Bloggarkiv

Din integritet har aldrig varit mindre värd!


Sammanställning av nya lagar, ändringar, tillägg och skärpningar av olika lagar med bäring på integritet, rättssäkerhet och frihet sedan 2001-09-11

 

Sammanställningen gör ingen viktning av de olika lagarna, ändringarna, tilläggen eller skärpningarna och dessa står heller inte i kronologisk ordning utan är helt enkelt en uppräkning syftandes till att påvisa mängden av sådana förslag. Sammanställningen gör heller inte anspråk på att vara komplett. Tråkigt og är jag säker på att den här listan kan fyllas på ytterligare.

 

Lagrådet uttryckte redan år 2009 att ”antalet lagar på detta område nu är så stort att det längre inte är möjligt att överblicka och förutse konsekvenserna av de lagar som införs.”

 

Sedan 2001 har vi i tryggheten och säkerhetens namn låtit staten införa;

 

Fra-lagarna

 

Datalagringsdirektivet

 

Utökade registerkontroller vid anställning

 

Säpo och Rikskrim ska få inrikta FRA:s signalspaning

 

Möjlighetena att utfärda strafförelägganden har utökats

 

Advokaters tystnadsplikt har urholkats genom EU:s tredje penningtvättsdirektiv.

 

USA får tillgång till swift-systemet

 

Olika förslag pånätcensur tvingas fram

 

Galloavtalet tar bort ”budbärarimminuteten”

 

ACTA avtalet

 

Intagna i Kriminalvård och rättspsykiatrin hindras förbjuds läsa och inneha viss litteratur

 

DNA prov får tas på i stort sett alla som misstänks för brott

 

Polisen får också om speciella omständigheter råder tvångsmässigt ta DNA-prov även på en person som över huvud taget inte är misstänkt för brott. Prop. 2005/06:54. Underlag: Ds2004:35.

 

Polisen får sedan 1 juli 2005 använda överskottsinformation erhållen vid hemlig teleavlyssning till utredning av andra brott än den som teleavlyssningen avsåg. Prop 2004/05:143. Underlag: Ds2003:13.

 

Den 1 oktober 2004 infördes nya regler som ökar antalet situationer där polisen får tillgripa hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning. Det mera långtgående ingreppet av de två, hemlig teleavlyssning, får numera tillämpas även om minimistraffet för det brott som begåtts är under två år om det enskilda brottets straffvärde kan antas överstiga två år.

 

Dessutom får från detta datum hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning sättas in även på teleadresser som inte tillhör den som misstänks för ett brott, om det finns synnerlig anledning att anta att den misstänkte kommer att kontakta dessa teleadresser.

 

Vid förundersökning om brott som kan ge fängelse får polisen använda information från databasen med bilars passager genom Stockholms biltullar.

 

Sedan den 1 juli 2005 får svensk polis hjälpa utländsk polis att genomföra hemlig telefonavlyssning och hemlig teleövervakning i Sverige.

 

Från 1 april 2006 har Säpo rätt att bryta sekretessen för patienter i sjukvården om det gäller personer som anses utgöra ett hot mot kungahuset eller statsledningen. Underlag: SoU 2004:108.

 

Den 1 oktober 2004 trädde också en ny formulering i rättegångsbalken i kraft som slår fast att polisen har rätt att från teleoperatörer begära in även historiska data om en persons kommunikation.

 

EU:s ministerråd beslutade i maj 2004 att uppgifter om flygpassagerare från EU ska lämnas ut till USA. Ändringen har implementerats i svensk lag genom en ändring av personuppgiftsförordningen. Beslutet togs trots protester från Europaparlamentet och EU:s dataskyddsgrupp. Europaparlamentet anser att beslutet är olagligt och har dragit det inför EG-domstolen.

 

Prop. 2002/03:74 Hemliga tvångsmedel – offentliga ombud och en mer ändamålsenlig reglering: Polisen får telefonavlyssna personer som ej är misstänkta för brott, utan bara råkar ha någon form av kontakt med en misstänkt för brott som kan leda till 2 års fängelse, samt för ett antal brott med lägre straffsatser. Polisen får även installera hemliga spionkameror i dessa ”misstänktas bekantas” hem.

 

Det är numera tillåtet för polisen att sätta in buggning (hemlig avlyssning av lokaler) vid brott som kan ge fyra års fängelse. Även icke brottsmisstänkta får avlyssnas om det anses nödvändigt för brottsutredningen. Lagrådet är kritiskt. Underlag: promemoria Ju2005/5765/Å.

 

Det föreslås att ge polisen rätt att i förebyggande syfte, det vill säga utan misstanke om konkret brott, ta till hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning, postkontroll och husrannsakan. Vid husrannsakan ska föremål få tas med utan att dessa tas i beslag. Ds 2005:21, prop 2005/06:177. Lagrådet är starkt kritiskt.

 

Polisen föreslås få tillgång till ett nytt tvångsmedel – ”hemlig dataavläsning”. Det innebär att polisen ska installera så kallade spionprogramvaror på misstänkta personers datorer, programvaror som via internet sänder information om vad den misstänkte gör vid sin dator. Detta föreslås i ett delbetänkande från Beredningen för rättsväsendets utveckling (BRU), en utredning tillsatt av regeringen (SOU 2005:38). Datainspektionen avstyrker.

 

Ytterligare ett nytt tvångsmedel, ”frysning av elektronisk kommunikation”, föreslås i departementspromemorian ”Brott och brottsutredning i IT-miljö” (Ds 2005:6). Syftet är att hindra trafikuppgifter kring telefonsamtal, epostande och annan elektronisk kommunikation att gå förlorade innan en domstol hunnit ta ställning.

 

I samma departementspromemoria föreslås ännu ett nytt tvångsmedel, ‘husrannsakan via elektroniska kommunikationsnät’.

BRU föreslår att polisen ska få tillgång till ett nytt tekniskt hjälpmedel, hittills enbart använt av Säpo, som gör det möjligt att kartlägga all mobiltelefontrafik inom ett visst geografiskt område. SOU 2005:38.

 

BRU föreslår också att tvångsmedlet ‘hemlig teleövervakning’ breddas till att även omfatta lokalisering (det vill säga, den misstänktes geografiska position i realtid).

 

BRU föreslår vidare att vid förundersökning rörande brott som är så allvarliga att de kan ligga till grund för beslut om avlyssning ska övervakning få användas även om det inte finns någon person som är skäligen misstänkt för det brott som utreds.

 

Den 1 oktober 2004 trädde också en ny formulering i rättegångsbalken i kraft som slår fast att polisen har rätt att från teleoperatörer begära in även historiska data om en persons kommunikation.

 

EU:s ministerråd beslutade i maj 2004 att uppgifter om flygpassagerare från EU ska lämnas ut till USA. Ändringen har implementerats i svensk lag genom en ändring av personuppgiftsförordningen. Beslutet togs trots protester från Europaparlamentet och EU:s dataskyddsgrupp. Europaparlamentet anser att beslutet är olagligt och har dragit det inför EG-domstolen.

 

Prop. 2002/03:74 Hemliga tvångsmedel – offentliga ombud och en mer ändamålsenlig reglering: Polisen får telefonavlyssna personer som ej är misstänkta för brott, utan bara råkar ha någon form av kontakt med en misstänkt för brott som kan leda till 2 års fängelse, samt för ett antal brott med lägre straffsatser. Polisen får även installera hemliga spionkameror i dessa ”misstänktas bekantas” hem.

 

Det är numera tillåtet för polisen att sätta in buggning (hemlig avlyssning av lokaler) vid brott som kan ge fyra års fängelse. Även icke brottsmisstänkta får avlyssnas om det anses nödvändigt för brottsutredningen. Lagrådet är kritiskt. Underlag: promemoria Ju2005/5765/Å.

 

Det föreslås att ge polisen rätt att i förebyggande syfte, det vill säga utan misstanke om konkret brott, ta till hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning, postkontroll och husrannsakan. Vid husrannsakan ska föremål få tas med utan att dessa tas i beslag. Ds 2005:21, prop 2005/06:177. Lagrådet är starkt kritiskt.

 

Polisen föreslås få tillgång till ett nytt tvångsmedel – ”hemlig dataavläsning”. Det innebär att polisen ska installera så kallade spionprogramvaror på misstänkta personers datorer, programvaror som via internet sänder information om vad den misstänkte gör vid sin dator. Detta föreslås i ett delbetänkande från Beredningen för rättsväsendets utveckling (BRU), en utredning tillsatt av regeringen (SOU 2005:38). Datainspektionen avstyrker.

 

Ytterligare ett nytt tvångsmedel, ”frysning av elektronisk kommunikation”, föreslås i departementspromemorian ”Brott och brottsutredning i IT-miljö” (Ds 2005:6). Syftet är att hindra trafikuppgifter kring telefonsamtal, epostande och annan elektronisk kommunikation att gå förlorade innan en domstol hunnit ta ställning.

 

I samma departementspromemoria föreslås ännu ett nytt tvångsmedel, ‘husrannsakan via elektroniska kommunikationsnät’.

 

BRU föreslår att polisen ska få tillgång till ett nytt tekniskt hjälpmedel, hittills enbart använt av Säpo, som gör det möjligt att kartlägga all mobiltelefontrafik inom ett visst geografiskt område. SOU 2005:38.

 

BRU föreslår också att tvångsmedlet ‘hemlig teleövervakning’ breddas till att även omfatta lokalisering (det vill säga, den misstänktes geografiska position i realtid).

 

BRU föreslår vidare att vid förundersökning rörande brott som är så allvarliga att de kan ligga till grund för beslut om avlyssning ska övervakning få användas även om det inte finns någon person som är skäligen misstänkt för det brott som utreds.

 

Redan idag är telekomoperatörer enligt lag skyldiga att anpassa sin tekniska utrustning för att underlätta polisens avlyssning och övervakning. BRU föreslår att även internetleverantörer ska omfattas av den skyldigheten.

 

Utredningen om tillgång till elektronisk information i brottsutredningar, SOU 2005:38, föreslår sänkta krav för att polisen ska få tillgång till uppgifterna om vilken kund som har vilket IP-nummer. Idag krävs att brottet som utreds kan ge fängelse, men det kravet ska enligt förslaget avskaffas.

 

Skattekontrollutredningen föreslår att Skatteverket ska få genomföra

husrannsakningar i egen regi.

 

En utredning kallad ”Gränskontrollag – effektivare gränskontroll” föreslår en utökning av dagens gränskontroll så att den även omfattar brottsbekämpning och brottsförebyggande åtgärder. Bland annat föreslås obligatorisk kontroll av gränspasserande personer mot Schengens informationssystem SIS, polisens belastningsregister och misstankeregistret.

 

Förslag finns även på att transportföretag ska bli skyldiga att lämna uppgifter om passagerare och besättning, liksom på så kallad inre utlänningskontroll. Se SOU 2004:110.

 

Utredningsdirektiven angående PKU registret hör också de till denna grupp.

 

Ny kreditupplysningslag trots starka protester från såväl JK som media

 

Nya övervakningskameror sätts upp varje dag.

 

Lag om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet. (2009)

 

Förslag till ny skyddslag (2009)

 

Integritet och effektivitet i polisens brottsbekämpande verksamhet. Om behandling av personuppgifter. (2009)

 

Avskaffande av preskription för vissa brott.

 

Kriminalisering av förberedelse till vissa brott. (2011)

 

Säkerhetskontroller i domstolar nya bestämmelser

 

En ny lag om säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och landsting (prop. 2009/10:117)

 

Effektivare bekämpning av barnpornografi brott

Den 1 juli 2010 ändras straff regleringen av barnpornografi brottet i fl era olika avseenden för att åstadkomma en effektivare bekämpning av barnpornografi brott (prop. 2009/2010:70). En ny straff bar befattningsform införs som innebär att även den som betraktar en barnpornografi sk bild som han eller hon berett sig tillgång till ska kunna dömas för barnpornografi brott.

 

 Brott begångna av barn under 15 år ska utredas i större utsträckning (prop. 2009/2010: 105).

Polisen ska vidare kunna utreda även mindre allvarliga brott som inneburit antingen en allvarlig integritetskränkning för offret eller stor ekonomisk skada.

På så sätt stärks brottsoffrens ställning. Polisen ska också kunna utreda mindre allvarlig brottslighet om det är av särskild betydelse med hänsyn till ett allmänt intresse.

Möjligheterna att förordna ett juridiskt biträde för barnet utökas. När en utredning inleds p.g.a. att barnet begått ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse ett år ska som huvudregel ett juridiskt biträde alltid förordnas.

 

Utökade möjligheter att avlägsna ordningsstörande folksamlingar

Genom en ändring i polislagen kan personer som deltar i en ordningsstörande folksamling under vissa förutsättningar avlägsnas längre bort från platsen eller utrymmet än vad som hittills varit möjligt (prop. 2008/09:131).

 

Elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter (prop. 2007/08:160).

Nya regler har tillkommit för att minska antalet felaktiga utbetalningar, stävja fusk och felutnyttjande av trygghetssystemen samt öka effektiviteten vid myndigheterna och förbättra servicen till enskilda. Reglerna möjliggör ett utökat elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter. Reformen avser Migrationsverket, Försäkringskassan, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Statens pensionsverk, Centrala studiestödsnämnden, Arbetsförmedlingen, arbetslöshetskassorna och kommunernas socialnämnder.

 

Permanenta lagbestämmelser om hemlig kameraövervakning i rättegångsbalken

Från och med den 1 januari 2009 permanentas de tidigare tidsbegränsade bestämmelserna i lagen (1995:1506) om hemlig kameraövervakning genom att med oförändrat innehåll föras över till 27 kap. rättegångsbalken (prop. 2007/08:163, bet. 2008/09:JuU3, rskr. 2008/09:6).

 

Lag om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott

Lagen (2008:854) om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott träder i kraft den 1 januari 2009 och gäller t.o.m. utgången av år 2012. Samtidigt upphör lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål att gälla. Den nya lagen ger de brottsbekämpande myndigheterna utvidgade möjligheter att använda tvångsmedel vid förundersökning om vissa samhällsfarliga och svårutredda brott (prop. 2007/08:163).

 

Utökad användning av beredskapspolisen (Förordning)

Enligt en ny förordning om beredskapspolisen utökas möjligheterna att använda beredskapspoliser för vissa polisuppgifter. Utgångspunkten är att beredskapspolisen kan användas som en förstärkningsresurs vid olyckor och katastrofer, men ska kunna sättas in även vid andra allvarliga eller omfattande störningar på samhället från ordnings- eller säkerhetssynpunkt.

 

Ökade möjligheter att ingripa mot rattfylleri och sjöfylleri

Från den 1 juli 2008 får bl.a.Tullverket och Kustbevakningen nya befogenheter i kampen mot ratt- och sjöfylleri (prop. 2007/08:53). Tjänstemännen vid dessa myndigheter får ta alkoholutandningsprov, både rutinmässiga sållningsprov och bevisprov, och göra ögonundersökningar för att förebygga, upptäcka och utreda rattfylleribrott.

 

Större möjligheter att förverka brottsvinster

Med utbyte av brott menas både konkret egendom som någon kommit över genom brott och det uppskattade värdet av det som åtkommits. Att utbytet förverkas innebär att brottslingen berövas egendomen eller att han eller hon blir skyldig att betala ett angivet belopp till staten. Med dagens regler är det bara möjligt att förverka utbyte av just det brott som en person döms för. Det måste dessutom vara fullt bevisat att egendomen härrör från det brottet. (prop. 2007/08:68)

 

Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare

Bestämmelserna om påföljder för psykiskt störda lagöverträdare ändras i syfte att öka flexibiliteten vid påföljdsbestämningen och därigenom skapa större utrymme för proportionalitetsbedömningar i vissa fall samtidigt som den enskildes behov av vård ska beaktas (prop. 2007/08:97). Fängelseförbudet ersätts med en presumtion om att annan påföljd ska väljas.

 

Utvidgade möjligheter till drogtestning av totalförsvarspliktiga och avskaffande av inskrivningsnämnder

I november 2007 antog riksdagen regeringens förslag till ändringar i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt (prop. 2006/07:117). En del av förslaget innebär att samtliga totalförsvarspliktiga ska kunna bli föremål för slumpmässiga drogtester.

 

 Fortsatt giltighet av 1952 års tvångsmedelslag och lagen om hemlig kameraövervakning (blev permanent 2009)

 

Lag (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott

De brottsbekämpande myndigheterna får från den 1 januari 2008 använda hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning och postkontroll för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott (prop. 2005/06:177 och 2006/07:133, bet. 2007/08:JuU3, rskr. 2007/08:11).

Myndigheterna får använda tvångsmedlen om det finns särskild anledning att anta att en person kommer att utöva allvarlig brottslig verksamhet, t.ex. brott mot rikets säkerhet eller terroristbrott.

Tvångsmedlen får också användas för att förhindra vissa andra mycket allvarliga brott, t.ex. mord, grov misshandel eller människorov, om avsikten med brotten är att förmå myndigheter eller den som yrkesmässigt bedriver nyhetsförmedling eller annan journalistik att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd eller att hämnas en sådan åtgärd (s.k. systemhotande brottslighet).

Lagen är tidsbegränsad till och med utgången av 2010.

 

Lag (2007:978) om hemlig rumsavlyssning

Från den 1 januari 2008 får hemlig rumsavlyssning (s.k. buggning) användas för att utreda allvarliga brott (prop. 2005/06:178 och 2006/07:133, bet. 2007/08:JuU3,rskr. 2007/08:11). Hemlig rumsavlyssning innebär att tal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid t.ex. sammanträde eller annan sammankomst som allmänheten inte har tillträde till i hemlighet avlyssnas eller spelas in.

Föreslås nu utökad till att omfatta även t.ex skattebrott och bokföringsbrott.

 

Tullkontroll av kontanta medel

Den som vill resa in och ut ur EU med mer än 10 000 euro i kontanta medel måste anmäla detta. Om det finns misstanke om att en person inte har anmält förflyttningen av kontanter ska Tullverket, Polisen och Kustbevakningen få undersöka transportmedel och bagage, samt även göra en kroppsvisitation.

Reglerna trädde i kraft 15 juni 2007 (prop. 2006/07:68).

Sammantaget 70 olika punkter och man ska komma ihåg att den ackumulerade effekten av detta lagkluster är betydligt större än summan av de enskilda lagarna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Annonser
%d bloggare gillar detta: