Dagsarkiv: 3 juli, 2011

Låt oss bryta SD:s problemformuleringsmonopol.


Det är dags nu gott folk!

Låt oss här på plats i Almedalen sätta igång att återta det problemformuleringsmonopol som Sverigedemokraterna fått av de övriga partierna.

Deras oerhörda förenklingar i debatten innebär att vi alltid får ta på oss pedagoghatten och förklara att riktigt så enkelt som de framställer saker o ting är det nog inte. Det beror inte på invandring att vi har arbetslöshet eller bostadsbrist t.ex.

Så gnugga geniknölarna nu och kom med förslag till strategier för hur vi återtar initiativet i den invandringspolitiska debatten. Vilka är de frågor vi ska rikta till Sd för att tvinga dem på defensiven?

Låt oss brainstorma och när den fasen är klar så börjar vi gallra bland tankar, frågor och ideer och mal ner det till ett obetvingligt koncentrat så att vi slipper dom efter 2014 års riksdagsval. När vi är klara med det så gör vi samma sak med Kd vilket ska bli mig ett lika stort nöje!!

Littorin, Aftonbladet och den sexuella moralpaniken


Vojne, vojne!  Nån som heter Littorin har visst sexchattat och nu förväntas jag tydligen bli upprörd. Vänta………..

Nope, hände inte ett smack på upprördhetsbarometern. Kan bero på att jag själv också har sexchattat. Antar att jag ska skämmas nu men sorry, jag gör inte det heller. Jag blev heller inte upprörd över att det häromdagen stod att någon vårdpersonal sålt sex till en handikappad vårdtagare.

Förmodligen så är jag väl en perverterad och vidrig typ som mycket väl skulle kunna tänka mig att vifta med både en löspenis och/eller en lösvagina på Pride. Vad säger ni om det Kristdemokrater? Vill minnas att en av er var väldans upprörd över löspenisar på Pride förra året.

”Jamen, risken för att en makthavare blir utsatt för utpressning då?” kanske någon invänder. Leif GW Persson tar upp den aspekten i dagens Snuskbladet och han må ha en poäng i det men kom då ihåg att det utpressningshotet kan bara gälla under två förutsättningar.

För det första att den som utpressas bryr sig. Om vi antar att någon skulle försöka utpressa t.ex mig för att jag sexchattat så skulle ju inte det gå nåt vidare eftersom jag bara skulle titta förvånat på utpressaren och säga, ”och?”

För det andra att utpressningsämnet berör något som omgivningen skulle anse att det vore skamligt att den som utpressas ertappas med att ha gjort. Då blir frågan, tycker svenska folket verkligen att det som Littorin påstås ha gjort är så himla skamligt?

Framförallt skulle vi behöva lite politiker med moralisk resning som rätt upp och ner på journalisters töntiga moralpanikfrågor helt frankt bara svarade t.ex att ”Ja, jag har rökt cannabis och jag drog t.o.m halsbloss!” eller ”Ja, jag tittar på porrfilm ibland eftersom jag blir kåt av det om det är en bra film.”

Vi brukar klaga på att politiker inte vet nåt om verkligheten. Samtidigt så tycks vi vara beredda att hacka dom i bitar om det visar sig att dom faktiskt gjort något som de har gemensamt med stora delar av befolkningen. Sen må det vara sexchatt, haschrökning, tv-licensskolk, köp av smuggelsprit eller hembränt eller vad som helst som vanliga dödliga sysslar med. Oss emellan så misstänker jag att det finns en och annan politiker som t.o.m fildelat!!

Självklart ska politiker inte syssla med sådant som är olagligt men om någon av dom blir påkommen med något sådant som hänt för flera år sedan so what? Eller vill vi hellre ha praktmoralister med en inre övertygelse som säger dom att vad de än gör så är det rätt och riktigt eftersom de minsann har en högre moral än oss vanliga syndare?

Läs också Jerlerup angående Littorin och hackade porrsajter.

Almedalen 2011


Har varit på plats i Visby sedan igår eftermiddag (läs fredag) och det ska utan tvekan bli en både intressant och rolig vecka. Dyr också har jag redan hunnit märka, här gäller inte direkt någon lågprislinje under sommaren. Jag ska inte påstå att jag är någon van Gotlandsresenär men två gånger har jag varit här tidigare och båda har lämnat minnen efter sig.

Jag satt och funderade på hur länge sedan det är som jag var här första gången och kom fram till att det måste ha varit 1963, alltså 48 år sedan vilket är mycket märkligt med tanke på att jag numera är nånstans i trettioårsåldern……..*S* Knepigt det där med tid. Nåväl, som sexåring så gjorde jag i vilket fall en djupgående studie av det gotländska beståndet av jordgetingar. Mina vetenskapliga metoder kan möjligen ifrågasättas vid tillfället och jag får nog lov att medge att de måhända inte var särskilt förfinade.

För att närmare undersöka jordgetingstammens  status, uthållighet och potentiella giftighet så tog jag helt enkelt till praktisk-empirisk metodik och ställde mig helt sonika i ett av deras bon. Det vore förmätet att påstå att jag stod kvar särskilt länge men jag välkomnade, som det skulle visa sig lite senare, i alla fall 14 stycken av de små rackarna att testa sin manöverförmåga i avgränsade utrymmen – i det här fallet vänster respektive höger byxben på undertecknad – och de små attackflygarna flög lite olika högt upp innan de genomförde sina berömda kamikazeattacker. Träffsäkerheten på det korta avståndet var 100%-ig och fjorton gaddar begravdes i två pojkben.

Dödligheten och priset för den attacken får sägas vara högt då samtliga fjorton fick antas vara döda efter anfallet. Elva återfanns avlidna men tre saknas fortfarande, missing in action alltså. Skadeverkningarna var emellertid mycket begränsade och närmast att likna vid myggbett enligt en närmast förvånad läkare i Klintehamn, dit jag forslades trots ivrigt protesterande från min sida. Uppenbarligen så var min känslighet för getinggift inte särskilt stor. Vill för tydlighets skull säga att jag inte alls har för avsikt att upprepa testet vid detta besök!!

Det andra besöket gjordes i november 1988 då en god vän som hade en tråkig kväll hemma i Västerås ringde och frågade om min dåvarande hustru o jag hade lust att äta en bit mat. Det hade vi och min vän föreslog då att vi skulle inta denna mat på Lunkans grill & restaurant. Etablissemanget visade sig vid närmare fråga ligga i Visby men som tur var så hade frågeställaren ett flygcertifikat så vi begav oss raskt ut till Västerås flygklubb, bokade en fyrsitsig Cessna och lyfte i mörker, snöblandat regn och nollgradig temperatur med destination Visby flygplats.

Väl på plats i Visby så visade det sig att chauffören ansåg att den goda maten krävde ett motsvarande vin. Konsekvensen av detta blev en natt på hotell Strand efter avslutad middag eftersom piloter, vad de än påstår, inte blir bättre flygare av vin samt kaffe o cognac. En trevlig kväll o natt blev det i alla fall innan vi dagen efter vid lunchtid styrde hemåt mot Västerås igen.

Det sammanfattar mina Gotlandserfarenheter hittills och jag ser fram emot att nu göra nya. Dessa nya erfarenheter har jag för avsikt att plåga er med här på bloggen som nu en vecka framåt kommer att förvandlas till ett litet skyltfönster för de politiska aktiviteter som sker här i Almedalen. Liberaldemokraterna har, i förhållande till sin storlek, förmodligen flest personer på plats. Vi kommer att märkas på ett eller annat sätt och redan om sex timmar, d.v.s kl. 08.00 deltar Alexander i ett morgonprogram direkt från Visby som går att följa här: http://www.jmw.se/2011/07/02/program-for-gma11-sondagen-2-juli-almedalen/

%d bloggare gillar detta: