Svensk Myndighetskontroll: De fria fåglarna plöjer sig väg genom lufthavet.


Ibland är det bra att ha skrivit mycket tidigare. Ont om tid idag så jag valde att återblogga ett inlägg jag fick publicerat i Fria Tidningar för ca. två år sedan som jag tycker är ständigt aktuellt och idag kanske ännu mer än då.

Det är märkligt hur samhället kommit att utvecklas. I förment demokratiska val i en representativ demokrati utser vi våra representanter att representera oss.

Eftersom detta sker i demokratisk form i demokratins namn så utgår jag som väljare från att sättet att styra och leda, utifrån den position som är våra representanter demokratiskt given, även det ska vara demokratiskt och att en av huvuduppgifterna ska vara att försvara demokratin.

Under senare år har det snarare kommit att bli tvärtom på sätt att  folket blivit tvingade att försvara demokratin mot de demokratiskt valda representanterna.

De som alltid anför de mest vällovliga syften för att förklara varför vår frihet måste inskränkas och vår integritet kränkas. I Sverige har det skett lagstiftningsvägen och allt inräknat så har under 2000 talet ett sextiotal lagar antagits som i varierande grad inskränker våra rättigheter.

De rättigheter som efter ett långt och blodigt 2:a världskrig med miljontals döda försäkrades oss och bl.a nedtecknades i FN:s konvention för de mänskliga rättigheterna och i den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, populärt kallad Europakonventionen.

Nödvändigheten och det ”goda” syftet utgör ständigt auktoritetens och överhetens ursäkt för alla brott mot den mänskliga friheten, den frihet som alltså även har demokratin som förutsättning.

När så människor samlas till protest mot den piska som svävar över deras huvuden och genom sin blotta existens försvårar och förhindrar ett fritt förmedlande av tankar och åsikter så möts de initialt av maktens tystnad, endast avbruten av maktens röst som förkunnar att debatten inte är önskvärd och att det bästa vore om den prompt avslutades.

För övrigt har de som protesterar, enligt samma överhet, heller inte förstått innebörden i den komplexa fråga lagen gäller. En sådan kunskap är förbehållen de som vistas på olympens höjder nämligen. Det är inte önskvärt att folket blandar sig i sina egna angelägenheter.

440.jpg

Inställningen utgörs av en felsyn som innebär att politik skulle vara något som är till för att folk inte ska ha synpunkter på och lägga sig i sådant som angår dom.

En förnuftig politik, baserad på sant demokratiska ideal, skulle istället ta vara på den kraft, vilja, kunskap och kompetens som genom just det folkliga motståndet kommer den politiska processen till del.

Demokrati skall och måste vara något ständigt närvarande och utövande, öppen, levande, bångstyrigt bullrig och bygga på ideer och tankar om hur vår framtid ska se ut och formas. När det i en stat inte längre hörs ljud av konflikter kan man vara säker på att där inte finns någon frihet.  

Thomas Jefferson sa en gång att frihet är ett stormande hav; bara ängsliga människor föredrar tyranniets stillhet. Han hade rätt då och han har lika rätt idag.

Det är denna levande process som förespråkare av andra system aldrig har förstått och det man inte förstår räds man och sådant man är rädd för vill man helst av allt få bort.

Ur deras synvinkel utgör vårt system ett naturligt hot mot deras och de är livrädda för det hotet.

Tänk om deras egna medborgare, eller kanske rättare sagt undersåtar, en dag tar till sig den idemässiga värdegrund som demokratin baseras på och börjar kräva att den ska tillämpas även i deras länder! Det skulle innebära slutet för makteliten oavsett det är en religiös eller politisk elit vi talar om.

Av egoistiska skäl gör den eliten självklart allt för att skydda sig och hålla kvar makt och privilegier.

De har därför använt sig av metoder som syftar till att skrämma oss så att vi i den rädsla som föds ska göra avsteg från våra egna grundläggande principer och med rädslan som drivkraft genomföra åtgärder som sammantaget kommer att innebära att vårt öppna samhälle successivt transformeras till ett slutet och till och med odemokratiskt samhälle.

Det hot som dessa icke förstående individer, grupper, sammanslutningar och stater utgör kan och ska därför i grunden mötas med det som är demokratins styrka. Det hotet ska mötas med större öppenhet och än mer demokrati. Det fina med demokratin är också att den kan aldrig tas ifrån oss så länge vi själva håller fast vid och tror på den.

Det är därmed bara vi själva som kan ta vår demokrati ifrån oss och just den risken och faran gör att vi som medborgare idag måste vara mycket, mycket vakna för alla förslag som går i den riktningen och paradoxalt nog så är ivriga tillskyndare av säkerhet i olika parlament idag ett större hot mot frihet och demokrati än vilken bin Ladin som helst.

När en demokrati dör så gör den det inte på något sätt för att det är någon brist på lagar. En demokrati som dör gör det av brist på demokrater och vi måste som sagt vara på vår vakt mot dom som med läpparna bekänner sig som demokrater men som i tanke och handling menar att ändamålet och syftet helgar medlen.

Därför menar de också att de att ”under en övergångstid tillfälligt” kan komma att behöva använda ickedemokratiska medel. Dessa övergångstider och temporära tillstånd har historiskt sett ofta kommit att visa sig vara bestående under en längre tid och under dessa tider har många råkat mycket illa ut alldeles oavsett hur rent mjöl i påsen de ansett sig ha.

Oskuldspresumptionen får aldrig sättas ur spel och kom ihåg att det är bättre att tio skyldiga går fria än att en oskyldig lider! Du skall alltid betraktas som oskyldig intill dess att det finns en lagakraftvunnen dom från en fristående och opolitisk domstol i ett demokratiskt samhälle som säger annat.  Nedanstående text av Torgny Segerstedt får utgöra avslutning på dagens funderande.

De fria fåglarna plöjer sig väg genom lufthavet. 

Många av dem når inte sitt fjärran mål. Det må så vara. De dör fria.

De liknar på intet vis dem som sträcker på halsarna och kacklar  
vid mattråget och beklagar sig över ”galningarna”.

Så småningom   kommer dessa kornätare att bli slaktade och uppätna. Så går det  
för de tama djuren. De löper aldrig någon risk och de mister alla chanser.”

 

 

Annonser

About Michael Gajditza

Jag är en 54-årig man i Västerås som sedan 16-årsåldern varit engagerad i samhällsfrågor på olika sätt. Med åren har jag skaffat mig en varierad livserfarenhet med en bredd som jag vågar påstå att inte många har. Bloggen driver jag med en inriktning på frågor som rör rättssäkerhet, frihet, demokrati och integritet. Jag är även en av grundarna av Liberaldemokraterna, ledamot av det verkställande utskottet och f.n dess rättspolitiske talesman.

Posted on 14 januari, 2011, in Okategoriserade. Bookmark the permalink. 4 kommentarer.

  1. Lika bra som förra gången jag såg det och Thomas Jeffersons citat fortfarande fantastiskt…Det enda icke dokumentära program jag numera följer är ”BOSTON LEGAL”… Har du sett det någon gång?En advokatbyrå som har två stjärnor Denny Crane (william Shatner) och Alan Shore och i Shore’s pläderingar framför jurys har jag nu mitt hemligaste nöje, eftersom det är monologer som borde omvända kapitalister, så bra är dem… så jag lyssnar och lär…

  2. Maria de Suède

    Nog är det märkligt allt…Men framförallt sà tycker jag Amerikanernas politik är underlig, hur de bygger sin politik pà rädsla och därmed försöker begränsa folks rättigheter genom att rättfärdiga politken med en ”terrorjakt”… Etc… Förr var det ”kommunister” och idag ”terrorister”… Vad blir nästa gàng?Ha en trevlig dag

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: