Månadsarkiv: februari 2009

Svensk Myndighetskontroll: Det räcker inte JO!!


http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article4523906.ab

Jag har tidigare i ett par artiklar kritiserat JO för att vara tandlös och att denna tandlöshet lett till att respekten för JO och JO:s kritik har underminerats så långt att denna kritik idag är i stort sett verkningslös.

Artikeln i dagens tidning är ett exempel på detta och det räcker inte att, som JO gör, utgå från att något har förändrats till det bättre. Det finns otaliga exempel på hur JO gång efter gång kritiserar samma brist på rutin utan att något vidare händer.

I det här fallet handlar det om en människas hälsa och det hon utsatts för av anstalten borde falla under kategorin misshandel jml. brottsbalkens bestämmelser. Där talas under misshandelsbegreppet bl.a om att försätta någon i vanmakt och det menar jag skett i detta fall.

Här följer ett av de inlägg jag tidigare skrivit i ämnet.

Alltsedan 1809 har Justitieombudsmannen varit verksam i arbetet med att tillse att medborgarnas rättigheter enligt såväl grundlag som andra lagar och förordningar följs av de olika myndigheter och tjänstemän som utövar den offentliga makten.

I händelse JO kommer fram till att ett åsidosättande av de rättigheter som genom lag tillförsäkras medborgarna har skett så har JO till sitt förfogande ett antal möjliga åtgärder mot den eller de som i olika hög grad brustit i sin ämbetsutövning.

JO:s kritik kan komma till uttryck genom såväl olika grader av skriftlig kritik som att JO beslutar att väcka åtal mot den eller de som i sin myndighetsutövning brutit mot lagen.

I Sverige, som saknar en författningsdomstol, är JO:s arbete särskilt viktigt för att medborgarna ska ha någon möjlighet att få framföra klagomål mot dem som bryter mot bl.a. våra grundlagar.

JO har i sin senaste (2007) ämbetsberättelse 691 sidor som är fyllda av kritik mot maktfullkomlighet och arrogans i de offentliga myndigheternas ämbetsutövning. 5646 ärenden redovisas och drygt 11% av dem utvisar en svidande kritik. Vi väntar nu på att 2008 års berättelse ska utkomma i tryck och vet att antalet anmälningar ökat till uppåt 6500.

Om själva antalet anmälningar kan sägas att de med till visshet gränsande sannolikhet endast utgör en bråkdel av de fall då rättigheter kränkts. Kunskapen om JO och möjligheten att anmäla är låg och likaså anmälningsbenägenheten.

Problemet är att makten inte bryr sig längre utan t.o.m offentligt avfärdar JO:s kritik med en axelryckning.

JO.s roll borde, särskilt i dessa dagar då fri- och rättigheter kontinuerligt med hänvisning bl.a. till yttre terrorhot, naggas i kanten av nya lagar och lagförslag, vara än viktigare och större.

Tyvärr har JO under senare år valt att smyga med sin kritik istället för att ryta fram den genom att använda de konskvensinstrument som står till JO:s förfogande fullt ut.

Under det gångna året utnyttjade JO möjligheten att väcka åtal endast vid ett tillfälle!

JO behövs tveklöst men det krävs också att JO ämbetet återupprättas och återges den status och respekt man en gång åtnjöt.

Ett förslag jag tycker man kan titta närmare på är att t.ex ge JO möjlighet att utdöma viten vid myndighetsutövning som sker lagstridigt. På så sätt skulle det dels finnas en tydlig och väl definierad och mätbar konsekvens och dels en ytterligare nivå mellan skriftlig kritik och att gå till åtal.

Just det faktum att det idag inte finns tydliga och kännbara konsekvenser av att behandla medborgarna fel utgör i sig en orsak till att detta ibland upprepas gång på gång av samma personer och myndighet.

I den allmänna rättspolitiska debatten talas ständigt om att tydliggöra konsekvenser av ett felaktigt beteende.

Enligt principen lika inför lagen ska detta gälla i lika hög grad för myndigheter!

 

Annonser

Svensk Myndighetskontroll: Mr Peter Power har ordet


http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_2525917.svd

Idag har jag mest sysslat med att lära känna mitt badrum i detalj. Nån elak bacill har bestämt att det för närvarande är det optimala utrymmet att vistas i för att spåren av denna bacills härjningar i min mage inte ska synas i hela lägenheten………

Efter ca. 18 timmars hård kamp tror jag dock att jag lyckats ta död på den lille fan genom en kombination av 40% whisky + 40%ig whisky i ett glas blandat med 20% 42%ig whisky. Är bacillskrället inte död så är han åtminstonde såpass full att han somnat så jag passar på att skriva en rad så länge lugnet varar.

En kort kommentar till artikeln ovan som länken leder till får bli att jag tror det måste till en ny definition på begreppet intelligens. Det går annars inte att finna en rimlig förklaring till att människor, som enligt det gamla systemet med uppmätt IQ har uppvisat en tämligen hög sådan, plötsligt i ett förändrat politiskt klimat resonerar som om de förlorat 50% av tidigare uppnådd poäng.

Det tycks vara helt omöjligt att få denna kategori att förstå att syftet med en åtgärd må vara hur gott som helst men att detta syfte inte försvarar att man använder metoder som i längden är så skadliga att även det ursprungliga syftet kommer att få stå tillbaka för effekterna av de metoder man släppt loss.

Om nu det man talar om i förhandlingarna är så menlöst och anpassat efter de regler vi redan har, så undrar man varför det varit och är så nödvändigt att föra dessa i hemlighet? Det är nämligen så, mr Peter Power, att det faktum att man talar om att förhandlingar hålls eller har hållits inte betyder detsamma som öppenhet.

Det framgår också rätt tydligt av den slutmening mr Power skriver där han säger att ”synpunkter från det civila samhället är alltid välkomna”. Civila? Nog får jag tankar som leder åt ett alldeles eget håll då han gör den distinktionen mellan vad ACTA förhandlarna sysslar med och oss vanliga dödliga……..

Svensk Myndighetskontroll: Därför kommer så småningom revolten att vara ett faktum


http://www.newsmill.se/artikel/2009/02/25/vi-socialdemokrater-borde-sagt-nej-till-ipred

Som jag skrev i en postning igår så kommer vi att vinna kriget. Det hörs allt mer kritik inifrån de etablerade partierna mot det egna partiets politik i frågor som rör just frihet, demokrati, integritet och rättssäkerhet.

Just nu mest inom oppositionen men motsvarande tankar, kritik och missnöje finns även inom breda lager i regeringspartierna. Tydligast har det så här långt kommit till uttryck inom Centern och Folkpartiet.

Det ska bli oerhört spännande att följa S kongress i höst eftersom det i det tidigare statsbärande partiet idag finns ett missnöje med så många olika saker. Dels att man är i en fortfarande ovan oppositionsroll men dels och framför allt med både förd politik, ingångna allianser och även med partiledningen (läs Mona Sahlin). Till detta ska läggas missnöjet även med ”kontrollpolitiken.”                                     
  (Bild från Attila)

  Även inom Moderaterna finns spänningar och dessa kom till uttryck bl.a under FRA debatten men även nu under IPRED-lagens genomförande. I bägge dessa frågor är också parti och ungdomsförbund på kollisionskurs med varandra.

Här kommer en repris.

Jag har tidigare haft den här artikeln med i bloggen men tycker den är värd att upprepa i detta sammanhang. Den är underskriven av sju moderater för bara lite drygt ett år sedan då den fanns införd i Expressen.

Att avkriminalisera den fildelning som i dag är förbjuden och tvinga marknaden att anpassa sig är inte bara den bästa lösningen. Det är den enda lösningen.

Regeringen har samlat in synpunkter på Renforsutredningen, som syftar till att stänga av fildelares internetanslutningar. Hovrätten totalsågar utredningen och ifrågasätter om ett internetförbud skulle minska fildelningen. Trots att flera andra länder har tagit till liknande åtgärder har ingen visat upp några goda resultat.

Datainspektionen frågar sig om Renforsutredningens förslag är förenligt med det skydd för privatlivet och enskildas korrespondens som följer av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Det finns både EU-direktiv och svensk lagstiftning som säger att internetleverantörers uppgift är att tillhandahålla kommunikationsmöjligheter – inte att hålla reda på vad enskilda människor samtalar om eller vilken information de skickar till varandra.

Konkurrensverket tillägger att vi inte rimligen kan ge privata företag en roll som myndighetsutövare. Besluten om att stänga av internetanvändare kan bli godtyckliga utan en rättsprocess. Och så fortsätter det när man läser de tunga myndigheternas synpunkter. Myndighet efter myndighet smular sönder Renforsutredningen.

Upphovsrättsindustrins företrädare är desto mer entusiastiska till att stänga ner medborgarnas internetuppkopplingar, och lyfter fram Frankrike som ett positivt exempel. I Frankrike har myndigheter, rättighetshavare och bredbandsleverantörer tvingats in i ett samarbete. General Electric beskriver hur det fungerar: ”I praktiken innebär det att bredbandsoperatörerna ska övervaka vad deras kunder gör på internet och anmäla det.”

Antipiratbyrån beskriver Sverige som en frizon för fildelare, och försvarar försämrad rättsäkerhet med att så har regeringar gjort i andra europeiska länder. Men varför ska Sverige anpassa sig till vad länder som Frankrike tycker? Sverige är en av världens främsta tekniknationer, och vår teknikvänlighet måste få avspegla sig i politiken.

Som del i ett globalt nätverk kan vi erbjuda internetanvändare världen över den informationsfrihet som de förvägras i sina hemländer. (observera att detta skrevs innan FRA lagen antogs!)

Att avkriminalisera den fildelning som i dag är förbjuden och tvinga marknaden att anpassa sig är inte bara den bästa lösningen. Det är den enda lösningen, såvida vi inte vill ha en allt hårdare kontroll av vad medborgarna gör på internet.

De politiker som nu spelar på Antipiratbyråns planhalva ska vara medvetna om att de har allierat sig med en rörelse som aldrig är nöjd och som alltid kommer att kräva ytterligare steg i riktning mot kontrollstaten. I dag vill de göra bredbandsleverantörerna till internetpoliser, och själva vill Antipiratbyrån få möjlighet att begära ut identiteten på fildelare. Då kan de dra den 15-åriga tjej som har laddat hem en Britney Spears-låt från nätet inför rätta i en civilrättslig process.

Kommer Antipiratbyrån att vara nöjda med det? Troligen inte, för även om lagskärpningarna genomförs kommer de nya regelverken inte att stoppa fildelningen. Redan i dag finns det anonymiseringstjänster som gör de liggande lagförslagen verkningslösa. Därför kommer antipiratbyrån att kräva nya verktyg som ytterligare ökar övervakningen på Internet.

Den enkla sanningen är att nästan alla kommunikationskanaler på internet kan användas för att kopiera upphovsrättsskyddad information. Kan du använda en tjänst till att skicka ett meddelande kan du sannolikt använda samma tjänst till att skicka en mp3-låt. Den som vill kontrollera vilka som skickar upphovsrättsskyddat material mellan sig måste kontrollera all elektronisk kommunikation mellan medborgare.

I slutet av 1970-talet ville upphovsrättsindustrin förbjuda människor att spela in tv-program på video. 1998 försökte skivindustrin få mp3-spelare förbjudna. Vi politiker måste sätta ner foten och förklara att vi inte är beredda att medverka till att skapa den teknikfientliga kontrollstat som krävs för att antipiratbyrån ska bli nöjd.”

Karl Sigfrid. Margareta Cederfelt. Ulf Berg. Lena Asplund. Staffan Appelros. Lisbeth Grönfeldt Bergman. Göran Montan.


Ovanstående är en mycket bra artikel och jag håller fullständigt med artikelförfattarna i vad de de skriver som t.ex i den sista meningen:

Vi politiker måste sätta ner foten och förklara att vi inte är beredda att medverka till att skapa den teknikfientliga kontrollstat som krävs för att antipiratbyrån ska bli nöjd……”

Den foten satte ni ner löst och tyst måste jag säga. I onsdags, den 25/2, så var fyra av er frånvarande och de tre som närvarade, Ulf Berg, Lena Asplund och Göran Montan röstade ja till propositionen.

Jag har svårt att tänka mig att dessa tre gjorde det av personlig övertygelse. Så mycket kan man inte ändra grundinställning under ett år då hela debatten dessutom visat att vad de anför i sin artikel är helt korrekt.

I en annan postning ska jag berätta hur jag menar att det påverkar förtroendet för politiken då riksdagsledamöter säger ett och gör ett annat men här och nu är detta intressant på ett annat sätt.

Att av partipiska tvingad och av annan lojalitet nödd, behöva gå emot sin egen övertygelse är något som hos de allra flesta människor skapar en sorts bitterhet och besvikelse. Främst över det egna agerandet men också över att det var vänner och partikamrater som förmådde en till detta. Det är en bitterhet och besvikelse som inte försvinner utan ligger kvar och mal inom en.

Någon dag, vid något tillfälle, så ser man en chans att gottgöra detta och gör det ofta också trots att priset även då kan bli högt. När tillräckligt många börjar nå en punkt, ofta efter att detta upprepats vid några tillfällen, då man känner att nu kan jag inte längre se mig själv i ögonen så brister den uppdämda besvikelsen ut och man revolterar helt enkelt mot den/dom som man anser har tvingat en till detta.

Jag är helt övertygad om att den dagen kommer då vi får se en sådan revolt inom alliansen om man fortsätter på den inslagna repressiva och kontrollerande väg man slagit in på. I en liberal värld har man respekt och förtroende för den enskilde individen och det finns tillräckligt många liberaler inom alliansen för att den av mig förväntade palatsrevolutionen en dag ska komma.

Min förhoppning är att detta ska ske snart och vi har ett par nya test i form av bl.a datalagringsdirektivet och FRA-lagen på gång under våren.

Hade det varit så att de respektive partiledningarna och ”det inre kabinettet” hade valt att föra nuvarande regeringspolitik som oppositionspolitik om alliansen suttit i opposition, är jag rätt säker på att revolten redan varit ett faktum.

Tyvärr är det ofta mycket, mycket betydelsefullare och väsentligare att sitta vid makten än att hålla sig till den egna ideologin vilket jag inte kan göra annat än beklaga!

Svensk Myndighetskontroll: VLT står upp för grundlag och källskydd. Heder åt chefredaktören Elisabet


http://blogg.vlt.se/back/index.php?entry=entry090219-082509

Så lite positiv läsning för alla som värnar grundlagen och den personliga integriteten. Det är chefredaktören för Vestmanlands Läns Tidning (VLT) som står upp för källskyddet då en polis vill ha ut uppgifter från tidningen.

Skönt att det fortfarande finns civilkurage att stå emot då polismannen t.o.m börjar tala om husrannsakan på tidningen.

Läs artikeln och under kommentarer så återfinner ni även min syn på vad som hänt och hur det tacklats.

Svensk Myndighetskontroll: Ask:s påstående om att "vi är inte dumma" ifrågasätts


http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_2520577.svd

så länge vi har lagar att hålla oss till är det en god idé att rätta sig efter dem.”, skriver SvD:s ledarsida idag i anledning av IPRED lagens införande. Samtidigt skriver man också att ”Ipredlagen lär inte göra stor nytta. Tekniken har redan sprungit förbi den, igen.”

Det sistnämnda kan man utan vidare hålla med om och lagen kan på så sätt också sägas vara minst halvt obsolet innan den ens har börjat gälla. Ska man hålla sig till obsoleta lagar? Lagar som dessutom, som denna lag, är så opreciserade till sitt innehåll att ingen idag kan säga t.ex vilken formel som ska användas för att beräkna bolagens förlust.

Tänk om det rent av är så, då det första fallet enligt denna lag ska prövas, att all tillgänglig ny forskning visar att bolagen de facto tjänar på den fildelning som förekommer. Innebär det att jag ska dömas för den möjligen olagliga fildelningen, stå för mina och motpartens rättegångskostnader samt även betala för att publicera domen mot mig utan att min ”olaglighet” förorsakat käranden någon skada?

Måste jag i det läget lämna en motstämning för de kostnader jag drabbats av genom att käranden felaktigt påstått att jag skadat dom för att få den ersättning som jag i så fall kan vara berättigad till?

Hur mycket domstolstid är man från statsmaktens sida beredd att upplåta för denna typ av stämningar och motstämningar i domstolar som redan nu lever under hård tidspress och släpar efter med andra, som jag ser det, betydligt viktigare mål?

”Vi är inte dumma”, hävdade justitieministern igår i riksdagen.

Att man ens behöver göra ett sådant påpekande tyder på något annat och det jag anfört ovan tycker jag förstärker bilden av att justitieministerns uttalande med fog kan ifrågasättas.

Svensk Myndighetskontroll: Ju fler som drabbas desto bättre


http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4507206.ab

När jag tar del av somliga människors inställning till integritetsfrågor så häpnar jag ibland över både uppgivenhet och naivitet.

Uppgivenheten är väl en sak men de som naivt tror att den som granskar och tar del av dina uppgifter alltid gör det med en god avsikt eller alltid har den kompetens som krävs för att tolka uppgifterna rätt, dom kommer en dag att bli förvånade. Jag ska ge exempel på båda grupperna här hämtade från dagens debatt angående att åklagare fått tillgång till vad en misstänkt köpt på bolaget med kort de senaste 10 åren:

”Snälla, tänk lite längre än vad näsan räcker.” skriver du… Gäller dig också. Anser inte du att polis och åklagare behöver samla bevis mot en misstänkt mördare? Återigen… Vad är du rädd för? Vilket samhälle vill du ha? Anarkistiskt? Skall kriminella få göra som de vill? Jag säger samma sak som du sa till mig: Snälla, tänk lite längre än vad näsan räcker. Många här låter lite lätt paranoida…”

”Men skärpning nu j-vla sosse! Hur kan man vinkla det till att det är hemskt att man lyckats kartlägga en mördare. Det är tydligen ok att mördare går fria så länge polisen inte kan begära ut kontokortstransaktioner. Vad som är ännu värra är att Lena hela tiden får diverse lättlurade idioter med sig i sitt skitspridande. Skärpning för FAN!”

Det är ju möjligt att somliga tycker att det verkligen är helt ok att kartläggas dygnets alla 24 timmar men jag tror nog att för de allra flesta så är det inte det.

Förmodligen är det så att de som tillhör gruppen naiva helt enkelt någon gång måste bli drabbade själva av att utsättas för någon konkret felaktig behandling baserad på något fel i den kontroll de råkat ut för om de ska kunna förstå och därmed omvärdera sin inställning.

Då kan jag ambivalent konstatera att med nuvarande takt på upptrappningen av kontrollen och övervakningen så kommer allt fler att drabbas allt tidigare och det blir ju då en positiv sak fast den är negativ , om ni förstår hur jag menar.

Grunden för att återta integritet och frihet breddas på så vis snabbt och det gagnar i längden oss alla. Jag hoppas bara att de individer som kommer att komma i kläm får en kompensation för detta längre fram!!

Svensk Myndighetskontroll: Frågan är om 17,4% invandrare är lagom?


Någon frågade i en debattråd jag besökte om det var lagom med 17,4% invandrare i Sverige så jag skrev och berättade vad jag tyckte och här är min åsikt i den frågan.

Jag hade för mig att vi är 100% invandrare i det här landet.

En del som kom för väldigt länge sedan och förmodligen kom det några idag. Sen var det visst en miljon som drog för några år sedan men dom blev ju utvandrare först o sen invandrare igen när dom kom fram.

Idag är dom visst fler där än vi är här så dom gjorde nog rätt i att flytta när svälten satte in. Om jag var tvungen att svälta eller om nån sköt på mig stup i kvarten skulle jag nog inte ringa störningsjouren utan flytta.

Fast olika är vi allihop även om en del av oss är mer lika än andra och tänker jag efter så består världen av många fler olika än lika så dom olika är nog egentligen de som är mest lika. I alla fall varandra.

Min pappa kom hit 1951. Då var han väldigt olik fast han inte var så olik. Idag hade nog de flesta tyckt att han var väldigt lik. På sätt och vis är han det också för han är död. Mer lik än så är svårt att bli.

Ibland undrar jag om vi inte skulle må bättre av att prata mer om likheter än olikheter eftersom likheter förenar och olikheter skiljer. De flesta som gjort det vet att det är mindre kul att skilja sig än att förena sig. Oftast är det också, konstigt nog, likheter som skiljer sig i alla fall om dom valt andra likheter från början.

Mot det står att en del hävdar att olikheter dras till varandra men det visar sig att likt likheterna så skiljer sig olikheterna i samma omfattning så vi är inte så olika där heller. Vilket ofta är olikt oss likheter att tänka.

Jag tror att det är bra att vi tänker olika ibland. Allt skulle bli så väldigt likt annars och likriktning tycker de flesta, på ett iofs likriktat sätt, inte är lika positivt som olikheter.

Men det är likt mig att likt många andra tycka till lite såhär olikt ibland vilket en del som känner mig säger att det är inte alls olikt utan det är genom just den olika likheten som dom vet att det är jag som tyckt. Lika bra det eftersom lika barn leker mest.

Svensk Myndighetskontroll: Nu börjar jobbet!


Ok,

Vi förlorade kanske slaget men som jag skrev för ett par dagar sedan så kommer vi att vinna kriget!

Pratade nyss med Scaber Nestor och vi gör exakt samma analys. Framtiden finns här och framtiden är vår. Det speglas t.ex av hur många fler vi är idag jämfört bara med i somras då FRA var som hetast. Hittills, ska jag tillägga, för med den massiva kritik som nu kommer från alla möjliga remissinstanser så finns det mycket goda förutsättningar att FRA debatten åter exploderar i ansiktet på regeringen.

Den förhoppning som uttrycktes från ledande moderat håll om att frågan skulle vara avförd i god tid före valrörelsen 2010, törs jag redan nu säga att den kommer inte att uppfyllas.

Många kanske också nu menar att de viktiga frågorna i valrörelsen mot bakgrund av finanskris och ökande arbetslöshet kommer att bli plånboksfrågor plus de gamla vård, skola, omsorg frågorna.

Det är just här den pedagogiska uppgiften finns för oss som engagerar oss i frågor kring integritet, frihet och demokrati. Vi måste lyckas visa att dessa frågor utgör själva fundamentet för att vi över huvud taget ska kunna ha en diskussion och möjlighet att påverka i andra frågor. Något som är viktigare att diskutera finns, såvitt jag kan se, inte.

Idag vann den industri, som envisas med att fylla chokladasken med två riktigt goda nougatbitar omgivna av såna där fyllda praliner med körsbär i som ingen vill ha, en seger tror dom.

Pyrrhusseger är vad jag tror att historien kommer att kalla det för alldeles oavsett om dom lägger i tolv, fjorton eller sexton bitar av det äckliga körsbäret så är det nougaten jag vill ha och köpa. Ändrar dom då inte förpackningen så är jag förlorad som köpare och kund och jag smyger mig iväg och stillar mitt nougatbehov hos någon annan på någon annan plats!

Konsekvensen blir att chokladtillverkaren, istället för att få sälja två bitar nougat inte fick sälja något. Det vore intressant att höra någon förklara hur detta gynnar upphovsmannen till chokladen?

Som jag sa till Niklas så är jag i grunden säljare. Som gammal säljare har jag lärt mig några saker under studieåren på LHS* och det är bland annat att om man knackar på tillräckligt många dörrar så får man till slut det ja man eftersträvar. Dessutom så vet också varje säljare att ett nej utgör endast starten på försäljningsarbetet!!

Vi fick just ett nej – dags att börja jobba!!

*LHS = Livets Hårda Skola

Svensk Myndighetskontroll: Kvällens lästips!


Kvällens lästips!

http://m00nster.blogspot.com/2009/02/gar-det-att-tjana-en-spann-pa-musik.html

http://m00nster.blogspot.com/2009/02/tror-nagon-att-acta-eller-ipred-kommer.html

http://m00nster.blogspot.com/2009/02/ifpi-apb-ipred-acta-och-rattegangen.html

Hittade ovanstående tre inlägg i bloggen ”Hellre upplyst än nedsläckt” som tillsammans ger en bra sammanfattning av vad striden har gällt och fortsatt gäller.

Svensk Myndighetskontroll: Det blir offentlig fildelning 090401 kl 00.01, plats meddelas senare.


Då var det tyvärr klart, IPRED röstades igenom med siffrorna 255-34.

Det innebär, bland mycket annat att jag ska börja förbereda min inbjudan till press och andra att närvara vid fildelning kl. 00.01 den 1/4-09.

Till detta finns det anledning att återkomma.

%d bloggare gillar detta: