Månadsarkiv: januari 2010

Svensk Myndighetskontroll: Miljöterrorism


http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6515046.ab

Mannen som ger begreppet miljöterrorist en helt ny innebörd………

Annonser

Svensk Myndighetskontroll: SÄPO räddar SAAB, eller…..?


http://www.aftonbladet.se/bil/article6516478.ab

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sapo-stoppade-ryskt-spykerkapital_4175321.svd

SAAB. Har jag funderat mycket kring och jag blir inte klok på vad som måste betraktas som ett helt unikt företag. Utan att närmare ha kollat med några andra källor än mina egna minnen av företaget under min livstid så har jag för mig att SAAB lyckats gå med vinst under två år av de 60 man existerat. Det måste helt enkelt vara industriellt världsrekord i konstgjord finansiell andning.

Fram till idag har man arbetat stenhårt med att producera en gammalmodig bil som ingen vill ha och har lyckats minska produktionen till ca. 35000 bilar per år. Årets förlust är precis som vanligt någon eller några miljarder.

Hur någon kan vara chockad över att en ägare som GM efter 20 år tröttnat på sorgebarnet och vill göra sig av med bolaget är bara det helt obegripligt. Det är nån sorts mirakel att detta inte skett för massor av år sedan. Wallenbergarna gav upp för tjugo år sedan. 

In på arenan träder i det läget Spyker. Ett litet holländskt sportbilsföretag med en charmig och medial VD som i alla fall har en grundförutsättning gemensam med SAAB. Man vet hur man driver bilföretag med förlust. Spyker har sedan bolaget startades genererat årliga förluster. Detta lilla bolag säger sig nu vara berett att ta över SAAB. I mina öron lät det redan då som att Kaupthing bank skulle ta över någon storbank med storförluster enligt någon sorts tanke att minus gånger minus ju blir plus………

Nåväl, in på arenan träder på regeringens uppdrag det eminenta SÄPO. Känt i underrättelsevärlden för sina skarpa analyser av den svenska vänstern under många år och konstaterar att en av Spykers ägare, den kända ryska Antonov familjen, har kopplingar till den ryska maffian. Utan närmare precisering av denna. För övrigt en uppgift som framgått vid ett flertal tillfällen i bl.a. ryska media.

Denna stora hemlighet vidarebefordras till den svenska regeringen vilken likt Hasse Alfredssons kända monolog reagerar med att utbrista, ”va, det var det j-igaste,det hade vi ingen aning om!” Glada över att nu kunna få bidra med denna superhemliga underrättelseinformation till sina amerikanska storebröder meddelar den svenska regeringen stolt sin upptäckt till sin amerikanska motsvarighet.

Även här tycks man ha reagerat på Hasse Alfredssonvis och har meddelat GM att dom inte får sälja SAAB till ryska skurkar. Ryska skurkar som för övrigt idag genomgår samma kapitalistiska utbildning som oljebaronerna i USA gjorde för ett antal år sedan. GM i sin tur reagerar snällt på beskedet och lovar att inte sälja till den ryska maffian.

Spyker, som tydligen har mycket stora och väl dolda muskler, lyckas då på en imponerande kort tid göra sig av med sin maffiaägare och istället på något hittills okänt sätt hitta nya ägare och nya pengar i den storleksordning som krävs för att köpa guldägget SAAB.

En manusförfattare till någon av de otaliga såpoperor som produceras i Hollywood för förmiddags-TV hade inte kunnat få till det bättre. Falcon Crest, släng er i väggen!

Jag tycker uppriktigt synd om de anställda vid SAAB som nu kommer att få delta i ytterligare någon sorts utdraget spel kring bolaget. Ingen kan väl på fullt allvar tro att detta som nu sker är SAAB:s räddning? Bolagets grundläggande problem är desamma idag som de alltid har varit. Skillnaden består i att istället för en stark ägare som GM så har man nu fått en liten, möjligen tvivelaktig och förlusttyngd liten sportbilstillverkare som ägare. Hur detta ska kunna trygga framtiden för SAAB är för mig en fullständig gåta.

Svensk Myndighetskontroll: Återupprätta JO!


http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6509394.ab

Den här artikeln, mitt i den pågående stormen kring Försäkringskassan, ger mig ett utmärkt tillfälle att upprepa kravet på att JO måste ges ytterligare sanktionsmöjligheter.

Det system med att JO uttalar kritik som varit i bruk sedan 1809, fungerar inte på det sätt det var tänkt längre. Den respekt som JO tidigare åtnjöt är helt enkelt borta och ska funktionen med en Justitieombudsman ha någon som helst betydelse i framtiden så måste också JO ges de redskap somk krävs i ett modernt samhälle.

Ett sådant redskap kan vara att JO ges möjlighet till att tillsammans med uttalad kritik, utfärda vitesföreläggande. Det måste helt enkelt börja kosta och ha tydliga konsekvenser även för stat, kommun och myndigheter då man bryter mot lagen och på så sätt felbehandlar medborgarna.

Återupprätta JO!

Svensk Myndighetskontroll: Hemliga förhandlingar hotar Din frihet


http://www.dn.se/ekonomi/acta-juridikprofessor-varnar-for-hardare-lagar-1.1035567

En mycket intressant artikel om något som tyvärr inte debatteras i tillräckligt stor omfattning. ACTA-avtalet är ett avtal som förhandlas fram mellan i första hand västvärldens nationer. Dessa nationer, som berömmer sig över att vara demokratins väktare och försvarare överallt i världen där demokratin attackeras och hotas, har valt att till övervägande del låta dessa förhandlingar ske helt utan insyn. Du och jag kommer helt enkelt att föreläggas ett färdigt avtal som vi sedan bara förväntas acceptera.

Vad vi kan se och dra slutsatser av är tidigare lagar och direktiv inom samma område som t.ex IPRED. Mot den bakgrunden kan vi alltså förvänta oss en lagstiftning som ger rättighetsinnehavarna långtgående möjligheter men motparterna ett svagt skydd. Detta skydd har inom EU lämnats till medlemsländerna själva att utforma men de flesta har bara införlivat direktivet i den egna inhemska lagstiftningen utan att vidare utveckla något skydd för den enskilde.

I Sverige gick vi t.o.m ett steg längre genom att i vår IPRED-lag göra tillägg till direktivet som ytterligare försvagade den enskildes ställning gentemot rättighetsinnehavarna. 

Professor Kurs resonemang kring effekterna av en hårdare lagstiftning är intressant och går att överföra till vilket område som helst där brottslighet och ekonomiska intressen sammanfaller. Vad skulle t.ex hända med priset på hasch om detta legaliserades och hur skulle det påverka den omkringverkande kriminaliteten?

En annan tanke som slog mig då jag läste artikeln är hur vi människor tenderar att upprepa sådant vi tidigare gjort. Under en tid sökte västvärlden på motsvarande sätt, genom lagstiftning, tullar, avgifter och andra protektionistiska åtgärder, skydda den egna industriella tillverkningsindustrin. Detta visade sig vara till skada på så många sätt att metoderna övergavs och dagens politiker är i de flesta fall varma anhängare av frihandel på en globaliserad marknad.

När det gäller det område som ACTA-avtalet är tänkt att reglera så har man så här långt uppenbarligen återgått till tankarna på murar och skyttegravar. Det framstår som ännu dummare idag mot bakgrund av just den utveckling som lett dessa politiker till att införa och försöka införa en gammaldags repressiv lagstiftning. En lagstiftning som defacto syftar till att i skrämmande hög grad begränsa det demokratiska utrymmet som skapats genom bl.a. internet.

Den process som pågår i detta avseende är inte demokratisk och måste därför stoppas. Ett sätt att göra detta är att i så stor utsträckning som möjligt sprida information kring vad det är som pågår i dessa förhandlingar och framförallt genom att tala om att den informationen i hög grad är begränsad genom det faktum att förhandlingarna förs i slutna rum och av slutna sällskap.  

Hur man får ut noll av 500 miljoner


http://www.svd.se/nyheter/inrikes/regeringen-foreslar-hardare-straff_4164463.svd

Vad driver henne? Det kan ju inte vara ett rättspatos. All eventuell trovärdighet därvidlag försvann i IPRED-debatten. En justitieminister som ger utländska filmbolag makt att med legala medel trakassera svenska medborgare i Sverige vet inte vad ett rättspatos innebär.

Nu ska straffen åter skärpas och för att Benke Bus nu i dimman av den senaste drog- eller spritfyllan ska inse att han inte bör slå sin supbroder så hårt i huvudet med hammaren så inför Bea Ask det nya begreppet ”synnerligen svår misshandel”. En ny imponerande juridisk teknikalitet som säkerligen i ett slag kommer att halvera just den typen av brottslighet.

Vad gäller dessa ständigt återkommande straffskärpningar för det ena och det andra så har jag tidigare här i bloggen berättat vilken uppfattning jag har i frågan och varför. Här följer en del kalla fakta från sist det begav sig inom samma område.

I november förra året har jag för mig att det var, så presenterade strafftidsutredningen sitt förslag till regeringen angående strafftidsförlängning för grova våldsbrott. (”Straff i proportion till brottets allvar” (SOU 2008:85).

Som grund för förslaget hade man ett antal punkter

  • att den kraftiga ökningen av antalet anmälda våldsbrott inte tycks bero på att den faktiska våldsbrottsligheten totalt sett har ökat i någon större omfattning,

  • att det inte finns något belägg för att våldet generellt sett har blivit grövre eller råare,

  • att en höjd straffnivå inte kan förväntas leda till mindre våldsbrottslighet i Sverige,

  • att övriga nordiska länder samt ytterligare tre stora EU-länder i stort sett inte tycks ha en annorlunda straffnivå än Sverige.

Här kan man möjligen tycka att om ovanstående är vad utredningen kommit fram till så finns ingen anledning att höja straffen.

Utredningen lyckades dock finna ett antal skäl till varför så ändå borde ske som t.ex att våldsbrotten ses som allt allvarligare i takt med höjd välfärd, att insikten om psykiska skador hos brottsoffret har ökat, att våldsbrott kan ge upphov till rädsla som inskränker människors rörelsefrihet och att rädslan kan gynna den organiserade brottsligheten och innebära ett hot mot både rättstryggheten och grundläggande demokratiska värden.

Några belägg för ovanstående presenterades inte och man kan tycka att det rimliga hade varit om utredningen hade föreslagit åtgärder för att komma till rätta med dessa faktorer om de nu är korrekta. Ingen med kunskap om hur det verkligen förhåller sig kan på fullt allvar påstå att längre straff skulle ordna den saken.

Att det förhåller sig så kan var och en inse som vet att strafftiden för våldsbrott i stort sett sexdubblats sedan början av 70-talet. Den utveckling man beskriver har alltså skett under en tid då strafftiderna verkligen skärpts och denna skärpning har uppenbarligen inte haft önskad effekt.

Utredningen fastslår ju också i en av sina punkter att en straffskärpning inte kan förväntas leda till någon minskning av brottsligheten.

Följaktligen måste det finnas andra motiv till varför straffen ska höjas och det motiv som framstår i eldskrift är att det ska dom göra för att vi ska se att vi har en justitieminister som minsann är tuff mot brottslighet! Beatrice Asks lilla egotripp och behov av att visa sig tuff kostar oss skattebetalare i runda tal en knapp halv miljard (500.000.000:-)

Ställ den summan, som med all säkerhet och även enligt vad utredningen visar inte kommer att ge oss varken större trygghet eller minskad brottslighet, mot de 117 miljoner som var den samlade brottsskadeersättning som brottsoffermyndigheten betalade ut under 2007 som jämförelse.

Det framstår som rent stötande att ekonomiskt prioritera symboliska straffskärpningar framför att ge brottsoffer mer stöd och hjälp. Detta särskilt som var och en som drabbats vet vilka problem det kan vara att få det skadestånd som domstolen utdömt.

Ett mycket stort problem i hela debatten kring brott och straff och kriminalvård är att de reella kunskaperna på området är mycket begränsade. Hela debatten präglas av olika åsikter och tyckande istället för på fakta och empirisk kunskap.

Den mycket begränsade kunskap som finns erhåller allmänheten i första hand genom medierna och då dessa under 2000-talet ökat sin bevakning av området (brott säljer!) så innebär detta att allmänheten bibringats en bild och en uppfattning av att brottsligheten ökat dramatiskt.

Detta späs på ytterligare av polis och politiker och den bild som till slut blir den förhärskande kommer på detta sätt att bli både snedvriden och uppförstorad.

Trots detta finns forskningsresultat, bl.a en nyligen gjord undersökning vid Köpenhamn universitet som visar att allmänheten i Danmark genomgående vill ha mindre hårda straff för brott än vad domstolarna dömer ut.

En statlig kommitté från Australien har 2006 publicerat en rapport, där man sammanfattar forskningsläget i den engelskspråkiga världen om allmänhetens bedömning av straff och påföljder.

 Några av de slutsatser kommittén drar är:


  • Allmänheten har mycket begränsad kunskap om rättsväsendet, och medierna är den främsta informationskällan.

  • När allmänheten får mer information om brott och straff sjunker straffbenägenheten avsevärt.

  • Rädda människor tenderar att vara mer straffbenägna.

  • Allmänheten föredrar rehabiliterande åtgärder framför ingripanden från rättsväsendet.

Utredningens förslag är därför inget uttryck för en kriminalpolitik baserad på kunskap. Den är snarare ett fullgjort beställningsjobb åt beställaren – regeringen med justitiedepartementet och Beatrice Ask i spetsen. Som man ropar får man svar helt enkelt.

Brottsligheten minskar inte med detta och inte heller ökar tryggheten. Däremot så ökar kostnaderna med närmare en halv miljard. Lägg därtill de bortkastade 750 miljonerna på ”superfängelser” som var konsekvensen av en annan politikers enorma behov av att visa handlingskraft, så har vi snabbt gjort av med en dryg miljard helt, fullt och totalt i onödan.

Politiker måste ständigt övervakas och hållas efter så de inte får hybris och sätter igång att spendera skattekronor som konfetti.

Kört för alliansen?


http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6501863.ab

Har under dagen följt stormen på Aftonbladet kring Försäkringskassan, regeringen och de sjukskrivningsregler som numera gäller. En första slutsats blir att debatten knappast kan sägas vara balanserad och/eller nyanserad. Jag tror att alliansen har missat att om man ger sig på att förändra i de allra mest djupt rotade av våra trygghetssystem så kommer man, oavsett om man har rätt i sin analys eller ej, att väcka en enorm opinion.

Något som i sammanhanget också är otroligt viktigt är att en sådan förändring måste presenteras, förankras och försvaras av de skickligaste och mest medieframgångsrika politiker man har. Att, som alliansen nu har gjort, skicka fram teamet Husmark/Axen, gränsar till toatal politisk harakiri medelst trubbig sabel. De kanske är goda arbetare i den borgerliga vingården men det de nu har att tackla överstiger vida deras förmåga och kompetens.

Att sedan anföra att ett viktigt skäl till att skapa det nya regelverket är att komma åt fuskarna håller helt enkelt inte om man inte samtidigt gör något mycket konkret åt t.ex det vida mycket större skattefusket. Inte heller argumentet att de sjuka skall ”befrias” från sitt utanförskap är hållbart i en situation där arbetslösheten ligger på 10%. Vilka jobb är det tänkt att dessa redan hårt prövade människor skall arbetstränas för att söka?

En ytterligare sak som absolut inte får glömmas bort är att vi tillhör de länder i världen som har det i viss särklass högsta skattetrycket. Det är faktiskt rimligt att en befolkning som lämnar ifrån sig mer än hälften av det de tjänar till människor som påstår att de skall förvalta pengarna på ett sådant sätt att vi garanteras vård och omsorg också kan se att det löftet infrias. Annars har man helt enkelt rätt att bli riktigt förbannad.

Det är egentligen helt obegripligt att regeringen inte har insett långt tidigare att enskilda vanliga människor drabbas på ett sätt som helt enkelt inte är något som går att acceptera i ett land som vill kalla sig självt för en välfärdsstat. Den oförmåga att förstå som här uppvisas är monumental men tycks av någon anledning vara ett utmärkande drag för borgerliga politiker numera. Minns t.ex hur väl Reinfeldt lyssnade till FRA- och IPRED debatterna………

Jag har svårt att se hur de röd-gröna ska kunna förlora valet i höst om den här debatten fortsätter och det kommer den att göra vartefter fler och fler utförsäkras. Så vidtas inte några dramatiska förändringar för att komma tillrätta med problemen så har vi en ny regering i höst. Inte på grund av att de visat egen särskild kompetens, visioner eller nya reformer utan helt enkelt för att de upplevs som ett något mindre dåligt alternativ. Det är ingen styrkeposition för en koalitionsregering att starta från.

Högsta domstolen prövar IPRED-mål


http://www.idg.se/2.1085/1.288350/ipred-till-hogsta-domstolen

Föga förvånande så prövar nu Högsta Domstolen IPRED-målet mot E-phone. jag tycker det är bra att en sådan prövning görs men jag ser samtidigt ett scenario framför mig där en sådan dom ändå inte kommer att vara till någon större vägledning då man kan anta att vid varje IPRED-ärende så skiljer sig ett antal variabler åt och ofta på ett ganska avgörande sätt.

I det här målet fick ju E-phone rätt i Hovrätten på den grund att servern var lösenordsskyddad och att spridningen därför inte kunde ses vara så allmän som lagen kräver. Fast å andra sidan har jag ju själv nyligen lärt mig att när det gäller juridiken så går inget att förutsäga med någon bestämdhet. Följaktligen så blir det ändå klart intressant att se hur HD resonerar.

S står fast vid tidigare löfte om FRA-lagen


Valet närmar sig och de olika partierna har under den mandatperiod som gått gjort olika utfästelser. Jag kände att det kan börja vara dags nu att kontrollera och få dessa utfästelser upprepade så att man med en i alla fall något större säkerhet kan våga tro på att partierna verkligen har för avsikt att uppfylla vad de lovat.

Jag skrev därför till Socialdemokraterna och frågade dem om hur de ser på FRA-lagen numera. Det här är det glädjande svar jag fick från dem:

”Du undrar vad vi kommer att göra åt FRA-lagen om vi vinner valet 2010. Vi anser att den signalspaningslag som beslutades av den borgliga majoriteten i riksdagen den 18 juni 2008 är ett hot mot integriteten. Därför står kommer vi att riva upp FRA-lagen om vi vinner valet 2010.

Vi vill ha en bred parlamentarisk utredning med uppgift att bedöma behovet av en ny lag utifrån hänsyn till integriteten, effektiviteten och
proportionaliteten, med öppenhet, insyn och tid för debatt, då kan vi skapa en lag som skyddar och inte hotar.”

Så långt allt väl alltså men det gäller att fortsätta att ha tummen i ögat på dem till dess att löftet också är förverkligat! Riv upp! Gör om! Gör rätt!


TPB motsvarighet friad i brittisk domstol


http://www.idg.se/2.1085/1.285769/brittisk-fildelningssajt-friad

Förhoppningsvis finns det i domen sådant som försvaret kan ha nytta av i kommande hovrättsförhandling i Pirate Bay målet. Eller kan det vara så att det är svårare att vinna ett mål av den här typen i ett rättssystem där en jury fäller utslaget? Vill man vara elak kan man kanske säga att det måste vara svårare att direkt påverka en hel jury än en lagman med direkta kopplingar till upphovsrättslobbyn……….

Filmindustrins advokat, Monique Wadstedt, har under den här resan gjort en del mycket märkliga uttalanden. Bl.a läste jag relativt nyligen att hon ansåg att det nu var 100% säkert att tillhandahållandet av tekniken för fildelning var brottslig.

100% är ju rätt mycket. Dels mot bakgrund av att det inte finns någon dom som vunnit laga kraft i Sverige och dels, som framgår av artikeln, att det i England inte ens finns en fällande dom utan tvärtom ett mycket tydligt friande sådan.

 

Små farliga steg


http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=67&dok_id=GX11399

Ytterligare ett steg mot ett alltmer kontrollerande samhälle där rätten att få vara anonym successivt ersätts med en skyldighet att ständigt vara identifierad. Självklart kommer även detta förslag att försvaras med det klassiska ”rent mjöl i påsen” argumentet där alltför många saknar förmågan att se att den ackumulerade effekten av alla dessa små steg vida överstiger summan av de enskilda delarna.

I detta ligger också Piratpartiets stora dilemma inför årets val. Idag har partiets riksdagskandidater presenterats och de namn som finns med känns från min horisont sett starka. Det problem som kommer att möta dem och partiet är att utan större avslöjanden och skandaler kring t.ex FRA-lagen eller IPRED så får man svårt att ta plats i en valrörelse som kommer att domineras av helt andra frågor.

Regeringen har ju dessutom flyttat frågan om teledatalagring till efter valet och man kan inte heller räkna med draghjälp från hovrätten och fortsättningen av Pirate Bay målet. Om sedan oppositionen tydligt uttalar att den står fast vid sitt löfte om att riva upp FRA-lagen vid ett maktskifte så har även den frågan i relativt hög grad lyfts bort från PP. Jag tror att det tyvärr blir väldigt tufft för PP att nå ända fram men jag önskar dom verkligen lycka till och jag tror inte att rubriker som den nedan i dagens SvD har någon större betydelse.

Detta av två skäl. Dels så tror jag att folk rent allmänt har en förståelse för att det i ett nytt och organisatoriskt oerfaret nytt parti lätt kan ske en del misstag och dels för att partiet har något så ovanligt som en partiledare som utan omsvep och krystade bortförklaringar erkänner att det helt enkelt blev fel. Så hanterar man ett problem. 

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/interna-strider-i-piratpartiet_4109915.svd

%d bloggare gillar detta: