Dagsarkiv: 23 oktober, 2010

Svensk Myndighetskontroll: Nu avslöjas SD så sakteliga av den krassa verkligheten


http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article7981625.ab

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article7996107.ab

I en debattartikel i AB 101019 hävdar den moderate ledamoten i justitieutskottet, Krister Hammarbergh, att SD och Kent Ekroth motverkar brottsbekämpningen genom att vid utskottets möten rösta emot de förslag som handlar om gemensamma europeiska frågor inom området. Hammarbergh ger i sin artikel tre konkreta exempel på detta.

Ekroth replikerar på detta genom att, inte helt förvånande, säga att det gör SD inte alls. Så långt förstår jag också vad han menar. Han menar att SD alls inte motverkar brottsbekämpningen. Det är från den punkten han sedan blir allt mer obegriplig. Hammarberghs tre exempel handlar om att man inom EU ska fastställa en misstänkts minimirättigheter vad gäller information om de rättigheter man har som misstänkt.

Vidare så gällde det hanteringen av flygpassageraruppgifter och slutligen ett förslag om administrativa förenklingar för värdetransporter av Euro till att gälla även länder på väg in i samarbetet.

I alla dessa tre frågor tycks Ekroth istället vilja ha vad han kallar ”bilaterala avtal” och jag undrar om han vet vad ett bilateralt avtal är för något? Ett sådant ingås nämligen mellan två parter där parterna har ömsesidiga förpliktelser mot varandra. Ekroth tycks alltså mena att Sverige ska teckna sådana avtal utanför EU-samarbetet med alla de länder som kan vara aktuella.

lagratt.jpg.ashx.jpg

 

Exakt hur många invändningar man kan ställa upp mot det Ekrothska resonemanget vet jag inte men många är dom…… Har han ens övervägt kostnaden för svenska bilaterala förhandlingar? Finns ens tanken i det Ekrothska medvetandet att det krävs två för att dansa tango? Hur många länder tror han ska sitta och förhandla separat med EU landet Sverige om ett bilateralt avtal då man redan har ett avtal med EU i vilket Sverige ingår?

Sedan far han iväg i sedvanlig slagordsretorik och menar t.ex att den mest förenklande åtgärden för grov organiserad brottslighet har varit Sveriges inträde i EU. Han skriver också att;

”Att Hammarberg med Alliansen istället prioriterar att ge bort svenskarnas makt över sitt eget land samtidigt som de öppnat gränserna för organiserad brottslighet och till exempel vill tillåta att EU kan kräva att få svenska medborgare utlämnade visar bara på deras svenskfientliga värderingar.”

Jag visste inte att SD var mot att Rumänien skulle lämna ut en rumänsk medborgare, t.ex en zigenare som begått ett mord i Sverige på en etnisk svensk, till den svenska rättvisan om vi så begärde? Minns jag inte alldeles galet så anser man att OG-ledaren som vistas i Turkiet som turkisk medborgare, borde utlämnas till Sverige. Undrar hur Ekroth ska formulera sådant i kommande bilaterala avtal……..?

Sedan skriver han något spännande. SD vill ”utöka befogenheterna för rättsväsendet långt mycket mer än vad Alliansen vill”. Det är svårt att veta vad han syftar på här men han utlovar att detta ska framgå av SD:s motioner på området som ska lämnas inom kort och dessa ska det verkligen bli roligt att ta del av. Om dessa korresponderar med det SD sagt i sin skuggbudget så innebär det att man glatt och frejdigt kommer att lägga förslag som i budgeten är underfinansierade med ca 20 miljarder. Det är ju pengar det också………

Direkt efter påståendet ovan så säger han att SD vill ”utöka samarbetet inom Europa för att bekämpa brottsligheten”.

Hallå, är det bara jag eller är det någon mer som tycker att det uttalandet går stick i stäv mot hans tidigare prat om att inte sälja ut svensk beslutsrätt och att man istället skulle använda sig av bilaterala avtal? Eller är de bilaterala avtalen det som ska leda till ett utökat samarbete inom Europa?

Visst kan det vara svårt att som ny komma in i arbetet men den här artikeln har Ekroth fått formulera i lugn och ro och jag menar att den uttrycker så stora kunskapsbrister redan nu att jag ser framför mig hur SD kommer att tystna allt mer inom varje utskott där partiets kompetens och politik inte räcker till och det blir många.

Som jag skrev redan på försommaren så är det den obarmhärtiga granskning som stundar framöver vad gäller kunskaper i politiska frågor som inte direkt berör invandringen, som kommer att leda till såväl avslöjanden av inkompetenskarraktär och så småningom så kommer det i sin tur att leda till inre splittringar inom SD. Det är något som drabbar ideologi- och historielösa partier.

Svensk Myndighetskontroll: Wikileaks – om sanningen ska fram!


http://www.aftonbladet.se/svn/tv/flash/satelliteUnified.swf?aid=http%3A%2F%2Fwww.aftonbladet.se%2Fwebbtv%2Fnyheter%2Futrikes%2Farticle8007204.ab%3Fservice%3Dtv&mid=http%3A%2F%2Fwww.aftonbladet.se%2Fwebbtv%2F%3Fservice%3Dtv%26menu%3Dtrue%26version%3D12&cid=webbtv_nyheter

Det första offret i varje krig är sanningen, brukar det sägas. I de fall sanningen inte vänds i ren lögn så hemligstämplas den vilket är vad som skett med de dokument som nu avslöjas av Wikileaks.

http://www.sn.se/nyheter/utrikes/1.846230

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8006345.ab#abArticleComments

Sprängkraften i Wikileaks senaste avslöjanden av olika dokument kring den amerikanska krigföringern i Irak, tycks vara väsentligen större än i det förra. Antalet dokument som publiceras är också betydligt fler. Pentagon och Hillary Clinton fördömer publiceringen men påstår, såvitt jag kunnat se, inte att det som framkommit skulle vara falskt.

Frågan som många ställer sig och där svaret varierar beroende på vem man frågar, är om Wikileaks är till nytta eller skada för världen?

USA har begärt hjälp av många länder i Irakkriget och även i Afghanistan. Eftersom det är demokratiska nationer som hjälpen hämtats från så är det naturligtvis av stor betydelse hur den allmänna opinionen i olika länder ser på att man skickar män och materiel till ett krig långt bort från hemlandet.

Låt oss därför för ett ögonblick fundera över hur t.ex den svenska opinionen hade reagerat om vi vetat det vi nu vet i ett tidigare skede? För min del står det klart att vår vilja och benägenhet att agera tillsammans med USA hade minskat väsentligt och hur det hade sett ut med den svenska närvaron i Afghanistan kan vi bara ha olika hypoteser kring.

En fungerande demokrati förutsätter att vi har upplysta medborgare som kan fatta informerade beslut. Om staten hemligstämplar en del av verkligheten så kan ett sådant grundläggande krav inte uppfyllas. Jag tror heller inte att de som är satta att fatta dessa beslut för vår räkning, d.v.s riksdag och regering har haft möjlighet att fatta de beslut man gjort utifrån ett korrekt underlag.

Om vi överför det amerikanska agerandet till låt oss säga ett börsbolag, som inför en emission har att informera sina aktieägare om sådant som kan ha betydelse för deras bedömning av affären, så råder det väl ingen större tvekan om att styrelsen, om man på motsvarande sätt undanhållit viktig information, skulle komma att betraktas som brottslig.

Det ligger en oerhörd cynism i att hemligstämpla människors död för att på så sätt manipulera sin omgivning till ett fortsatt stöd för ett krig, som alltså inte är det krig som utspelas i verkligheten, utan en sorts potemkinkuliss skapad för att ge den bild som kan vinna människors stöd.

Människan insåg, trodde vi i alla fall, nödvändigheten av att t.o.m reglera hur krig får gå till och har därför skapat olika konventioner kring detta som vi förbundit oss att följa. Ett så stort hemligstämplande som det här är fråga om får som konsekvens att dessa konventioner inte är värda mer än det papper de är skrivna på.

Det innebär i sin tur att dessa heller inte borde kunna åberopas då det gäller motståndarsidans sätt att föra krig. I slutänden betyder ett agerande som USA:s att vi helt enkelt kan lägga ner bl.a krigsförbrytartribunalen i Haag. Inför denna hamnar ändå bara ett krigs förlorare oavsett vilka metoder den vinnande sidan har använt.

När jag läser vad somliga skriver i debattrådar till artiklar om avslöjandet så blir jag närmast mörkrädd av de förenklingar och felaktigheter som där kommer till uttryck. Den största förenklingen lyder ungefär som att eftersom USA räddade oss från nazismen under andra världskriget så ska vi vara tacksamma och inte bry oss om vad USA gör idag.

Det är en inställning som inte bara brister i logik och kunskap utan som dessutom uttrycker ett förakt för demokratin. Jag kan inte förstå att det land som då, enligt de som lämnat sådana kommentarer, kan sägas räddade demokratin åt oss nu ska tillåtas att agera helt odemokratiskt och på så sätt många år senare tillåtas undergräva det man en gång gav så många liv för att rädda.

Konspirationsteorierna flödar naturligtvis också bland dem som ser Wikileaks avslöjanden som en attack på det, enligt dom, ofelbara USA. Leif-Arne Undvall som skriver en hel del på Sourze har skrivit ihop följande tänkvärda rader kring konspirationsteorier som också får utgöra slutet på detta inlägg.

Som konspirationsteoretiker behöver man inte sätta sig in i stora komplexa sammanhang, det räcker att fokusera på någon enskild detalj som man inte anser stämmer med den allmänt vedertagna förklaringen. Inte heller behöver en konspirationsteoretiker bekymra sig om sakkunskap utan det är bara en fördel att sakna sådan. Invändningar från individer med stor sakkunskap och vetenskaplig legitimitet avfärdas enklast genom att hävda att de naturligtvis ingår i konspirationen.

Så, för att konstruera din egen konspiration: utgå från någon katastrof eller mord, helst katastrof, gå till biblioteket och sök på sciencefictionhyllan, eller ta något av Dan Brown. Bestäm dig för vilket eller vilka hemliga sällskap konspirerat fram katastrofen eller mordet. Att ha med någon slags judisk inblandning är ett säkert kort. Formulera dina anklagelser i en videosnutt på Youtube. Att ingen inledningsvis bemöter dig tar du som intäkt på att dina teser är riktiga, att ingen skriver om dig utanför tuben kommenterar du med mediernas konspiration mot sanningen. Ger dig bara till tåls så kommer du att få anhängare till din teori, hur bisarr och långsökt den än är.”

 

 

 

Svensk Myndighetskontroll: Brott utan offer drivs vidare till hovrätt av åklagare


http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7989976.ab

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7992561.ab

Ovanstående länkar handlar om den för sexköp misstänkte f.d fotbollsmålvakten Magnus Hedman som för en tid sedan friades av Stockholms Tingsrätt. Åklagaren i målet har nu valt att gå vidare och överklagat till hovrätten.

Allt detta för ett brott som saknar offer och därför inte ens borde betraktas som ett brott. För ett sådant bott finns det ändå debattörer som krävert upp till 10 års fängelse vilket enligt min uppfattning borde ge den politiker som krävt det en tid tillsammans med en duktig terapeut som kan få fram vad ett sådant hat egentligen har sin grund i. Fråga mig inte om namnet på den politikern just nu men jag lovar återkomma och fylla i det så snart jag kommit på det.

Mot bakgrund av åklagarens överklagande i detta mål så drar jag slutsatsen att man i Stockholm inte har den resursbrist det talas om i övriga landet där man kräver en hel del för att hinna med. I Stockholm har man nämligen tid att ta en repris i hovrätten med Hedman till ingen nytta alls och till men för hovrätten som tvingas avsätta tid för detta då man kunde ha gjort något viktigare.

Behandlingen tyder även på att Beatrice Ask har fel då hon menar att åklagare ska få avgöra fler fall med hjälp av strafförelägganden med hänvisning till domstolarnas arbetsbörda. Klart att arbetsbördan blir stor om skitmål som det här ska drivas vidare.

Det är dags att avskaffa sexköpslagen!

 

%d bloggare gillar detta: