Dagsarkiv: 28 oktober, 2012

Integrera hela Sverige del 3


Förändra situationen

Vår strategi för att slå tillbaka främlingsfientlighet står på två ben. Dels stöder den sig på att vi rent ekonomiskt ska få fart på Sverige igen genom att skapa NYA ekonomiska resurser, och dels på att vi, som liberaler, ser varje människa som en värdefull resurs.

Först ekonomin.

Vill vi göra upp med idén att integration, och ekonomi, är ett nollsummespel. Istället för att debattera hur resurser ska fördelas, vill vi skapa nya resurser!

Idén är enkel: Sverigedemokraternas valfilm från detta riksdagsval sätter fingret på en del idéer som vi måste göra upp med om vi ska bli av med främlingsfientligheten. Kommer ni ihåg filmens upplägg?! Det är kamp om de begränsade resurserna i Sverige i filmen. En stackars pensionär med rollator löper i kapp med burkaklädda kvinnor med barnvagn om de få resurser som existerar.

Sverigedemokraternas så kallade ”lösning” i filmen är: dra i invandrings nödbromsen. Dvs stoppa invandringen och ge resurserna till pensionärerna istället.

Vi mot dom. Det är klassiskt.

Denna ”lösning” är en logisk konsekvens av hur politiken debatteras i Sverige idag. Alltför ofta beskrivs politik som fördelning, som en kamp ”vi mot dom”. Det hävdas att vi har begränsade resurser som måste fördelas, och har man inte pengar nog så tar man det från en grupp och ger till en annan.

Är man höger säger man att man måste skära ner i socialsektorn för ge till företagarna. Är man vänster vill man ta från företagarna och ge till ”de utsatta”. Är man Sverigedemokrat har man hittat nån annan att stjäla pengar från: invandrarna. Men idén är samma.

Vi vill vända debatten upp och ned och sätta den fråga först, som ofta behandlas sist i debatten: Hur man skapar nya resurser?

Och här kommer invandringen in. För om man bara fördelar resurser blir invandringen ett hot, då får måste man ta resurserna av någon annan. Men om man har fokus på att skapa resurser så börjar man märka att man behöver arbetskraft och att därför fler människor behövs, precis som på 50-talet och 60-talet.

Fördelningspolitik leder till en dragkamp mellan människor som slåss om resurserna. Man ser enbart varandra som potentiella motståndare – vi mot dom. Vid resursskapande kan folk från olika grupper samarbeta om de gemensamma målen och invandring ses som något positivt som kan tillföra MER resurser, MER arbetskraft och nya idéer till samhället.

* Vi vill sätta fokus på det som varje företagare vet.

Vilket är bäst för ett företag: expansion eller stagnation? Hur skapas en expansion? Jo, genom nya idéer, ny teknik och skapandet av nya marknader. För lite större företag: forskning och utveckling. Intressant nog betyder detta också att mer folk behövs. Utan nyanställningar kan inte företaget expandera och utan de nya idéerna dör förmågan till expansion.

* Vi vill göra det som egentligen alla kommunpolitiker vet att man måste göra.

I längden kan man inte fördela bort en kris i en kommun. Man måste locka till sig företag, eller få nya att startas. Man måste satsa på infrastrukturen så företagen lockas dit. Dessutom behövs nya produktiva skattebetalare i kommunen. Varje kommun vet att nyföretagande, god infrastruktur och nya skattebetalare är A och O för att kunna utveckla en kommun.

* Vi vill göra det som egentligen alla politiker vet.

Att ju mer man låter en människa vara fri och pröva sina egna vingar, ju lyckligare blir denna människa och ju mer kan denne bidra till att skapa välståndet i samhället. Vi förespråkar individens frihet att själv välja livsvägar och mål. Vi förespråkar storebrors-samhällets avveckling. Vi förspråkar alla personers lika rättigheter och lika ansvar i Sverige, som svenskar och världsmedborgare.

Vad vi vill ekonomiskt

Vi vill visa att Somaliern i Rosengård, den arbetslöse i Hällefors, sjukpensionären i Stockholm och företagaren på Gotland har gemensamma intressen. Det handlar om jobb för att skapa deltagande, försörjning, egenmakt och nya resurser till Sverige. Vi vill göra upp med fördelningslogiken.

Ska vi göra upp med Sverigedemokraternas idéer måste vi tänka annorlunda än de.

Ekonomi handlar om att skapa nya resurser. Genom teknik och vetenskap, genom nya idéer, genom att öka och bredda skatteunderlaget.

Om vi skulle följa en nej-sägar-politik och sätta stopp för all invandring som SD och dess väljare förespråkar löser vi ingenting. Vi skapar bara mer problem och mer motsättningar. Om vi istället radikalt förändrar de förutsättningar som tilldelas våra invandrare som kommer till Sverige, så uppstår en ökat dynamik i samhället, inte minst ekonomiskt.

I denna artikel koncentrerar vi oss på hur vi med ekonomiska förslag kan stödja integrationen, men givetvis är den generella ekonomiska politiken viktigast: frihet, företagsamhet, ny teknik och skapandet av nya resurser.

Den första frågan som ställs av den invandrare som mödosamt tagit sig till Sverige är – Hur kan jag få tag på ett jobb? Hitta en inkomst så man kan försörja sig.

Istället sätts olika program och handläggningsrutiner in. Schemalagd undervisning istället för att lära sig sig svenska på en arbetsplats där man samtidigt får tjäna pengar och skapa värdefulla kontakter med andra.

Den stela arbetsmarknaden med höga ingångslöner stoppar effektivt invandrare och ungdomar från att skaffa ett jobb. Höga ingångslöner med låg lönespridning konserverar arbetsmarknaden och gör att människor stannar i en anställning som de egentligen vill lämna för ett annat jobb. Arbetsrätten måste ändras för att talet om ”utanförskap” kan upphöra. Det är politikerna själva och arbetsmarknadens parter som genom stelbenta regler skapat konstlade ”utanförskap”.

Ett lärlingssystem för invandrare som snabbt vill komma in på arbetsmarknaden underlättar också förutsättningarna att snabbt lära sig språket och förstå såväl synliga som osynliga regler i Sverige.

Invandrare startar i genomsnitt fler företag än infödda svenskar. Därtill anställs fler personer i de företag som startats av invandrare än andra företag. De företag som startas har dessutom en klart större överlevnadsgrad än andra företag som startas i Sverige. Många av dessa företag är mer inriktade på en global marknad. Handelsutbytet mellan Sverige och det land som många invandrare kommer från påverkas mycket gynnsamt. Nästan all typ av hjälp och stöd till företag som arbetar med export-import sker mot större företag i Sverige. Sverige måste ställa om till en annan struktur och mer hjälpa mindre företag som förbättrar Sveriges handelsutbyte.

I dag drivs över 70 000 svenska företag av första eller andra generationens invandrare. Dessa företag ger jobb åt mer än 250 000 personer!

Det skulle kunna vara mångdubbelt fler företag om mikrolån och avdragsrätt i deklarationen för privatpersoner som vill investera i onoterade bolag infördes.

Vår integrationspolitik

Den andra grunden vi står på är att vi byter fokus för intergrationspolitiken. Vi vill sluta se på invandrarna som ”en svag grupp”. Invandringen är en resurs, varje människa är en resurs!

* Varje invandrare – en resurs.

Vi ska inte ta emot invandrare till Sverige för att vara ”snälla”. Vi ska ta emot dem, och deras familjer, av samma orsak som Amerika en gång i tiden tog emot invandrare från Sverige: för att var människa är en värdefull resurs, om bara de tillåts vara det.

* Konkurrensutsätt socialkontoren:

Om staten betalar ut bonus för varje lyckat fall till dem som driver socialkontor, det blir lönsamt och delta i arbetet med att få människor och gå från socialbidrag till egen försörjning. Är det lönsamt och få någon i arbete så blir det drivkrafter för socialkontoren att skaffa sig kunskap om vad som är bäst utbildning för bättre möjligheter till arbete. Detta är den utveckling som Arbetsförmedlingen nu är satt under. Det gick inte att en arbetskraftsförmedlare i snitt förmedlade 1-2 per månad. Det är resultatet som räknas ingenting annat.

Integrera hela Sverige del 2


Myten om brottsligheten”

Sverigedemokraterna kunde ganska fritt sprida sina myter om invandrarnas ”brottslighet” och ”kriminalitet”. I synnerhet myterna om muslimernas och afrikanernas brottslighet. Det inte konstigt, för de backades ju upp och fick stöd av etablerade partier i debatten. Detta utan att någon egentligen tog debatten MOT Sverigedemokraternas idéer. Låt oss därför se på fakta.

Att brottsligheten är högre bland invandrare än inrikes födda, är oomtvistat. Så är det i Sverige. På samma sätt är brottsligheten högre bland några andra grupper, tex socialbidragstagare och män. Det finns en del sociala faktorer som bidrar till att kriminalitet ökar. Man kan till exempel se att personer som immigrerat innan de börjat skolan begår betydligt färre brott än de som anlänt i skolåldern upp till de senare tonåren. Den senare gruppen är dessutom den grupp som i störst utsträckning är registrerad för brott. Bland samtliga invandrade är den vanligaste invandringsåldern runt 30. Bland personer födda i Afrika och i Europa exklusive EU-länder är det minst vanligt att man invandrat som barn.

Det är 3,5 gånger vanligare att män är misstänkta för brott än kvinnor och vad gäller grövre brott är den skillnaden ännu större. Det är dessutom, som migrationsinfo.se, skriver:

Personer vars familj har försörjt sig genom socialbidrag hade 2001 6,1 gånger större risk att begå brott än de som inte haft det. Personer med endast förgymnasial utbildning har 5,7 gånger större risk att begå brott än de som har en eftergymnasial utbildning på 3 år eller mer.”

Men det behöver inte vara så här för invandrare.

Om man tittar på statistiken för USA upptäcker man något intressant. Deras brottsstatistik (som grundar sig på vilka som hamnar i fängelse) visar att invandrare från ALLA regioner har en brottslighet som är betydligt lägre än för infödda amerikaner. 3,5% av alla infödda amerikaner mellan 18 och 40 år sitter i fängelse, mot 0,8 av alla utlandsfödda av samma ålder.

Utrikes födda har varit överrepresenterade i brottsstatistiken och arbetslösheten under minst ett kvarts sekel och under denna tid har invandringen till Sverige sett mycket olika ut, både när det gäller typ av invandring och från vilka länder invandrarna huvudsakligen kommit ifrån. Det verkar således troligare, menar forskare, att orsaken till överrepresentationen finns att finna i situationen i Sverige än i invandrarnas nationalitet.

Den sociala situationen

Invandrares sociala situation liknar statistiken för brottsligheten. År 2008 fick totalt 5,6 % av Sveriges hushåll ekonomiskt bistånd (socialbidrag). Av dessa var 51 % inrikes födda, 49 % utrikes födda hushåll eller hushåll där minst en flykting som kommit till Sverige bor, enligt Migrationsinfo.se. Det är skrämmande höga siffror. Ersättningsnivåerna är ganska låga och detta gör att utrikes födda oftare lever i relativ fattigdom (vilket är när man lever på mindre än 60 % av medianinkomsten). År 2007 levde 11,2 % av Sveriges befolkning i relativ fattigdom. Uppdelat på födelseland ser vi att bland inrikes födda levde 9 % i relativ fattigdom medan motsvarande siffra för utrikes födda var 23,9 %.

Biståndsberoendet är högt, vilket är direkt kopplat till arbetslöshet. 2009 var 56,2 % av alla utrikes födda mellan 15-74 år sysselsatta. Motsvarande siffra för den infödda befolkningen var 66,3 %. Det skrämmande här är, om man tittar på detaljerna, att fler kvinnor än män är arbetslösa. Dessutom har bara 45% av de som bott här i Sverige minst 0-4 år arbete. För de som bott här 5-9 år är siffran ca 57%. För de som bott här mer än 20 år är siffran 70%.

Statistik från 2005 visar att bland kvinnor födda i Afrika söder om Sahara som varit i Sverige mindre än 4 år innan barnet föds tog 87 % ut föräldrapenning enbart på grundnivå, medan motsvarande siffra för samma grupp som varit i landet 11 år innan barnet föddes var 12 %. Detta kan direkt kopplas till utrikes födda personers ställning på arbetsmarknaden, som generellt sett är svagare än inrikes födda men som stärks ju längre tid man är i Sverige. Dessutom kan det kopplas till vårt bidragsssystem. Kvinnor med småbarn hamnar med andra ord direkt i bidragsfällan.

Arbetsmarknaden är generellt sett begränsad för invandrare i Sverige och myndigheterna har filosofin att man ska ”ta om hand” och satsar därför mer på att ge bidrag än arbete för nykomlingarna till Sverige. Men detta är inte mycket. Bidragsnivåerna är väldigt låga. Det finns egentligen väldigt få som vill leva på en marginal ständigt utsatt och tvingad att leva på bidrag. Ju längre man varit i Sverige och kommit in på arbetsmarknaden – ju mer lik den som fötts i Sverige blir vår invandrare i statistiken.

Förorterna

Det är inte en invandrares religion eller kultur som ligger bakom de problem som finns, som Sverigedemokraterna hävdar. Det är socioekonomiska faktorer.

Invandrarförorterna, som är så bespottade av Sverigedemokraterna och deras stödtrupper i riksdagspartierna, vill vi försvara.

I verkligheten är det väldigt få av alla invandrare som bor i så kallade invandrarområden. Om man tittar på internationella exempel, från t.ex. USA, ser man att det faktiskt kan fungera riktigt bra när invandrare från ungefär samma grupper bor i samma område. Etnisk enklav, kallas det ibland, och det är inte automatiskt något negativt. Tvärtom kan etniska enklaver påverka positivt i möjligheten att få jobb om man utnyttjar de nätverk som finns bland invandrare i enklaverna. Som exempel kan t.ex det som kallas Chinatown i städer som New York och San Francisco tjäna.

Det finns en koncentration av fler invandrare i Storstadsregionerna men också en högre andel företagare och mer sysselsatta i Storstäderna. Får man inte rätt förutsättningar från samhället att klara sig så får man lita till egna nätverk.

Somalierna är ett bra exempel. Här i Sverige används somalierna ofta som slagträ i invandrardebatten eftersom 30% av somalierna beräknas ha arbete (enligt tankesmedjan FORES) medan i de delar av USA som man studerat, ca 60% av somalierna har arbete. Dessutom skapar somalierna i USA nya företag, här i Sverige är det få som skapar företag.

Det är samma folk, samma kultur och samma religion men olika mottagande.

Därmed inte sagt att USA gör allt rätt. Tvärtom. Men de visar att det behöver inte vara som i Sverige! Enligt uppgifter från de som studerat det somaliska exemplet menar att anledningen till succén i USA är enkel.

För det första får de jobb, visserligen enklare jobb, och för det andra smittar gruppens struktur av sig på även nykomlingarna i gruppen.

Med andra ord är inte invandrarförorterna något hot, som det så ofta hävdas. Det som är bidragsberoendet som är hotet och svenska samhällets ”ta-hand-om-attityd”!(forts. följer)

Kort sagt: Vi vill därför förändra situationen, inte invandringen!

%d bloggare gillar detta: