Dagsarkiv: 10 januari, 2011

Svensk Myndighetskontroll: För några år sedan fanns det fler frihetliga partier, vilket är detta?


Riksdagens arkiv är ofta en källa till glädje för den som söker någon form av politisk kontinuitet och konsekvens hos de olika partierna. Genom att titta igenom motioner och annat så får man en god bild av hur partierna förändras, om de har någon sorts ideologisk kompass och om det finns företrädare som idag säger något annat än vad de sa för några år sedan.

Den som har en ideologisk kompass att följa är i allmänhet konsekvent och utgår från sin ideologi. Bland de politiker som inte har riktig ordning på kompassen finner vi dom som vi brukar benämna kappvändare.

Idag har jag hittat en motion kring ett partis syn på grundlag och demokrati m.m och det är en s.k partimotion från 1997.

Som ni förstår så handlar det alltså om ett parti som vid den tiden var i opposition men jag har maskat sådant som gör att man kan identifiera partiet och tänkte överlåta till er som läser att själva avgöra vilket parti ni tror att det är. Jag har också kortat ner den ordentligt då partimotioner i allmänhet är nästan lika långa som propositioner.

Detta är vad partiet skrev:

Under innevarande mandatperiod har partiet tvingats att ständigt motivera och försvara grundlagarna med anledning av den bristande respekt för grundlagarnas syften och principer som alltför många av regeringens lagförslag har uppvisat. En rad lagar har drivits igenom trots hård kritik.

Strax före jul avgav regeringen ett förslag till lagstiftning om ansvar för elektroniska anslagstavlor, s.k. BBS:er. Förslaget ålägger innehavaren/tillhandahållaren att under straffansvar med fängelse upp till två år i straffskalan, hålla uppsikt över och gallra bort alla de meddelanden som sänds till BBS:n.

Härigenom införs i princip ett ensamansvar enligt grundlagens modell men utan motsvarande grundlagsskydd. Från flera remissinstanser och från oss har riktats kritik mot detta eftersom det kan befaras att den som hotas av fängelsestraff i tveksamma fall kan komma att hellre gallra bort för många meddelanden än för få med obefogade yttrandefrihetsinskränkningar som följd.

Denna oroväckande utveckling fullföljs nu av regeringens förslag rörande barnpornografifrågan, som utgör kulmen på regeringens många ingrepp i grundlagsbestämmelsernas principer.

Vid en summering av konsekvenserna av genomförd lagstiftning och aktuella propositioner framträder bilden av ett alltmer hotat grundlagssystem, vars skydd steg för steg håller på att gröpas ur.

Vårt grundlagssystem tål inte hur stora påfrestningar som helst utan blir instabilt i likhet med alla andra system som utsätts för angrepp mot bärande principer eller där byggstenar helt sonika plockas bort. Successiva ingrepp leder oundvikligen till försvagningar av hela konstruktionen som till slut riskerar att rasa ihop och det oavsett vad systemet gäller.

Om man tillåter sig att göra avkall på de grundlagsprinciper som syftar till att säkerställa medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter gentemot statsmakternas ingripanden, så försvagas demokratin och medborgarnas skydd för grundläggande friheter.

Resultatet blir en omvänd demokratiseringsprocess som inskränker i stället för att utvidga medborgarnas demokratiska friheter. Detta är precis vad som skett efter regeringsskiftet hösten 1994. Regeringen har med flera principiellt förkastliga lagförslag kunnat öka statens makt över den enskilde individen.

En stor fara ligger också i att regeringens lättsinniga förhållningssätt till våra grundlagar i sin förlängning kan leda till en försvagning av medborgarnas, politikens och det övriga samhällslivets respekt för de demokratiska värden som grundlagarna ytterst ger uttryck för.

Medborgarnas demokratiska friheter är inte en gång för alla givna. Demokrati i vid mening är inte ett statiskt tillstånd utan måste ständigt försvaras mot statsmakternas mer eller mindre starka hot om inskränkningar.

I våra grundlagar har slagits fast principer som utgör grundvalarna för det demokratiska samhällsskicket och rättsstaten. Av regeringsformens (RF) portalstadgande kan vi bl.a. utläsa folksuveränitetens princip, att den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt samt att den offentliga makten utövas under lagar. Härigenom slås fast att Sverige i formell mening är en demokrati och en rättsstat.

RF:s rättighetskatalog uttrycker också grundsatsen att staten är till för människorna och inte människorna för staten. Härigenom tillerkänns medborgarna vissa fri- och rättigheter gentemot staten. Hit hör bl.a. yttrandefriheten som innebär att medborgarna skall vara tillförsäkrade att i tal, skrift, bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.”

Jag stoppar där och så lägger jag till att det som står i fet stil är inte skrivet så i motionen utan det är mina små tillägg för att på vissa ställen särskilt understryka att det som detta parti sa då är sådant vi Liberaldemokrater säger idag.

Det handlar alltså om ett av allianspartierna och om ni ställer vad som sägs i motionen mot de lagar som alliansen hittills infört under sin tid vid makten så antar jag att ni har lika svårt som jag att få detta att gå ihop men frågan borde ju ställas till det här partiet egentligen och jag blir inte ledsen om någon också gör det!

Så, vilket av de borgerliga partierna är det?

34dfb050a6fd8568fcb9019fa96cc842.jpg

Nunc aut nuncuam

%d bloggare gillar detta: