Svensk Myndighetskontroll: Att tala med kluven tunga


Håkans Juholts partiledarbana blev kort och som alla vet vid det här laget så avgick han som ordförande för Socialdemokraterna igår. Han lämnar ett parti som idag verkar än mer förvirrat än igår och väsentligen mycket mer förvirrat än i förrgår. Det är mycket i den process vi sett pågå under flera månader som är milt talat märkligt och jag begriper helt enkelt inte hur dessa socialdemokrater resonerar ibland. Juholts avgång var naturligtvis oundviklig och har så varit under en längre tid. Därför tycker jag att de piruetter som partiet ägnat sig åt de senaste dagarna är inte bara pinsamma utan direkt förnedrande för det parti som för inte allt för länge sedan såg sig självt som statsbärande härifrån och till evigheten.

Det verkställande utskottet har sannerligen inte ökat på förtroendet för partiet de senaste dagarna och det uttalade förtroendet för Juholt i fredags framstår som direkt lögnaktigt, vilket det naturligtvis också är. När man sedan får höra människor, som i månader vägrat uttala stöd för Juholt, uttala sin förvåning och bestörtning över att Juholt nu alldeles på egen hand, förmodligen i bilen på väg till Oskarshamn i fredags, väljer att avgå trots det uttalade förtroendet för honom så kan man inte annat än att antingen brista ut i gapskratt eller kräkas.

Vem tror VU att dom lurar? Varför försöker man sig omgående på en form av historierevisionism som är dömd att misslyckas? De påminner i sitt agerande om hur gamla kommunistregimer, efter olika potentaters fall, försökte att retuschera bort människor från foton och genom att rensa i handlingar och arkiv gjorde vad de kunde för att få en historiebeskrivning som bäst passade partiets syften. Oklart dock vad dessa är hos socialdemokraterna idag och jag tror man skulle få lika många olika svar som antalet tillfrågade om man genomförde en enkät kring detta inom partiet.

Jag tror att det som nu i hög grad kommer att avgöra sossarnas framtid är dels naturligtvis vem som kommer att leda partiet och dennes förmåga att samla och hela de sår som finns, dels också på vilket sätt denne kommer att vaskas fram och väljas. En ny sluten process på traditionellt S-manér tror jag inte partiet står pall för helt enkelt utan det krävs nu en mycket öppen och demokratisk valrörelse för de som väljer att kandidera till posten som ordförande.Bara att få någon att säga att han/hon gör det, brukar ju vara en omöjlighet.

Vem blir det då? Den frågan kommer nu att stötas och blötas på alla sätt och vis. Min gissning? En kvinna dock inte den som alla hoppas på, Margot, utan någon annan kvinna. Jag tror att om Karin Jämtin spelar sina kort rätt nu under övergångsperioden så har hon en god chans att bli kvar på den post hon nu i praktiken innehar. Annars blir det väl Bosse Ringholm som vanligt…..*S*

Annonser

About Michael Gajditza

Jag är en 54-årig man i Västerås som sedan 16-årsåldern varit engagerad i samhällsfrågor på olika sätt. Med åren har jag skaffat mig en varierad livserfarenhet med en bredd som jag vågar påstå att inte många har. Bloggen driver jag med en inriktning på frågor som rör rättssäkerhet, frihet, demokrati och integritet. Jag är även en av grundarna av Liberaldemokraterna, ledamot av det verkställande utskottet och f.n dess rättspolitiske talesman.

Posted on 22 januari, 2012, in Övrig politik and tagged , , , , . Bookmark the permalink. Lämna en kommentar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: