En liberal rättspolitik att satsa på!


Detta är en rättspolitik för liberaler och för framtiden!

Rättspolitik

Liberalismen är en frihetsideologi och Liberaldemokraterna vill gå i spetsen för en frihetsrörelse som kan samla breda majoriteter för frihetliga förslag och frihetliga reformer.

Grundprincipen enligt människorättskonventionerna är mycket tydlig: Vi har rätt att ha privatlivet ifred utan att motivera det, som en mänsklig rättighet på samma nivå som rätten till liv.

Författning och grundlag

Grundlag ska inte ändras för ofta men Liberaldemokraterna anser att det i den senaste och nyligen beslutade ändringen saknas mycket.

För oss liberaler som nu under flera år har sett hur den enskilde medborgarens rättigheter begränsats mer och mer, finns i nuläget inget viktigare eller mer angeläget än att åstadkomma en återställning av de medborgerliga rättigheter som inskränkts och/eller förlorats, samtidigt som vi skapar ett starkare skydd för de mest centrala rättigheterna.

I Tyskland har man en stark konstitution från vilken vi hämtar vårt förslag om att grundlagen inte ska kunna förändras om det handlar om ändringar av fundamentala rättigheter. Om en sådan ändring ska göras så ska hela grundlagen avskaffas och skrivas om.

Det ska krävas tre fjärdedels majoritet i riksdagen för en sådan ändring och för att ändra denna, i vårt fall nyinförda, regel om tre fjärdedels majoritet skall också krävas tre fjärdedels majoritet.

Detta skulle totalt sett innebära ett väsentligt starkare skydd för våra grundläggande demokratiska rättigheter och därigenom även ett starkare skydd för hela demokratin.

Vi vill även att det i grundlagen förs in att förslaget till statsminister måste få stöd av en riksdagsmajoritet för att vara giltigt, alltså det omvända mot dagens situation då det räcker att statsministern inte får en majoritet mot sig för att bli vald.

En statsminister som förlorar en förtroendeomröstning ska också vara tvingad att avgå.

Då nuvarande grundlag infördes fanns en bakomliggande tanke, att grundlagsändringar skulle vara valfrågor. Så har det inte blivit, vilket märktes oerhört tydligt vid den nyligen företagna ändringen. Därför bör en ny, reformerad grundlag, innehålla att grundlag endast kan ändras med två tredjedels majoritet av riksdagens röster.

Rättspolitiken

Rättssäkerhet och demokrati är två begrepp som lever i symbios. Demokrati kan inte existera utan rättssäkerhet och rättssäkerhet är en förutsättning för demokratin.

Rättssäkerhet måste därför garanteras alla annars kan den inte garanteras någon!

Rättspolitik återfinner vi därför på alla samhällsområden och övergripande lagstiftning som inte finns under denna rubrik, finns i förekommande fall under andra rubriker och ämnesområden.

I Liberaldemokraternas samhälle bygger all lagstiftning på respekt för individen och individens särart och förutsättningar. Målet är att de lagar som finns ska utgöra en så liten inskränkning som möjligt för den enskildes frihet och att de ska ta all den hänsyn som går för att i så liten utsträckning som möjligt vara integritetskränkande.

Äktenskapsbalken kan tas bort och människor får fritt välja vilka samlevnadsformer de vill leva under och inom relationerna sluta de avtal man finner vara nödvändiga. Staten skall inte sätta någon sådan form före den andra.

 

Lagar och regler ska ha kommit till på rätt sätt och vara tydliga. Beslut ska vara förutsebara. Lika fall ska bedömas lika. Dessutom måste en rättslig prövning ske inom rimlig tid.

Det får inte stanna vid processuella garantier. Den andra sidan av myntet handlar även om kvalitet. Lagar, regler och beslut får inte ha vilket innehåll som helst, inte ens om de klarar alla formkrav. Detaljreglering av medborgarnas liv skall undvikas.

Ämbetsmannaansvaret måste tydliggöras. Dessutom måste, parallellt med det, en Lex Sarah måste införas för tjänstemän med plikt för enskilda tjänstemän att varna då brott mot mänskliga rättigheter sker, tex genom vanvård.

Skadestånd. Myndigheter måste genomföra beslutade åtgärder, och följa gällande lag. Gör de inte det måste det få konsekvenser, både för ansvariga chefer och i form av ersättning till de som drabbats.

 

En grundläggande rättsprincip är att rättegångar skall vara kontradiktoriska och att parterna skall vara likställda på sätt som uttrycks i EKMR artikel 6. Med den nya rättegångsordning, EMR, som infördes 081101 har fokus i processen förlagts till tingsrätten och hovrättens roll har ändrats från att vara omprövande till att vara överprövande.

För att principen om en kontradiktorisk process ska kunna upprätthållas måste försvaret på ett tidigare stadium i processen än idag delges allt förundersökningsmaterial. Vi föreslår också en utredning avseende advokatens behov av att kunna bedriva egen utredning under förundersökningens gång.

Nämndemannasystemet skall reformeras och domstolarna avpolitiseras.

Ett medvetande om att inget system är ofelbart gör också att Liberaldemokraterna vill skapa ett oberoende resningsinstitut som ska vara uppbyggt på motsvarande sätt som man idag har i t.ex Norge och England. Det måste vara möjligt även för dömda som saknar egna resurser att få en möjlighet att begära resning då de anser sig vara felaktigt dömda.

All lagstiftning skall granskas ur ett integritetsperspektiv till skydd för den enskildes integritet och lagstiftandet ska prövas mot svensk grundlag och Europakonventionen.

En författningsdomstol skall inrättas för denna granskning.

Internet skall omfattas av samma yttrandefrihetsskydd som vad som gäller i samhället för övrigt. Brevhemlighet, meddelarskydd och budbärarimmunitet måste värnas. Upphovsrättslagstiftningen måste reformeras på ett sätt som innebär en rimlig balans mellan olika intressen.

Patenträtten är ett område som måste ses över och moderniseras. Dagens patentsystem stjälper mer än det hjälper och utnyttjas ofta av storföretag för att stoppa olika projekt. Många miljösatsningar blir inte av och sjuka människor får inte tillgång till medicin, särskilt i tredje världen. Vi vill gradvis förändra patentsystemet så att företag och uppfinnare fortfarande kan tjäna pengar, men utan att hämma utvecklingen.

En särskild barnbalk skall införas i lagboken där lagstiftning som handlar om barn samlas. Straffmyndighetsåldern skall fortsatt vara 15 år. Barn skall ha oavvislig rätt till ombud i samband med rättstvister och skilsmässor.

I de sammanhang då staten oundgängligen är tvungen att ingripa mot någon enskild medborgare ska lagen ge ett starkt och oavvisligt skydd för den enskildes rättigheter så som de uttrycks i svensk grundlag och i de konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige undertecknat och förbundit sig att följa. Därför skall också frågan om den tilltalades skuld avgöras innan personalia gås igenom i brottmålsrättegångar.

Brottsoffermyndigheten ska avvecklas. Liberaldemokraterna vill stärka brottsoffrens ställning genom en genomgripande reform avseende brottsoffer och brottsskadeersättning. Den nuvarande ordningen ersätts med ett system där staten garanterar och utbetalar den ersättning som offret tilldömts i domstol, utan vidare utredning av ärendet. Det är sedan statens sak att kräva ersättning från den dömde.

Polisen ska organiseras som en nationell myndighet och arbetet effektiviseras. Kompetensen hos polisen måste höjas inom områden som beteendevetenskap och psykologi. En ökad antagning av polisaspiranter från andra kulturer ska uppmuntras liksom ett fortsatt jämställdhetsarbete.

Handläggningstiderna i domstol måste kortas och detta gäller särskilt i våra förvaltningsdomstolar. Europadomstolen har vid flera tillfällen dömt Sverige på grund av alltför långa handläggningstider, vilket inte är acceptabelt för en rättsstat.

Dubbel bestraffning är konventionsvidrigt och av det skälet skall skattetillägg inte åsättas den som även döms för brott som är relaterat till grunden för skattetillägget.

Sverige kritiseras upprepat av olika människorättsorganisationer för våra långa häktningstider, ofta i kombination med s.k fulla restriktioner. Häktningstiderna måste kortas och ett sätt att åstadkomma detta är genom att ställa ökade krav på åklagare att redovisa framsteg i förundersökningen. Det är inte acceptabelt att människor omhäktas utan att utredningen visar åtminstone aktivitet.

Barn som häktas skall placeras i särskilda häkten där de inte har kontakt med vuxna intagna. I de fall barn är föremål för restriktioner skall dessa lättas upp genom utökad personaltäthet och personalkontakt. Krav måste ställas på förtur och extraordinära åtgärder för att hålla dessa häktestider på ett absolut minimum. Barnpsykolog skall finnas placerad vid häktet.

SKL, Statens kriminaltekniska laboratorium, kan konkurrensutsättas.

Inom kriminalvården ska fokus ligga på återanpassning och rehabilitering och all vård inom kriminalvården och frivården ska utgå från och ges med utgångspunkt från ett individperspektiv. Vård och rehabilitering måste utgå från individen och individens olika förutsättningar och möjligheter.

Kriminalvården ska verka för att i samarbete med andra organisationer och myndigheter skapa en mångfald av påföljdsalternativ vid sidan av fängelsestraff.

Eftersom evidens visar att de som döms till fängelse har en högre återfallsfrekvens i brott än de som döms till andra former av kriminalvård ska målet vara att i så stor utsträckning som möjligt välja annan påföljd än fängelse.

Samhället ska på alla plan verka förebyggande för att hindra att människor hamnar i utanförskap och kriminalitet. Detta kräver insatser på många fler områden än enbart det rättspolitiska.

Lagstiftaren ska avkriminalisera alla typer av brott som bygger på diffusa och ofta föråldrade moralbegrepp och uppfattningar om hur den enskilde ska utforma sin vardag. Kroppslig autonomi skall respekteras.

Narkotikalagstiftningen skall ändras på sätt att narkotikainnehav för eget bruk avkriminaliseras.

Sexköpslagen är en sådan lag varför även den ska avskaffas. Den kriminalitet som i olika sammanhang kan ha samband med sexköp är redan reglerad i annan lag.

Vi har idag alldeles tillräckligt med lagar för att komma till rätta med brottslighet och terrorism. Det som krävs är också att vi tillämpar de lagar vi har på ett kompetent och professionellt sätt.

Liberaldemokraterna vill se en minskning av antalet lagar. Statens uppgift är och ska vara, att fastställa grunder och ramar för hur vi vill att samhället ska ska se ut och fungera. På denna grund och innanför ramarna ska friheten sedan vara reell och påtaglig så att detaljreglering kan undvikas.

Annonser

About Michael Gajditza

Jag är en 54-årig man i Västerås som sedan 16-årsåldern varit engagerad i samhällsfrågor på olika sätt. Med åren har jag skaffat mig en varierad livserfarenhet med en bredd som jag vågar påstå att inte många har. Bloggen driver jag med en inriktning på frågor som rör rättssäkerhet, frihet, demokrati och integritet. Jag är även en av grundarna av Liberaldemokraterna, ledamot av det verkställande utskottet och f.n dess rättspolitiske talesman.

Posted on 21 september, 2011, in Brott och straff, Europakonvention, Europadomstol, Integritets o frihetsfrågor, Konstitution och demokrati, Kriminalvård, Liberaldemokraterna, liberalism, Medborgarrätt, Medborgarrätt, Narkotikapolitik, Partiprogram o manifest, Polis, Rättspolitik and tagged , , , , , , . Bookmark the permalink. 7 kommentarer.

  1. Om författningsdomstolens ledamöter utses av riksdagen eller regeringen då de är i beroendeställning av makthavarna och fyller ingen granskningsfunktion utan legitimerar makten!
    Dagens kontroll av makten består av press och val var fjärde år! En regering med egen majoritet kan tysta pressen (det sker i dagens Ungern) och väljarna kan alltid köpas (dagens subventioner till bönder)!
    Demokratin kräver en kontrollorgan som ser till att öppenhet råder och makten agerar i folkets intresse! Författningsdomstolen bör bemyndigas av att utlysa nyval om regering och riksdag missköter sig! Händelser i historien som IB affären, bordellhärvan borde räckt till att utlysa nyval, istället tystades pressen och folket matades med lögner, likt diktatorns vanliga sett!
    Riksrevisionsverket bör ligga under författningsdomstolen och revidera även landsting, (region) kommun!
    Författningsdomstolens ledamöter bör utses i allmän val, och varje medborgare bör få kandidera på posterna!
    Ordföranden för författningsdomstolen vore lämpligast att ha kungen, dels för att vi har monarki, dels för att kungen skall arbeta för sin lön! (Om man vill ha folkvald kung gärna för mig, om man vill ha republik med folkvald president, gärna för mig!)
    MVH
    Laszlo

  2. Rättsfall från verkligheten: Elhandelsföretagen skriver ett avtal för 4 miljoner svenska hushåll. De går med detta avtal till konsumentverket. Bland förändringarna är en förkortad kredit-tid värd ca 165 miljoner i räntevinst. Konsumentverkets tjänstemän godkänner avtalet. Jag vägrar erkänna konsumentverket som min företrädare och vidhåller 30 dagars betaltid. Jämtkraft AB stämmar mig. Dess VD Anders Ericsson är även styrelseorförande i Svensk energi under vilka elhandelsföretagen också är organiserade. Tingsrätten i Östersund dömer att jag är skyldig att betala på 15 dagar för att jag aldrig bevisat att jag tidigare betalat på 30 dgr. Att jag tidigare gjort det var både jag och Jämtkraft eniga om. Hovrätten gav mig därför rätt. Jämtkraft fortsätter att debitera precis som förut utan respekt för domen. När jag begär att själv teckna avtal klipper de elleveranserna efter det att Anders Ericsson själv meddelat att de avbryter alla former av dialog. Konsumentverkets tjänstemän tecknar utan vårt mandat avtal för 4 miljoner hushåll.
    För 165 miljoner blir det utrymme för mycket sponken och brudar för att få dessa på välvillig fot.

    • Grattis till segern i hovrätten! Jag önskar ofta att folk skulle stå på sig mer både mot stat, kommun och företag. Jag ska försöka titta lite närmare på frågan eftersom den känns principiellt viktig.

  3. ”En författningsdomstol skall inrättas för denna granskning.”

    Jag vill gärna ändra till:

    En folkvald förvaltningsdomstol skall inrättas för granskning av lagstiftning och verksamhet.

  4. Resningsinstitut.

    Där har vi den kommission för mänskliga rättigheter som det finns en SOU om från förra pret. Gör om den, så som Jan Rejdnell föreslår, så att man kan pröva enskilda fall av tex rättsövergrepp eller brott mot mänskliga rättigheter. De skulle också ha funktionen att pröva om existerande myndighetsbeslut strider mot de mänskliga rättigheterna.

    Barnbalk

    Barns rätt till ombud. För att bl.a. förhindra sådant som skett med vanvård av barnhemsbarn och fosterhemsbarn.

    Ämbetsmannaansvaret

    Måste stärkas. Dessutom måste, paralellet med det, en Lex Sarah måste införas för tjänstemän med plikt för enskilda tjänstemän att varna då brott mot mänskliga rättigheter sker, tex genom vanvård.

    Skadestånd

    Myndigheter måste genomföra beslutade åtgärder, och följa gällande lag. Gör de inte det måste det få konsekvenser, både för ansvariga chefer och i form av ersättning till de som drabbats.

    • Barnbalk, ämbetsmannaansvar och skadestånd givet. V ad gäller kommissionen så måste jag fila på formuleringar och så måste vi fundera på hur detta påverkar andra existerande granskningsorgan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: