Bloggarkiv

Regeringen kände till de orimliga effekterna av sjukförsäkringsreformen.


Nu visar det sig att regeringen mycket väl kände till de negativa effekter av sjukförsäkringsreformen som Reinfeldt i efterhand kallat för orimliga och icke avsedda effekter.

Det är tidningen Göteborgsposten som funnit en hemlig promemoria upprättad i december -09 av tjänstemännen på socialdepartementet i vilken beskrivs hur departementet och dåvarande ministern Christina Husmark-Pehrson varnat för de konsekvenser som de nya sjukförsäkringsreglerna skulle komma att innebära. Tjänstemannen anser också att enskilda kommit i kläm helt i onödan, när regler skärptes utan att någon riktigt hann analysera konsekvenserna. I de tuffa förhandlingarna skickades olika bud mellan departement och allianspartier utan att alla alltid förstod vilka effekterna skulle bli av olika inspel

Syftet med PM:et var att dokumentera vilka departement och partier som tyckt vad under förhandlingarna.

Bara ett par veckor senare började den kontroversiella vågen av utförsäkringar, när tusentals människor nådde sjukförsäkringens ”stupstock”, som kritikerna kallade den. Något av det mest sensationella i socialdepartementets PM är att denna tidsgräns inte alls fanns med i det ursprungliga förslaget till sjukförsäkring. Det var ett senare inspel från finansdepartementet, som ville spara mer pengar.

Av promemorian framgår också att socialdepartementet hade en lösning som skulle inneburit att människor sluppit bli ”nollklassade”. Det handlar om de just nu så uppmärksammade 6 000 personerna som blivit utan ersättning när deras tidsbegränsade förtidspension upphörde. Både socialdepartementet och Kristdemokraterna slog larm om deras situation, men utan att få gehör.

Den före detta tjänstemannen på socialdepartementet nämner också Annica Holmquist som exempel på någon som drabbades av en ogenomtänkt regeländring. Annica Holmquist blev rikskänd i valrörelsens slutskede när Försäkringskassan inte ansåg att hon var berättigad till förtidspension (sjukersättning), trots att hon var i det närmaste sängbunden eftersom hennes kropp bryts ned av den ovanliga sjukdomen akromegali. Så här ska det ha gått till: socialdepartementet och finansdepartementet förhandlade om att skärpa reglerna för sjukskrivning. Finansdepartementet ville helt slopa möjligheten att beakta ”särskilda skäl”, medan socialdepartementen nöjde sig med att begränsa dem. Men plötsligt upptäckte socialdepartementet att finansen även strukit de särskilda skälen vid förtidspension/sjukersättning. Vi reagerade och sa att det var helt orimligt, men det fick vi inget gehör för, berättar tjänstemannen.

Även företrädare för alliansens mindre partier beskriver moderaterna på finansdepartementet som pådrivande bakom olika regelskärpningar, för att få fram pengar.

Detta är alltså ytterligare ett exempel på statsministerns ”lyssnande ledarskap”. När jag tar del av turerna i detta kommer jag omedelbart att tänka på tjänstemännen på justitiedepartementet som inför FRA frågans avgörande i riksdagen 2008 skrev ett liknande PM. Deras departementschef, Beatrice Ask, fick dock, till skillnad mot socialförsäkringsministern, vara kvar på sin post.

De sparade pengarna på sjukförsäkringen har som vi vet använts till jobbskatteavdragen. Dessa känns betydligt mycket mindre aptitliga i skenet av vetskapen om att de genomförts, trots att man känt till att tusentals människor skulle drabbas av orimliga effekter. Annica Holmquist är alltså en av dom som betalat din och min skattesänkning. Jag hade hellre sett att Annica fått behålla sin sjukersättning.

Läs även Aftonbladet

 

%d bloggare gillar detta: