Replik till Kent Ekeroth

Kent Ekeroth har i en artikel på Newsmill kommenterat min artikel om de kostnadsökningar som kommer att drabba Kriminalvården med SD:s politik. Här kommer min replik på Ekeroths artikel.

Jag vill inleda med att be Kent Ekeroth om ursäkt!

Jag borde naturligtvis inte ha trott på din retorik och på att någon skulle kunna vara så helt empatilös som både den och ert kriminalpolitiska inriktningsprogram ger uttryck för.

Samtidigt kanske du har en viss förståelse för att jag gjorde det då jag skrev min artikel? Så ok, låt oss ändra lite i det jag skrev nu när du visat att er politik inte alls ska ge så många Riktiga livstidsstraff, eller RL som du kallar dom, som jag befarat. Eller annorlunda uttryckt, som dina väljare hoppats på.

Innan vi petar i siffror, bara två saker till.

När jag skrev min artikel så skrev jag även i den att jag utgick från ert kriminalpolitiska inriktningsprogram och vid den tiden fanns heller ingen annan skuggbudget att hämta siffror ur än den ni la 2011 och i den hittar du den siffra för kriminalvården jag använt och som ni då angav som en förstärkning med 669 miljoner per år för perioden.

I inriktningsprogrammet står bl.a följande:

• att riktigt livstidsstraff utan möjlighet till benådning ska införas.

• att straffen ska skärpas rejält för våldsbrott.

• att preskriptionstiden för grova våldsbrott ska tas bort.

• att mängdbrottslighet ska dömas hårdare.

• att en tredje gången gillt-princip ska införas.

• att regeln om frigivning efter två tredjedelar av tiden ska tas bort för vissa brott.

• att det ska vara betydligt lättare att utvisa kriminella utlänningar.

• att obligatorisk lagring av biometriska uppgifter rörande utvisningsdömda

utlänningar ska införas.

• att elektronisk fotboja ska kunna användas för grova brottslingar efter

avtjänad tid i fängelse.

”Sverigedemokraterna vill se kraftiga straffskärpningar vad gäller våldsbrott. Det innefattar

även en rejäl höjning av miniminivåerna eftersom svenska domstolar oftast dömer i nedre

delen av straffskalan. Svensk livstid innebär i praktiken 18 års fängelse enligt rättspraxis, med

2/3 frigivning 12 års fängelse.

Sverigedemokraterna vill se införandet av verklig livstid där det även ska vara möjligt att utdömda livstid utan möjlighet till benådning. Riktiga livstidsstraff ska kunna utdömas för brott som idag enligt brottsbalken kan medföra livstidsstraff. Utöver detta ska riktiga livstidsstraff kunna utdömas för upprepad grov våldsbrottslighet av särskild hänsynslöst och våldsam natur, till exempel för synnerligen grov misshandel, grov våldtäkt eller en kombination av dylika grova våldsbrott.”

Ovanstående var vad jag hade att förhålla mig till, något jag även tydligt skrev i artikeln och att jag var tvungen att utifrån det göra vissa antaganden som jag sedan också redogjorde för vilka det var.

Då tar vi livstidsstraffen nu då och där hävdar du nu att bara en tredjedel av alla mördare ska få livstid, alltså 30 stycken och att det sedan tillkommer ytterligare 10 på andra brottsgrunder, totalt 40 och det är nu jag får problem med det du säger eftersom texten ovan och er, framförallt din, retorik i ämnet leder folk att tro att du verkligen menar det du säger så ytterst kraftfullt, att mördare ska inte släppas ut igen.

Backar du från det nu så är jag ändå säker på att du kommer att låta likadant och kanske mer i kommande valrörelser (vad skulle du annars göra?) vilket i alla fall på sikt kommer att leda till ett successivt ökat antal varje år. Kom nu inte dragande med invandrare för antalet mord har legat på den här nivån i många, många år så det håller inte.

Jag bjuder helt enkelt på att det tar något längre tid att nå de nivåer jag sagt i min artikel men att det kommer att gå snabbare än vad du säger i din så kan vi mötas halvvägs i den frågan.

Den här gången räknar jag alltså på 60 st RL som döms under ett kalenderår och som har den medelålder du räknat på nämligen 36 med en förväntad överlevnad i 44 år och jämför det med om dessa 60 istället fått ”vanliga” livstidsstraff och avtjänat, inte 16 år som du säger nu, utan 12 år som det står i inriktningsprogrammet på sidan 8. (fetmarkerat ovan) och så kan vi på så sett se hur mycket dyrare straffet för en RL-fånge blir än för den ”vanliga” livstid han annars fått.

När du sedan vill framstå som generös i din beräkning avseende kostnad per dygn för fången och först anger snittet i kriminalvården som utgångspunkt, för att därefter acceptera mina 4000:- så är det bara spel för gallerierna. Våra livstidsfångar sitter idag på våra säkraste anstalter och som du i vart fall borde veta, så är kostnaden där väsentligen mycket högre än snittkostnaden. Kriminalvården anger en kostnad om 4500:-/dygn.

Skillnaden i kostnad för att utdela 60 RL isf 60 ”vanliga” beräknas så här.

60 RL x 4500:- x 365 x förväntat antal år 44 = 4.336.200.000:-

Om RL istället avtjänat ett vanligt livstidsstraff:

60 x 4500:- x 365 x de 12 år ni anger ovan 12 = 1.182.600.000:-

Det innebär att varje årskull som ser ut så här får en merkostnad för straffet på 3.153.600.000:- eller drygt 30 miljarder på 10 år. Må vara att vi kan diskutera hur detta ska periodiseras och att de tre miljarderna inte slår direkt och fullt ut men fakta kvarstår enligt ovan. Jag vet inte om du har barn men antag att din son föds samma år ni inför detta så har kostnaderna blivit drygt 60 miljarder större än med dagens straff. Hittills för vi är långt ifrån klara än…..

Låt oss titta på byggkostnader. 

När man, istället för att bygga det superfängelse som Tomas Bodström yrade om ett tag, bestämde sig för lösningen om 72 säkerhetsplatser fördelade på tre anstalter så gjorde man det för att det bedömdes bli väsentligen billigare. Ett av skälen till det var att man byggde innanför det befintliga perimeter- eller skalskydd som finns på respektive anstalt.

Enklare uttryckt så sparade man på så sätt in pengar för murar, stängsel, kameror, annan teknik plus all personal som annars skulle ha krävts ytterligare för att övervaka teknik och murar. Trots det så landade kostnaderna på totalt 750 miljoner för de 72 platserna. Dessa platser hyr sedan Kriminalvården av Specialfastigheter för 75.000.000:- per år vilket enbart i hyreskostnad ger en kostnad per fånge och år på drygt en miljon eller drygt 2800:- per dygn.

Det är fakta hämtade direkt från Kriminalvårdens hemsida och dessa har jag utgått ifrån eftersom detta rent logiskt måste handla om de 60 farligaste fångarna varje år. Har jag förstått din retorik rätt så är det ju dessa som aldrig i h-e ska tillåtas komma ut igen och då tänker du väl knappast slarva med inlåsningen av just dessa, eller?

Du vet ju hur det är, skulle du bli justitieminister och någon RL rymmer så kan du lugnt räkna med att den elaka oppositionen ger dig skulden o kräver din omedelbara avgång och så vill du väl ändå inte ha det?

Vad gäller dessa kostnader så skrev jag i min artikel att jag inte gav mig in på att beräkna sådana utan just siffrorna ovan angav jag för att ge läsaren en aning om vad det kostar. Tänker inte göra någon sådan beräkning nu heller utan konstaterar bara att din hypotetiske son kommer att ha problem om 20 år när antalet RL i mitt exempel är uppe i totalt 1200 personer. Du kan lite tyst för dig själv räkna bara på vad hyran blir……..så säger inte jag nåt mer om det nu.

Du anger som besparing att vi skulle slippa återfall i brott och påstår att 50% av de livstidsdömda återfaller. Jag påstår då att den summan sedd över tid är närmast försumbar i det här sammanhanget och det gör jag mot nedanstående bakgrund.

Sedan de nya reglerna med en prövning av tidsbestämningsfrågan vid Örebro tingsrätt infördes 2006, har 26 livstidsdömda släppts ut efter att straffen tidsbegränsades. Samtliga var dömda för mord. Fyra av de frigivna har lämnat landet, antingen för att de utvisades efter avtjänat straff eller av fri vilja. Av de 22 återstående har två dömts för brott.

Tidigare undersökningar visar att livstidsdömda har lägre återfallsrisk än andra brottslingar. Enligt en undersökning av frigivna 57 livstidsfångar mellan 1965 och 2007 så hade 37 procent återfallit i brott, de flesta i mindre allvarlig brottslighet.

Kostnaden för dina ”lågprisfängelser” kan knappast gälla den här kategorin om du samtidigt vill bibehålla den säkerhetsnivå som du annars tycker krävs för dessa. Visst, ge dom lite mindre mat då men nån signifikant besparing på dessa RL-fångar kan du inte göra på det sättet. Kriminalvårdens helt dominerande kostnader ligger på personal och lokaler och av nämnda säkerhetsskäl måste du även ha en hög personaltäthet.

Vilka du menar att du kan skicka iväg nånstans för att avtjäna sina straff vet jag helt enkelt inte. I dagsläget är det i första hand med våra nordiska grannländer vi har sådana avtal med och vill du utöka det så får du räkna med att dessa är bilaterala vilket innebär att vi kommer att få hem en hel del svenskar från utländska fängelser.

Innan jag säger nåt om den minskning av invandringen, som i ditt och dina partikamraters olika våta drömmar utgör den heliga kalk som skall frälsa oss från allt ont och sedan låta oss leva i ett land fyllt av mjölk och honung, så är det ju så Kent Ekeroth att du har massor kvar att förklara som du bara förbigår med total tystnad. Bl.a kan du svara på följande eftersom detta är förslag som finns i ert inriktningsprogram.

Vad kommer dessa ändringar att innebära i ökade kostnader:

• att straffen ska skärpas rejält för våldsbrott.

• att preskriptionstiden för grova våldsbrott ska tas bort.

• att mängdbrottslighet ska dömas hårdare.

• att en tredje gången gillt-princip ska införas.

• att regeln om frigivning efter två tredjedelar av tiden ska tas bort för vissa brott.

• att det ska vara betydligt lättare att utvisa kriminella utlänningar.

• att obligatorisk lagring av biometriska uppgifter rörande utvisningsdömda utlänningar ska införas.

• att elektronisk fotboja ska kunna användas för grova brottslingar efter avtjänad tid i fängelse.

Då ni inte själva har angivit några kostnader för detta tidigare så gjorde jag ett antal antaganden som redovisades i min förra artikel. Jag tar därför enbart de siffror jag kom fram till här och nu och då ser vi att en 10%-ig straffskärpning för våldsbrott kostar 146.730.730:- per år. Räcker 10% straffskärpning som definition av ”en rejäl skärpning” eller vill du öka på här?

Vad beräknar du att det kostar det att ta bort preskriptionstiden för grova våldsbrott?

Vad kostar det att döma mängdbrottslighet hårdare? Jag räknade på en 10%-ig ökning även här och fick då fram en kostnad på 236.370.806:-

Vad kostar det att införa en ”tredje gången gillt” princip?

Vad kostar det, enligt dig, att regeln om frigivning efter två tredjedelar av tiden ska tas bort för vissa brott?

Jag beräknade det utifrån vålds- och narkotikabrott samt sexualbrott och det innebär då att strafftiderna för dessa brottskategorier förlängs med totalt 26460 månader eller 2205 fängelseår med en dygnskostnad på 2831:- vilket då skulle ge 2205 x 365 x 2831:- = 2.278.459.575:-                                                                                      

Hur många menar du att det handlar om och vilken besparing menar du att det ger när du säger

att det ska vara betydligt lättare att utvisa kriminella utlänningar? Kostnader för transporttjänsten?

Vad kostar en obligatorisk lagring av biometriska uppgifter rörande utvisningsdömda utlänningar? Här angav jag 25 miljoner som en rimlig kostnad.

Vad kostar det att elektronisk fotboja ska kunna användas för grova brottslingar efter avtjänad tid i fängelse? Jag beräknade kostnaden med Frivårdens snittdygnskostnad för detta som är 204:- per dygn och 1500 personer per år och fick då fram 204 x 365 x 1500 = 111.690.000:-/år

Det ger samlade kostnader på de punkter där jag räknat fram sådana om totalt 2.651.520.381:-/år

Du har också motionerat om följande:

återgång till tidigare straff vid ny brottslighet

kriminalisera rymning

inga sänkta straff vid utvisning

någon straffrabatt ej ska utgå även om polisen använt olagliga metoder för att få fram bevisning.

Hur mycket kommer dessa fyra förslag att innebära i ökade kostnader för Kriminalvården?

Jag utgår även från att den effektivitetshöjning ni anslår pengar till för polisens och domstolarnas del är tänkt att som resultat få ett större antal lagföringar. Även detta kommer alltså att utgöra ett ökat tryck på och en ökad kostnad för Kriminalvården och min fråga blir givetvis med hur mycket?

Alla dessa kostnadsökningar hävdar du huvudsakligen ska betalas genom minskad flykting- och anhöriginvandring och du gör det utifrån ett par rapporter ni beställt från Riksdagens utredningstjänst vilket naturligtvis låter seriöst. Men, men. Som man ropar får man svar och angående dessa utredningar så säger RUT själva detta:

”Att som uppdragsgivaren önskar beräkna statens kostnader för de angivna invandrargrupperna är en komplex forskningsfråga vars resultat är mycket beroende av vilka antaganden som görs

Utredningstjänsten har försökt besvara den mer begränsade frågan om hur stor del av statens nettoutgifter som kan kopplas till berörda grupper av nyanlända flyktingar och anhöriginvandrare.

Sådana beräknade nettoutgifter ett givet år är inte detsamma som vad en viss del av befolkningen kostar. Det är inte en bedömning av hur den aktuella invandringen påverkar hela samhällsekonomin, utan en statisk beräkning på kort sikt.

Beräkningarna kan därmed inte utgöra underlag för att bedöma den statsfinansiella effekten av denna del av invandringen på längre sikt. Endast statens budget omfattas, och inte hela den offentliga sektorn. De beräknade nettoutgifterna kan inte heller rakt av tolkas som en potentiell besparing.”

Ni har alltså tagit en rapport av RUT som kom fram till att man inte kan göra exakt det ni sedan har gjort i er skuggbudget, något som verkar närmast straffbart bedrägligt.

En rapport som säger att samhällsekonomin påverkas på så många fler sätt av invandringen att man inte bara kan ha ett snävt budgetperspektiv har ni tillämpat snäva budgetperspektiv på.

Slutligen är du enbart tramsig när du kommenterar vad jag sagt om din motion som står i strid med gällande lag. Självklart så är det till viss del ledamöters jobb att verka för förändrade lagar men min poäng är att du ger dig på Europakonventionen utan att ens beröra detta i motionen, än mindre lämna någon sorts rimlig förklaring till hur du tänkt dig att få konventionen ändrad.

Du är numera ledamot av Sveriges riksdag så ta dessutom o strama upp din retorik. Det är nästan pinsamt när du tramsar vidare i förpubertal stil och skriver att jag inte kan läsa och inte räkna och liknande. Vore trevligt om ledamoten kunde visa lite stil i debatten tycker jag.

Det kan du göra tämligen omgående dessutom genom att återkomma med svar på de frågor jag ställt och som jag är övertygad om att fler också ställer sig.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hårdare tag mot yngre barn!

Sverigedemokraten Kent Ekeroth uttalar sig med jämna mellanrum i den rättspolitiska debatten och SD föreslog inför valet 2010 att sänka straffmyndighetsåldern till 12 år.

Jag funderade en stund kring förslaget och sedan skrev jag det här i vad jag själv tycker vara sann SD-anda.

”Med anledning av Lagrådets uttalade misstanke om att den nya lagen om drogtester av barn utgör ett första steg mot att sänka straffmyndighetsåldern så vill jag anföra följande: Kriminella sjuåringar är en plåga!

För att inte tala om ohängda elvaåringar. Samhället måste agera mot den tilltagande brottsligheten i dessa åldersgrupper. De senaste nyheterna talar också om att kraftfulla åtgärder är på gång. Den som är gammal nog att begå brott är också gammal nog att bestraffas.

Denna uppfattning har jag nu sett på några olika debattsidor och i allmänhet så åtföljs den av förslag om att sänka straffmyndighetsåldern till 12 år.

Jag menar att det är en ologisk slutsats. Don’t do the crime if you can’t do the time, säger jag då!

Har man slagit fast att den som är gammal nog att begå brott också är gammal nog att bestraffas så ska man naturligtvis inte ha någon straffmyndighetsålder alls! En sådan åldersgräns skulle innebära att till exempel kriminella sjuåringar fortsatt tillåts löpa fritt, för att inte tala om dessa horder av kriminella elvaåringar!

Jag är däremot inte klar över vilka straff man kan tänka sig för dessa kriminella och välorganiserade barn. Fängelse, skampåle, aga, böter, stening, fritering eller en dag med en SD-politiker?

Att något måste göras framstår emellertid som fullständigt uppenbart.

Häromdagen såg jag själv ett gäng i åttaårsåldern samlade på häftiga små cyklar med synnerligen störande puttersmällare monterade och någon berättade att det var de illa beryktade men välorganiserade Bambinos som hade en träff på gården. Uppenbara bikerprospects alltså.

Den organiserade brottsligheten bland just åttaåringar är ett växande problem som måste mötas och polisen har därför satt upp specialenheter i åtta län i en försöksverksamhet som går under namnet Bullerbyn.

Kommande rättegångar som resultat av Bullerbyns arbete kan bli mycket intressanta sedan justitieminister Box förklarat att brottsprovokation får användas för att snärja dessa små ligister. Polisen sägs därför nu ha köpt in försvarliga mängder smågodis i syfte att se hur långt gängen är beredda att gå i sin iver att få tillgång till dessa njutningsmedel.

Ett första fall av illegal fildelning kommer att prövas i Södertörns tingsrätt i slutet av denna månad. Det var efter en undercoveraktion där tre medlemmar i just Bambinos erbjöds en stor påse geléhallon om de laddade ner fyra kända poplåtar, som polisens första tillslag enligt den antagna Bullerbyplanen kunde göras.

Enligt uppgift från en vanligtvis välunderrättad källa så ska en av de tre ha arbetat som polisinfiltratör i gruppen. Samma källa hävdar också att detta kunnat ske enbart tack vare den nya lag som ger polisen rätt att drogtesta barn. Vid ett sådant test visade sig den unge herrns urin vara, som polisen uttryckte det, ”av misstänkt färg” och han gavs då möjlighet att sona detta genom att infiltrera kamratkretsen.

 

Detta visar att lagen till och med är effektivare än vad minister Box först angav. Den inte bara hindrar de unga från att bli beroende, den gör dom också omedelbart till nyttiga små skvallerbyttor och minipoliser. De misstänkta är under tiden fram till rättegången placerade i rumsarrest på den lokala polisstationen.

Amnesty har hävdat att rumsarrest är nysvenska och en förvrängning av verkligheten då de tre små misstänkta brottslingarna tvingas dela en fyllecell under förhållanden som inte motsvarar de minimikrav som kan ställas enligt FN:s barnkonvention.

Detta påstående avvisas av justitiedepartementet, där statssekreterare Hildegard Rotting säger att man räknat på detta och kommit fram till att de tre misstänktas sammanlagda vikt och kroppsvolym motsvarar den hos en fullfjädrad och välbyggd brottsling.

Dessutom är det faktiskt fildelning som är förbjudet, inte celldelning!

På grund av den låga åldern hos förövarna så har man nu även infört så kallad vittnescoachning. Detta innebär att såväl de tilltalade som vittnen, under två timmar varje dag, får hjälp med att lära sig vad som är lämpligt och inte lämpligt att säga i en rättegång.

Metoden är ny, men antas spara in mycket tid i rättegången, samtidigt som den gör behovet av försvarare överflödigt. Ytterligare en lyckad reform som alltså både stärker barnets integritet, genom att det lär sig svara rätt, och samtidigt är kostnadseffektiv.

På fråga om inte detta är en fara för rättssäkerheten svarar Hildegard Rotting att det är tvärtom så att rättssäkerheten stärks, då det genom reformen blivit rätt säkert att alla vet vad de ska säga.
På så sätt blir det säkert rätt och blir det rätt så är det rättssäkert! Det borde ju var och en begripa som har rent mjöl och inte kokain i påsen.

Därför tillåts inte heller några kontakter mellan de misstänkta och deras föräldrar under tiden fram till rättegången. Detta för att försäkra sig om att ingen subjektivt färgad påverkan ska störa de misstänkta. Processen de genomgår innebär i sig också ett avlägsnande av så många yttre stimuli som möjligt.

Detta för att barnen ska få lugn och ro och alls icke, som någon liberal typ påstått, för att utgöra starten på en ren hjärntvättning. Detta är ännu icke möjligt men propositionen om den nya integritetsstärkande hjärntvättningslagen väntas bli antagen i vår.

Även lagstiftningsarbetet går nu smidigare sedan remissförfarande och Lagrådsgranskningar helt upphört.

Den anmälan som gjorts till Europadomstolen avfärdar Rotting med att konstatera att alla erforderliga rättsmedel ställts till de misstänktas förfogande genom att samhället tillhandahåller både vittnescoacher och åklagare.

Mer kan man inte begära och skulle domstolen ha en annan uppfattning så vet vi inte det förrän om nio år och då är det ju ändå för sent. Så varför bekymra sig om det nu, säger Rotting i en kommentar.

Hos många är tacksamheten idag ändå stor då detta visar att samhället äntligen gör något och bryr sig. Genom att kriminalisera och stigmatisera barnen så ger samhället dom en identitet och det är något som många barn idag saknar, enligt justitieminister Box. Det är dessutom viktigt att göra detta så tidigt som möjligt.

Jag tycker att det intrång i den unges integritet som ett litet fängelsestraff kan innebära uppvägs av möjligheten att kunna tvångsisolera barnen och på så sätt kunna ge dom vård och behandling under ordnade och trygga former.

I syfte att ytterligare bekräfta den nyvunna identiteten har justitiedepartementet hämtat inspiration från Ipred-lagens motto om att ”den vi inte kan kriminalisera kan vi istället ruinera” och nu i en proposition föreslagit riksdagen att den dom som meddelas även ska publiceras i massmedia på den dömdes egen bekostnad.

Justitieminister Box har i ett tilläggsyrkande framfört krav på att publiceringen skall ske i färg och då helst i lila.

En tanke och synergieffekt är att på detta sätt kan en del av presstödet ersättas på sikt, eftersom man från departementet räknar med ett stort antal fällande domar varje år vilket alltså kommer att generera goda annonsintäkter för tidningarna.

Försvarsdepartementet har i en departementspromemoria, upprättad personligen av försvarsminister Rocky Talgbäck, kompletterat processen och föreslagit att en lämplig påföljd för dessa vanartiga barn vore minimum ett år på ett så kallat ”Boot camp”.

Departementet förklarar sig positiva till att driva en sådan verksamhet vilken i allt väsentligt skulle kunna införlivas i det svenska totalförsvaret. Detta innebär, enligt försvarsminister Talgbäck, att med ett tillräckligt stort antal fällande domar och därigenom frigjorda tillgångar i form av humanmaterial i låg och utvecklingsbar ålder, så kan försvaret spara in åtskilligt med pengar på reguljär trupp.

Tankar finns redan på att från dessa blivande Boot camps rekrytera en elitbrigad med 10- till 11-åringar för tjänstgöring i Afghanistan där det alls inte är ovanligt med militär personal i denna åldersgrupp.

I alla fall inte på motståndarsidan.

Från kommunförbundet ser man också positivt på planerna då detta kan komma att väsentligen reducera kommunernas kostnader för till exempel skolor och fritidsverksamhet.

”Vi räknar med att borttagandet av straffmyndighetsåldern på tre års sikt ska innebära en halvering av klasserna”, säger kommunförbundets nytillträdde VD Åke Ingvarsson som rekryterats från det av CIA och NSA nyligen tvångsinlösta FRA.

En opinionsmätning från SIMO, Statens Institut för Manipulerande av Opinionen, visar att svenskar generellt är positiva till den nya lagen och att föräldrar på gatan menar att ”så länge kidsen bara har rent godis i påsen”, så är lagen inget problem. ”Inte heller barnen är vårt problem”, tillägger föräldrar på gatan till slut för att förtydliga sin inställning.

Beslut om att ta bort straffmyndighetsåldern beräknas komma i god tid före sommaren. Då samtliga ledamöter i riksdagen beräknas ha fått nya röstningschips inopererade i pannloben och vara färdigprogrammerade i slutet av maj, så finns heller ingen risk för att någon av dessa knapptryckarvirtuoser ska skämma ut sig och trycka fel.

När så senast skedde och det visade sig att riksdagen uttryckt sin absoluta misstro mot befolkningen blev det en tråkig och dämpad stämning enligt många. De flesta menar att det lilla misstaget berodde på Freudianskt programmerade chips från Österrike.

Det gläder mig att kunna meddela att den nya lagen snart är på plats!

Sverigedemokraternas osmakliga kriminalvårdspopulism

Den s.k Kortedaladomen där två ungdomar, 15 och 16 år, dömdes för misshandeln av en sjukpensionär har givit utrymme för repressiva krafter att stiga fram och leda vad som i en annan tid lätt hade kunnat förvandlas till en lynchmobb.

Så otroligt populistiskt att blixtsnabbt söka politiska poäng på vad som i grunden är en tragedi för alla inblandade. Fantastiskt lätt att vädja till våra allra mest primitiva känslor av hämnd- och straffutkrävande och kräva att en 15- och en 16-åring ska dömas som vuxna, att straffen ska vara hårdare och längre etc.

När en pöbel samlas står det påfallande ofta en Sverigedemokratisk politiker längst fram och eldar på. Stämman ljuder hög och rösten darrar av indignation, vrede och hat! Sådant som eftertanke, konsekvensanalys, empati och humanism saknas fullständigt. Evidens, vetenskap och fakta läggs åt sidan om man nu någonsin haft tillgång till sådant. Den dominerande intellektuella källan för den sortens politiker tycks vara reptilhjärnan.

I det här fallet heter den populistiske dirigenten Kent Ekeroth och han är Sverigedemokraternas rättspolitiske talesman. Han tog omgående täten genom att kräva att straffmyndiga ungdomar ska kunna dömas som vuxna och skrev bl.a så här i en debattartikel på Svt debatt:

”För att komma tillrätta med detta uppenbart omoraliska system, föreslår jag att även straffmyndiga personer under 18 år som begår grova brott – såsom mord, grov och synnerligen grov misshandel – ska prövas och kunna dömas som vuxna. Döms gärningsmannen som vuxen ska straffskalan tillämpas fullt ut utan straffrabatt. Med Sverigedemokraternas andra förslag rörande rättspolitiken skulle dessa gärningsmän ha blivit frihetsberövade under längre tid.”

Kännetecknande för populism är att det rör sig om politik med förenklade lösningar på svåra politiska problem genom tunn ideologi som föreskriver två homogena, grupper; ett vi-mot-dom-tänkande (folket mot eliten, svenskar (eller annan nationalitet) mot invandrare, land mot land), med argument om det ”sunda förnuftet”.

Den som inte skriker med i kören beskylls omedelbart för att känna sympati för brottslingen och att i alla lägen sätta brottslingen före brottsoffret oavsett vilka argument som framförs. Det synes vara helt omöjligt att ta till sig tanken att man faktiskt kan känna avsky för brottet men empati för de två ungdomar som även dom ska leva med konsekvenserna av sitt brott.

Här finns nu i populistens ögon en utmärkt grogrund för att ta tillvara den känslostorm av avståndstagande och naturligt hämndbegär som genomsyrar många. Följaktligen presenteras förslag av just den typ som Ekeroth gör eftersom de tillfredsställer en del mer primitiva känslor och härigenom utan eftertanke accepteras som riktiga och rimliga.

Inget utrymme ges för att evidens och beprövad vetenskap visar att fängelse är den mest kostsamma och minst effektiva formen av påföljd om man önskar att den dömde någon gång ska kunna återkomma i en roll som produktiv samhällsmedborgare. Något jag tidigare visat i denna artikel

Empirisk erfarenhet talar alltså för att man väljer ett annat alternativ än fängelse i så stor utsträckning som möjligt..

Det finns ju tack och lov system att jämföra med och alla ni som tror att stränga straff på något sätt hjälper får förklara varför man i USA, som idag har världens överlägset största antal fångar per 100000 innevånare har en brottslighet betydligt större än vår?

Förklara varför ett system som även innefattar det tyngsta av alla straff, dödstraffet, har t.ex ett antal mord per 100000 innevånare som är nästan sex gånger högre än vårt?

Eftersom den sortens fakta uppenbarligen inte tillmäts betydelse då primitiva hämndbegär tar över vitala hjärnfunktioner så kanske fakta om vad hämnden kostar kan få några att nyktra till. Jag har därför gått igenom Sverigedemokraternas kriminalpolitiska inriktningsprogram från 2011 för att ur ett ekonomiskt perspektiv kunna belysa kostnaderna för de ”hårdare tag och strängare straff” som partiet står för.

Under rubriken ”Hårdare tag mot brottsligheten” föreslår man följande åtgärder:

att riktigt livstidsstraff utan möjlighet till benådning ska införas.

att straffen ska skärpas rejält för våldsbrott.

att preskriptionstiden för grova våldsbrott ska tas bort.

att mängdbrottslighet ska dömas hårdare.

att en tredje gången gillt-princip ska införas.

att regeln om frigivning efter två tredjedelar av tiden ska tas bort för vissa brott.

att det ska vara betydligt lättare att utvisa kriminella utlänningar

att obligatorisk lagring av biometriska uppgifter rörande utvisningsdömda utlänningar ska införas.

att elektronisk fotboja ska kunna användas för grova brottslingar efter avtjänad tid i fängelse.

I brödtexten kring de olika förslagen skriver man vidare att ”Sverigedemokraterna vill se kraftiga straffskärpningar vad gäller våldsbrott. Det innefattar även en rejäl höjning av miniminivåerna eftersom svenska domstolar oftast dömer i nedre delen av straffskalan”. Riktiga livstidsstraff, som man kallar det, ska kunna utdömas inte enbart för de brott som idag innehåller livstid som möjlig påföljd utan även för ett antal andra grova våldsbrott.

Att räkna på detta kräver en del antaganden eftersom de själva i vissa avseenden är opreciserade i sina krav som t.ex gällande betydelsen av ”kraftiga straffskärpningar” gällande våldsbrott men om jag redovisar mina siffror så får väl någon rätta mig om jag tar i för mycket.

Låt oss räkna på vad en 10%-ig skärpning av straffen för dråp, synnerligen grov misshandel, grov misshandel, misshandel, grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning skulle betyda. Det finns förvisso fler typer av våldsbrott och jag anar att man vill ha med även sexualbrotten här men jag lämnar dessa och begränsar mig till de sex brottsrubriceringarna ovan.

År 2011 dömdes det ut totalt 17055 månaders fängelse för dessa. 10% ökning betyder alltså 1705 fler utdömda månader eller 142 fängelseår.

Kostnaden för detta beräknat på att en intagen i genomsnitt kostar 2831:- per dygn blir 146.730.730:- per år.

Riktiga livstidsstraff kräver fler antaganden och dessa har jag beskrivit i den här artikeln för den som vill fördjupa sig. Låt oss anta att det skulle komma att utdömas 100 livstidsstraff per år med SD:s förslag som ju även innefattar att fler än idag ska kunna dömas till detta. Det skulle enkelt uttryckt innebära att vi om 10 år har 1000 dömda till livstid. Antag vidare att dessa är 30 år i snitt när de döms och har en förväntad livslängd till 80. För att få en genomsnittlig årskostnad för dessa räknar jag på 50000 utdömda fängelseår under en tio-årsperiod = 5000 fängelseår varje år i genomsnitt.

Mot bakgrund av att det här är våra grövsta brottslingar kan inte genomsnittskostnaden fånge/år användas utan här räknar jag istället på 4000:- per dygn. 5000 år kostar då 7.300.000.000:- per år.

Jag går här inte in på kostnaderna för alla de anstalter som dessutom måste byggas för att härbärgera ett ständigt ökande antal intagna men dyrt lär det bli.

Att ta bort preskriptionstiden enligt SD:s förslag blir försumbart kostnadsmässigt i sammanhanget.

Att ta bort mängdrabbatten kommer att innefatta främst narkotikabrottslingar av normalgraden samt området tillgreppsbrott. Totalt utdömdes 2011 27456 fängelsemånader för dessa. Om vi antar att konsekvensen blir ytterligare 10% fängelsetid så landar kostnaden på 236.370.806:- per år.

”Tredje gången gillt” principen man vill införa törs jag inte försöka beräkna men gratis blir det ju inte……

Tar man bort regeln om 2/3-frigivning för vålds- och narkotikabrott på sätt SD vill, så betyder det en ökning av antalet fängelsemånader baserat på 2011 års siffror med 23258 månader. Lägger man till sexualbrotten blir det ytterligare 3202 månader till en sammanlagd kostnad av 2.278.459.575:- per år.

Lättare att utvisa ger varken plus eller minus.

Ett biometriskt register där uppgifter skall lagras i åttio år över utvisningsdömda utlänningar kommer att innebära årliga kostnader för såväl personal, lokaler, underhåll, datorer etc. etc. etc 25.000.000:- per år får bli en gissning.

Elektronisk fotboja föreslås för grova brottslingar i upp till två år efter frigivning. Om vi räknar på 1500 personer i ett år med Frivårdens genomsnittskostnad på 204:- per dygn blir det 111.690.000:- per år.

Det innebär totalt för vad som ovan beskrivits en kostnadsökning på 10.098.251.111:- per år. Smaka på siffran. Tiomiljardernittioåttamiljonertvåhundrafemtioentusenetthundraelva kronor och kom samtidigt ihåg att det dessutom finns poster som jag inte tagit med i detta.

Därutöver vill man förstärka säkerheten vid svenska domstolar, införa ett landsomfattande offentligt pedofilregister och stärka vittnesskyddet. Kostnad okänd.

Kent Ekeroth motionerade också förra veckan om bl.a återgång till tidigare straff vid ny brottslighet, kriminalisera rymning, inga sänkta straff vid utvisning och att någon straffrabatt ej ska utgå även om polisen använt olagliga metoder för att få fram bevisning. Inga kostnader för detta redovisas heller.

Jag ger mig här inte in på att beräkna kostnader för nyproduktion av anstaltsplatser men för att ge ett hum om vad det handlar om, särskilt då det gäller gruppen livstidsdömda som ju ökar dramatiskt, så kan de nya säkerhetsplatserna på Kumla, Hall och Saltvik få tjäna som exempel. För dessa 72 platser krävdes investeringar på 750.000.000:-. Kriminalvården har därefter tecknat hyreskontrakt på 25 år för platserna till en kostnad om 75.000.000:- per år.

För att uppfylla sitt inriktningsprogram behöver SD bygga bokstavligen tusentals nya fängelseplatser under de kommande åren.

En ytterligare faktor att betänka är att det man föreslår skulle bygga fast oss i ett nytt system som successivt skulle komma att bli allt mer kostnadskrävande vartefter åren går. Det är ingen bra politik och det är absolut ingen politik för framtiden! I USA har delstaterna idag enorma ekonomiska problem som kan hänföras till de ständigt ökande kostnaderna för att hålla över 2.500.000 amerikaner inspärrade.

I sin höstbudget 2011 ökar man anslagen till Kriminalvården med 669.000.000:- per år för att täcka ökade kostnader av den politik man föreslår. Att detta är oerhört långt från verkligheten ser vi av de ovan redovisade beräkningarna.

Populismen Ekeroth och partiet uppvisar är närmast grotesk. Man eldar på pöbeln med utfästelser om en politik som man inte ens är i närheten av att varken redovisa kostnaderna för eller budgetmedel till.

Att Kent Ekeroth inte har riktig koll på det här med rättspolitik framgår också av en annan motion han föreslagit Sveriges riksdag att anta. I den begär han riksdagens stöd för att utlänningar som döms för brott och som har haft tolk i domstolen ska få betala kostnaden för tolken själva.

Det Ekeroth uppenbarligen inte har en aning om är att förslaget står i direkt strid med Europakonventionens artikel 6 punkten 3 e, där det uttryckligen sägs att tolk skall finnas tillgänglig utan kostnad för den tilltalade. Eftersom konventionen också utgör svensk lag så är alltså hans förslag direkt lagstridigt och utgör alltså en uppmaning till brott. Något som borde straffas hårt…….