Liberaldemokraterna ändrar synen på invandring från kostnad till investering


Det finns 15 miljoner människor i landsflykt idag. Förra året tog Sverige emot 0,067% av dessa. SD vill i den skuggbudget man presenterade idag, kapa kostnader på 119 miljarder kronor för det humanitära arbetet på hemmaplan. Man anser nämligen att invandringen är ett gigantiskt problem och ett hot mot vår välfärd.

SD:s resonemang går inte ihop med att statens finanser befinner sig i så gott skick som de gör. Sverige är idag världens 13:e rikaste nation och ett ekonomiskt föredöme internationellt.

Allvarligare är att SD:s argumentation bygger på ett gravt tankefel, att invandring skulle vara en kostnad, när det i själva verket är en investering.

I en rad år har SD har basunerat ut det missvisande begreppet ”massinvandring” om den humanitära hjälp vi i Sverige bidragit med när vi tagit emot flyktingar och invandrare från krisdrabbade områden.

Det vi ska vara stolta över, vill SD inte kännas vid utan partiet förespråkar istället ett slutet och kulturellt homogent samhälle. Som liberaler förfäras vi av en sådan tanke och är övertygade om att fri rörlighet är en grundläggande rättighet. Om vi som svenskar ska ha rätten att migrera fritt, kan vi inte förneka andra motsvarande rätt.

Liberaldemokraterna vill bryta det problemformuleringsmonopol som SD haft genom att helt enkelt förändra sättet att beskriva de skattemedel som nyttjas för olika migrationpolitiska ändamål. Dessa utgör inte kostnader utan de är medel som investeras idag och som kommer att ge samhället avkastning över tid.

Ett sätt att göra det är att investera i människor som kan utföra de arbeten inom t.ex vården som behövs och det vi gör nu, i goda tider, är att investera i humankapital för framtiden.

När staten använder pengar till infrastruktur så talar man om att vi investerar. Hur kan det komma sig att människor utgör en kostnad när döda ting är investeringar?

En ytterligare fördel med detta synsätt är att det lyfter blicken från snäva ettårsbudgetar och ger utrymme för en mer långsiktig politik.
Att satsa pengar på våra barn anses utan tvekan vara en god investering. Att satsa pengar på de invandrare som kommer hit är det på motsvarande sätt.

All evidens visar entydigt att tidigare invandring till Sverige varit lönsam och det finns inget i dagens situation som talar för att den invandring som sker idag inte skulle bli lönsam på sikt. Det är därför betydligt lämpligare att se det man idag kallar kostnader som en investering.

Liberaldemokraterna uppmanar alla goda krafter att följa vårt exempel och fortsättningsvis enbart diskutera invandringen i termer av investering. Invandringen utgör ingen kostnad, den är vår investering i framtid för ett Sverige som under lång tid haft en nativitet som innebär att utan invandring får vi en minskande och allt äldre befolkning.

När vi ser detta som en investering så gör vi naturligtvis detta även utifrån humanistisk grund eller hävdar någon att det är fel att investera i humanism och empati för barn och föräldrar som flyr undan krigets fasor?

Detta är ett positivt och livsbejakande budskap som säkert också kan få positiva synergieffekter vad gäller attityder och inställning till våra medmänniskor.

Ser man till enskilda individer så är vi naturligtvis medvetna om att vissa inte kommer att utgöra goda investeringar eftersom de kanske p.g.av sjukdom, handikapp, social utslagning inte kommer att kunna att bli produktiva medborgare. Vi är emellertid övertygade om att de som blir det är så oerhört många fler att vi inom ramen för de investeringar som görs, har råd med att inte alla lyckas.

Liberaler ger inte upp om människor utan är övertygade om att ifall de ges rätt förutsättningar och betingelser, så kommer de att växa till goda samhällsmedborgare över tid.

Liberaldemokrater ser människor som en tillgång och som en investering. Det är en människosyn som främjar ett humant och civiliserat samhälle. Det är ett sådant vi vill skapa för framtiden.

Ovanstående är fr.o.m idag Liberaldemokraternas officiella syn på invandringsfrågan vad gäller diskussionen om invandringens påstådda kostnader.

 

 

Annonser

About Michael Gajditza

Jag är en 54-årig man i Västerås som sedan 16-årsåldern varit engagerad i samhällsfrågor på olika sätt. Med åren har jag skaffat mig en varierad livserfarenhet med en bredd som jag vågar påstå att inte många har. Bloggen driver jag med en inriktning på frågor som rör rättssäkerhet, frihet, demokrati och integritet. Jag är även en av grundarna av Liberaldemokraterna, ledamot av det verkställande utskottet och f.n dess rättspolitiske talesman.

Posted on 2 oktober, 2012, in Invandring o flyktingpolitik, Liberaldemokraterna, Sverigedemokraterna and tagged , , , , . Bookmark the permalink. 5 kommentarer.

  1. Det gläder mitt liberala hjärta att höra er upprördhet! det är ett tecken på att argumentet tagit skruv. Fyller på med detta bakgrundsmaterial:

    1. Vi har, genom internationella åtaganden, en kvot flyktingar att ta emot. Är vi överens om att detta är ok så kan vi lämna den gruppen som för övrigt brukar benämnas just konventionsflyktingar.

    2. Utöver dessa tog vi förra året emot 10000 ”reguljära” flyktingar om jag får kalla dem så. Totalt sökte drygt 30000 så, i motsats till vad somliga hävdar, vi avvisar alltså två av tre. Därmed borde det vara uppenbart att våra gränser på intet sätt är öppna. Det är dessa 10000 som utgör 0,067& av världens totalt 15 miljoner landsflyktiga.

    3. Utöver detta har vi den s.k ”anhöriginvandringen.” Som framgår av namnet är det människor som har någon nära anknytning till någon/några som tidigare beviljats uppehållstillstånd här. I grunden handlar det till största del om familjer som återförenas efter att ha blivit skilda åt i samband med att man t.ex flytt från krig, våldtäkter, plundring och annat sådant som män i uniform har en tendens att ägna sig åt i vissa givna situationer. Den här gruppen uppgår till runt 25.000.

    4. Resten av invandringen består främst av återvändande svenskar, också runt 20000 och resterande, bortsett från t.ex adoptivbarn, är människor som kommer hit från EU eller genom EES-arbetsrätter plus studerande.

    5. Totalt handlar det om ca. 100.000 människor.

    6. Vi har även en utvandring från Sverige på ca. 50.000 fördelat på i huvudsak svenskar som flyttar och människor som återvänder till hemländer av olika skäl.

    7. Migrationsnettot landar följaktligen på ca. 50.000 människor per år.

    8. Frågan om kostnader. SD hävdar att de, genom att minska asyl- och anhöriginvandringen med 90%, kan spara 119 miljarder i statsbudgeten över en mandatperiod. det innebär att, om vi räknar med 2000 konventionsflyktingar, att man vill minska invandringen med 34000 personer.

    I de beräkningar man gjort och som man felaktigt framställer som varandes beräkningar som Riksdagens utredningstjänst gjort, finns milt talat fler hål än i en schweizerost som upprepade gånger beskjutits med varghagel.

    Jag har de tre utredningar man hänvisar till och jag ska inte påstå att jag hunnit granska dem från pärm till pärm men, tro mig, inte innehåller de underlag för att dra de slutsatser SD dragit kring besparingar!

    Innan jag citerar direkt ur en av dessa vill jag även säga att deras beräkningar inte i något fall, vad jag kunnat finna, innehåller en enda krona av vad invandringen av dessa 34000 faktiskt tillför Sverige i form av t.ex utbildning där mer än en tredjedel har gymnasium eller eftergymnasial utbildning. Inte heller har man räknat på vad den utredning kom fram till som konstaterade att invandringen genererar exportinkomster på i storleksordningen 12 miljarder per år. Ingen värdering görs av invandrarnas konsumtion med mera, med mera.

    Jag tycker att RUT i sitt förord till en av dessa utredningar uttryckt sig glasklart om hur man inte kan eller ska tolka de siffror som redovisas men ändå så väljer SD att tolka dem just så. Det här säger RUT;

    ”Att som uppdragsgivaren önskar beräkna statens kostnader för de angivna invandrargrupperna är en komplex forskningsfråga vars resultat är mycket beroende av vilka antaganden som görs. Utredningstjänsten har försökt besvara den mer begränsade frågan om hur stor del av statens nettoutgifter som kan kopplas till berörda grupper av nyanlända flyktingar och anhöriginvandrare.

    Sådana beräknade nettoutgifter ett givet år är inte detsamma som
    vad en viss del av befolkningen kostar. Det är inte en bedömning av hur den aktuella invandringen påverkar hela samhällsekonomin, utan en statisk beräkning1 på kort sikt. Beräkningarna kan därmed inte utgöra underlag för att bedöma den statsfinansiella effekten av denna del av invandringen på längre sikt. Endast statens budget omfattas, och inte hela den offentliga sektorn. De beräknade nettoutgifterna kan inte heller rakt av tolkas som en potentiell besparing.”

    Det finns väl inget särskilt svårbegripligt i ovanstående så den slutsats jag måste dra är att SD medvetet använder siffror som de vet inte har den vetenskapliga hållbarhet som efterfrågats bl.a i den här tråden.

    Därmed är jag framme vid/tillbaka till den förändrade syn som L nu föreslår och utifrån den gör jag tre konstateranden.

    A. Det är i praktiken omöjligt att fastställa kostnader för invandringen på årsbasis eftersom de variabler som man för en sådan beräkning måste ta hänsyn till är närmast oändliga. Mot bl.a den bakgrunden är vår syn, där vi ser de pengar som nu går ut från gemensamma medel som en investering, absolut att föredra då man först efter ett antal år och även efter ett antal års, enligt RUT, komplex forskning kring detta överhuvudtaget kan börja uttala sig om huruvida vi haft någon kostnad eller, som vi numera valt att kalla det, fått någon avkastning på gjord investering.

    Till vår ändrade syn är jag därför villig att lägga till att vi, samtidigt i och med denna förändring, ska anslå medel för nödvändig forskning på området syftandes till att efter ett givet antal år kunna presentera ett vetenskapligt evidensbaserat material som ger oss det facit vi idag saknar.

    B. Det finns idag indikatorer som tyder på att invandringen inte alls utgör den belastning som t.ex SD hävdar. En av dessa är att Sverige, trots ”massinvandring” i många år, uppvisar den starkaste ekonomin i Europa.

    C. Vad som sägs i B styrks även vid en jämförelse med vårt östra broderland Finland som trots en väsentligen mycket mindre invandring under de senaste 25 åren än vår, inte på något avgörande sätt skiljer sig från Sverige vid en ekonomisk jämförelse. Avseende olika nyckeltal ligger faktiskt Sverige bättre till på i stort sett alla punkter.

    Mot ovanstående bakgrund och av en mängd olika ytterligare orsaker som såväl jag som andra givit uttryck för i den här tråden, är jag fortsatt säker på att den förändrade syn vi nu intar är en riktig förändring. Själv gillar jag den nog mest för att jag tycker att den uttrycker en så oerhört mycket mer positiv syn på våra medmänniskor än vad det snäva kostnadstänkandet utgör.

    Det får bli kvällens sammanfattning. Nu ska jag läsa sjukjournaler och författa ilskna mail till vården vid Huddinge sjukhus.
    några sekunder sedan · Gilla

  2. Snacka om att vinkla statistik. Sverige emot 0,067% av alla flyktingar? Ett litet tal, ja, men hur fel som helst. De flesta på flykt gör inga storslagna resor till Europa, utan flyr till ett närliggande grannland. De som mot förmodan skulle ta sig till Europa kan man tycka skulle vara överlyckliga om de lyckas ta sig in i unionen. Det är också det första land de kom till som ska behandla asylansökningen. Men ändå kommer så många som 0.067% (om nu siffran ens är riktig, men jag får väl lita på det då) till Sverige? Mycket konstigt och man kan fråga sig varför. Är det för att de egentligen är socialturister som har riktat in sig på det mest naiva landet i världen som bara betalar och betalar?

    Dessutom nämner man inget om att Sverige tar emot en STOOOR andel flyktingar och ensamkommande barn om man jämför med andra EU länder. I absoluta tal större än många av EUs jättar. Men det är klart, de siffrorna skulle inte tala för artikeln så jag förstår varför ni har utelämnat dem. Men faktum är att det ni gör är att producera en massa falskt ljug. Man kan inte hårdvinkla statistik sådär mycket. Det är pinsamt.

  3. Det var det pinsammaste jag läst på länge. Jag menar då innehållet. Språket i inlägget var pinsamt dåligt det med. Men låt oss stanna vid innehållet. Som var pinsamt.

  4. Men herregud vilken floskelfylld artikel. Svenskar har inte rätt att migrera och bosätta sig överallt – varifrån har ni fått det? Det är verifierbara meriter och självförsörjning som gäller förutom de närmaste länderna vilka vi avtalat fri rörlighet med. Sedan finns det hur många utredningar som helst som visar vilken typ av invandring som är en investering och vilken typ som är en kostnad under överskådlig tid. Invandring som det finns ett behov av på arbetsmarknaden har visat sig vara positiv medan sådan som innebär utanförskap har visat sig vara negativ. I dagsläget är det invandring av högutbildade inom branscher där vi har arbetskraftsbrist som är lönsam, både på kort och lång sikt. I exempelvis Norge har det visats sig att arbetskraftsinvandring av lågutbildade varit en stor kostnad eftersom de i hög grad blir arbetslösa i ett senare skede. Den stora invandring vi har idag från tredje världen håller på att bilda en kronisk underklass som måste subventioneras av skattebetalarna. Detta är uppenbart en social och ekonomisk katastrof för landet. Liberaldemokraternas inställningar är minst sagt naiv och har inget med liberalism att göra. Det är inte liberalt att vältra ekonomiska kostnader på andra.

  1. Pingback: Liberaldemokraterna på facebook « Svensk Myndighetskontroll

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: