Svensk Myndighetskontroll: Ingen rolig vecka men nödvändig


Det är sannerligen ingen glädjeblogg jag driver den här veckan utan det handlar om tunga och svåra frågor. Av dessa svåra frågor finns det en som jag menar förtjänar extra uppmärksamhet. Det är frågan om ansvar. Hur ser ansvaret ut idag, vad säger lagen? Följer man vad lagen säger? Är det skillnad i ansvarsfrågan mellan t.ex kriminalvård och polis?

Det finns ju, vilket ni som läser den här bloggen vet, även ett antal fall där människor dött efter polisingripanden. Det jag skrivit mest om är fallet med Johan Liljeqvist i Göteborg där parallellerna är tydliga. Märkliga beslut, interna utredningar som inte håller för en granskning och till slut avskrivande och inget ansvarsutkrävande.

I våras skrev jag om de sex Säpocheferna som slapp undan eftersom dom var för inkompetenta för att kunna åtalas. Brottet var enligt åklagaren solklart men således inget ansvar här heller. Det tycks vara så att den grundregel som gäller är att ju högre upp man sitter och desto större ansvar man har på pappret, desto svårare blir det att någonsin kunna utkräva detta ansvar. Det är för övrigt något som gäller såväl inom privat som offentlig sektor.

Om ni skulle fråga vilken VD eller generaldirektör som hels om de tycker att de gör sig förtjänta av sina löner så skulle säkert nio av tio peka på det enorma ansvar de har och att det är det ansvaret som motiverar lönen. Då talar vi om det teoretiska ansvaret. Om vi istället skulle sätta lönen efter det ansvar som utkrävs i praktiken så skulle dessa människor svälta ihjäl.

Följ gärna fortsättningen här, eftersom jag har för avsikt att dels komma till ansvarsfrågan och dels att utifrån svaret på den, också göra ett försök att faktiskt utkräva detta ansvar. Vad jag har i åtanke kommer att visa sig på fredag eller lördag.

Imorgon kommer jag att gå igenom det kanske mest kända av alla dessa fall och det handlar då om de vårdare på häktet i Mariestad som hittade en intagen som hängt sig på en toalett och som, istället för att ta ner honom och påbörja livräddning, stod och tittade på honom i nio minuter till ambulansen kom. Vid ankomst till sjukhus fick man ändå igång hjärtverksamheten men skadorna var efter drygt nio minuter så svåra att han avled.

Annonser

About Michael Gajditza

Jag är en 54-årig man i Västerås som sedan 16-årsåldern varit engagerad i samhällsfrågor på olika sätt. Med åren har jag skaffat mig en varierad livserfarenhet med en bredd som jag vågar påstå att inte många har. Bloggen driver jag med en inriktning på frågor som rör rättssäkerhet, frihet, demokrati och integritet. Jag är även en av grundarna av Liberaldemokraterna, ledamot av det verkställande utskottet och f.n dess rättspolitiske talesman.

Posted on 19 januari, 2011, in Okategoriserade. Bookmark the permalink. 4 kommentarer.

  1. Mitt barnbarn var det första fall som dömdes efter lagändring 2009. Det brottet skulle alltså vara prejudicerande. I Tingsrätten dömdes han till 12 års fängelse, vilket överklagades av åklagaren. Vid rättegången i hovrätten höjdes straffet till 16 år. Jag letade i Dagens Juridik efter en notis om hans brott och hans domar, men kunde inte hitta något, då jag ringde och frågade var det kunde stå någonstans, så hittade de heller ingen notering om brottet. Vilket de tyckte var ytterst märkligt. Senare så har tyvärr många likartade brott skett, men ingen mer har fått ett så högt fängelsestraff. Jag tycker inte att mitt barnbarn har fått för långt straff, utan att de övriga har fått för kort straff.Jag trodde att det var lika inför lagen. Men har förstått att det troligen beror på vilken advokat man blir tilldelad .Se min dotters bloggsannamamma.blogg.se

    • Michael Gajditza

      Jag kan inte kommentera just det enskilda fall du beskriver men jag har en djup förståelse för alla anhörigas situation och det trauma ett grovt brott innebär även för er. Här tycker jag att det görs alldeles för lite från samhällets sida eftersom även ni är en sorts brottsoffer. Jag ska läsa din dotters blogg också.

  2. ”Livet är på allvar… om du betvivlar detta, så fråga döden”HemimammaHemikram ♥

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: