detta löser man genom medborgarlön och
plattskatt och genom att det finns sjukförsäkringar till alla. Vi behöver dessutom se över lagarna om
tjänstemannaansvar i våra myndigheter. Många människor far i dag illa på grund av tjänstemäns
missbedömning av situationer. I de fall tjänstemän inte följer lagen, eller vid vårdslös regeltillämpning,
menar vi att de ska stå ansvariga för följderna för sitt agerande.

Vi vill också genom vår kraftiga minskning av antalet lagar göra det betydligt lättare och effektivare att
se till att varje lag följs upp och kontrolleras.