Svensk Myndighetskontroll: Spara här och inte på F-kassan


Idag skriver Aftonbladet mer om besparingarna på Försäkringskassan och skriverierna ger ett intryck av att det t.o.m är värre än vad jag beskrev igår. Jag lovade då att återkomma med ett alternativt besparingsförslag och det gör jag nu i detta inlägg där jag visar hur man kan spara 20 gånger så mycket i stort sett utan att vanligt folk kommer att märka något av dessa besparingar.

Sveriges myndigheter utgörs av regeringen, domstolarna och förvaltningsmyndigheterna.

Domstolarna är statliga, medan förvaltningsmyndigheterna kan vara statliga eller kommunala. Beslutande församlingar, såsom riksdagen och kommunfullmäktige, är inte myndigheter. Även andra organ än myndigheter kan ha förvaltningsuppgifter. Det finns sålunda till exempel aktiebolag som ägnar sig åt myndighetsutövning.

Det allmänna myndighetsregistret, som förs av Statistiska centralbyrån, omfattade 490 statliga myndigheter i april 2010 men, vilket i sig är ganska otroligt, ingen kan idag säga med bestämdhet hur många de verkligen är.

Mycket tyder på att de statliga myndigheterna har orimligt stora administrationskostnader.

En rapport från Ekonomistyrningsverket visade att endast hälften av myndigheternas resurser används till kärnverksamhet. Den andra hälften utgörs bland annat av OH-kostnader, som totalt sett svarar för 25 procent av statens totala förvaltningskostnader. De tyngsta posterna är lokaler och IT.

Små myndigheter är i relativ bemärkelse dyrare att administrera än stora, eftersom OH-kostnaderna utgör en större andel av myndighetens totala kostnader. Många av de statliga myndigheterna är små och därmed dyra i drift.

Det finns miljarder att tjäna på rationaliseringar, sammanslagningar, privatiseringar och nedläggningar i denna myndighetsdjungel.

I steg 1 genomförs effektiviseringar och att sådana utan tvekan är möjliga visas inteminst av de stora skillnaderna i OH kostnader mellan olika myndigheter. Målet måste vara att i alla lägen maximera effektiviteten inom ramarna för en bibehållen rättssäkerhet.

Lokalkostnader är statsförvaltningens näst största kostnad. Endast löner kostar mer. Totalt talar vi här om mer än 15 miljarder. År 2004 låg myndigheternas genomsnittliga lokalkostnad per anställd på 76 000 kronor (högskolor, museer med mera är borträknade).

Sammantaget ligger 69 myndigheter över detta medelvärde och den som ligger högst (Konstnärsnämnden) har en kostnad som är mer än fyra gånger så hög. Om alla de myndigheter som ligger över denna genomsnittsnivå, genom adekvata omlokaliseringar skulle lyckas sänka sina kostnader till just 76 000 kronor skulle staten spara 342 miljoner kronor . Eftersom de myndigheter vilkas verksamhet ställer särskilda krav på lokalerna är exkluderade, skulle en sådan effektivisering i praktiken inte få några negativa effekter på den offentliga servicen.

Övriga overheadkostnader svarar för 25 procent av statens totala förvaltningskostnader, vilket motsvarar cirka 48 miljarder kronor. I detta belopp ingår även lokalkostnader, men då dessa exkluderas återstår 33 miljarder kronor i form av IT-stöd, ledning och administration med mera. Om dessa reduceras med 20 procent skulle ca. 6,6 miljarder kronor frigöras.

Detta borde vara möjligt att uppnå om exempelvis myndigheterna samverkade mer då det gäller olika stödfunktioner såsom IT, kompetensutveckling och liknande. Mindre myndigheter borde i större utsträckning än vad som sker kunna dela på till exempel arkiv, registratur och telefonväxel.

Sammanslagningar Flera myndigheter har uppdrag som synes snarlika. För det mesta torde delat ansvar innebära en ren merkostnad för skattebetalarna. Ett alternativ som därför borde prövas är att samla näraliggande verksamheter under en och samma organisation. Så har till exempel gjorts med Riksförsäkringsverket som inordnats under Försäkringskassan.

Steg 2 – renodling fordrar en översyn av vilka myndigheter som kan rationaliseras bort, alternativt privatiseras.Det finns ett femtiotal myndigheter som i huvudsak inte ser ut att bidra vare sig till kollektiva nyttigheter (till exempel samhällsskyddet) eller till sådant som vård, skola och omsorg. Inte heller bidrar dessa myndigheter till att administrera den monetära omfördelning som sker med hjälp av statliga transfereringar. Det rör sig framför allt om mindre styrelser och nämnder, men också om ett par forskningsinstitut och några större myndigheter.

Vid urvalet av dessa har de myndigheter som otvivelaktigt bidrar till samhällsskyddet eller den grundläggande sociala välfärden undantagits och detsamma gäller för utbildningsväsendet som helhet.

Återstår gör de myndigheter vilka samtliga uppfyller minst ett av följande kriterier:

-Flera myndigheter arbetar inom samma område. Myndighetens uppgift skulle därmed kunna skötas av en annan myndighet.

-Myndigheten tillgodoser endast ett mindre särintresse, varför det inte finns anledning till skattefinansiering.

-Myndighetens verksamhet är baserad på partipolitik och kommer därmed inte samtliga medborgare till gagn.

-Myndighetens verksamhet inkräktar på den privata sektorn.

-Det saknas anledning till att uppgiften sköts av staten och finansieras av skattebetalarna.

Jag är säker på att en närmare och djupare analys kan komma att visa på att ytterligare myndigheter kan vara aktuella. Sammantaget beräknas besparingen ligga på min. 10 miljarder.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Om Michael Gajditza

Jag är en 54-årig man i Västerås som sedan 16-årsåldern varit engagerad i samhällsfrågor på olika sätt. Med åren har jag skaffat mig en varierad livserfarenhet med en bredd som jag vågar påstå att inte många har. Bloggen driver jag med en inriktning på frågor som rör rättssäkerhet, frihet, demokrati och integritet. Jag är även en av grundarna av Liberaldemokraterna, ledamot av det verkställande utskottet och f.n dess rättspolitiske talesman.

Publicerat på 3 mars, 2011, i Okategoriserade. Bokmärk permalänken. 6 kommentarer.

  1. MichaelDe sparade pengarna kommer sen att användas till att försörja illegala invandrare, då är det klart att vi inte märker utav det som någon förbättring för fattiga svenskar.

  2. ”Sveriges myndigheter utgörs av regeringen, domstolarna och förvaltningsmyndigheterna,” skriver du. Men du bör nog ochså räkna in kommuner och landsting som myndigheter, inte minst då de luggar oss ordentligt på skatt. Och eftersom de ideligen och envist åberopar sin ”kommunala självbestämmanderätt”, har de lyckats dela in landet Sverige i runt 290 småländer (kommuner som tolkar lagen olika) och ett drygt 20-tal landsting som gör likadant. Deras paraplyorganisation Sveriges Kommuner och Landsting är den starkaste lobbygruppen i Riksdagen. Mycket beroende på att riksdagsledamöterna själva till stor del har kommunalpolitisk bakgrund. Den lobbygrupp som f..ö. kvalar in på andraplats är Jägarförbundet(!) De har t.o.m. tillåtits att bygga en skjutbana i Riksdagshusets källare dit riksdagsledamöterna kan kommar ner till och avreagera sig. Pang, pang! Akta er vargar, lodjur och järvar som snor vårt kött genom att sabba jakten på älg och rådjur!

    • Michael Gajditza

      Instämmer till fullo och jag har faktiskt skrivit att förvaltningsmyndigheter kan vara statliga eller kommunala. Landstingen ska läggas ner, de utgör en fullständigt meningslös och kostsam mellan nivå. Det där med skjutbanan var en nyhet för mig. är du säker på den uppgiften?

  3. Detta skapar mertid och pappersARBETE åt de arbetslösa,sjuka och pensionärer, UTAN betalt!! Man gör myndigheterna arbetsfria! med betald lön av de nämndas inbetalda skatter.De kan konsten att få det att gå runt med vinst!! Och ändå spara 10 miljarder.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: