Svensk Myndighetskontroll: Brott & Straff, tionde delen


Brott & Straff

 

En ständigt pågående diskussion

 

Tionde delen

Långtidsdömda är de fångar som dömts till 4 års fängelse eller mer enligt Kriminalvårdens definition. Gemensamt för dessa är att de i början av sin verkställighet placeras i Kumlaanstaltens s.k riksmottagning för att det där ska utredas och göras en bedömning av vad som ska gälla för den fortsatta verkställigheten.

Resultatet av denna utredning benämns ”särskilda villkor” och här står bl.a vilken säkerhetsnivå på anstalt som initialt anses nödvändig att placera den dömde i av säkerhetsskäl.

De anstalter i Sverige som har högst säkerhetsklassificering (A) i nuläget är anstalterna Kumla och Hall. Bevakningen är hård och internerna kan bara röra sig på små ytor. Här ska de allra farligaste och mest rymningsbenägna fångarna sitta. Platserna på Kumla och Hall är av det skälet även de dyraste platserna räknat per intagen och dygn.

Om man granskar de särskilda villkor som var och en av de 350 fångar med längre strafftid än fyra år som finns på Kumla respektive Hall har fått, så finner man att här sitter många som enligt Kriminalvårdens egen bedömning skulle kunna sitta på ett mindre övervakat fängelse till en lägre kostnad.

En sammanställning av villkoren visar att så många som 260 av de 350, d.v.s 75% skulle kunna placeras på anstalter med lägre säkerhetsgrad och följaktligen då också till lägre kostnad för samhälle och skattebetalare. Av de 260 finns t.ex flera fall av förstagångsförbrytare som agerat knarkkurirer. Långa strafftider döms regelmässigt ut vid narkotikabrott där som exempel innehav av 5 hekto amfetamin ger ca. 5 års straff.

Effekten av detta blir den som beskrivs ovan. Man ser inte i tillräckligt hög grad till individen utan placerar utifrån strafftid. Att de här personerna får vistas en lång tid med mycket grovt kriminella våldsbrottslingar på Kumla och Hall, är inte bra och kan leda till att vi tar in ”förstagångare” som vi sedan släpper ut som grova våldsverkare på andra sidan. Systemet skapar idag farliga och sjuka människor.

Detta skrev en kriminalvårdsanställd för inte så länge sedan i en debattråd i SvD på temat brott & straff:

”Jag skulle önska att personer som inte alls är insatta i frågan gällande kriminalvård läste mer om den forskning som finns på området. Den visar att långa fängelsedomar och torftig miljö aldrig någonsin får folk att bli bättre människor och sluta begå brott.”

Vid sidan av den rent ekonomiska bedömningen i ett snävt tidsperspektiv så tillkommer naturligtvis också kostnader på längre sikt av att intagna placeras fel. Genom att vara felplacerade kanske de inte heller kan få genomgå den programverksamhet kriminalvården tillhandahåller och som då utredningen gjordes bedömdes vara värdefull för återanpassning och minskad återfallsrisk.

De här människorna kommer att uppföra sig lite efter hur de är behandlade. Det vill säga är man behandlad som mycket farlig, våldsbenägen, rymningsbenägen brottsling, så kan detta självklart bli en självuppfyllande profetia. Den mänskliga och samhälleliga förlusten blir då svårmätbar i kronor och ören.

En del av problematiken beror på den ansträngda beläggningssituationen. Det finns lagstöd för att kunna placera en intagen i högre säkerhet än vad risk- och behovsbedömningen säger, medan det omvända inte är möjligt. Detta innebär alltså konkret att en intagen som bedömts kunna vistas på en anstalt av C-klass (anstalterna säkerhetsklassificeras från A-F) kan placeras enbart på anstalter med en högre klassificering i händelse plats inte kan beredas på en C-klass anstalt.

Så ser alltså verkligheten ut men det gör den uppenbarligen inte för våra politiker, som istället för att bygga fler platser i anstalter med lägre säkerhetsklass fortfarande lever kvar i hysterin efter några rymningar 2004.

Politikerna, med Tomas Bodström i spetsen, tappade då kollektivt huvudet och skulle övertrumfa varandra i att vara hårdast, tuffast mot brottslingar och mest säkerhetsmedveten. Fortfarande bygger och planerar man därför för ”superfängelser” och ytterligare säkrare och väsentligen dyrare platser på bl.a Kumla, Hall och Salberga.

Låt oss ta ett exempel på hur snabbt kostnader kan skena iväg när man säger något utan att tänka på konsekvenserna av det. Vårt nyaste riksdagsparti Sverigedemokraterna är för ”rejäla straffskärpningar”, att livstid verkligen ska betyda livstid och att fler brott än idag ska kunna få som konsekvens att livstidsstraffet utdöms.

Om vi startar med det värsta och grövsta brottet mord så har vi i Sverige under många år haft ca. 100 mord per år.

Då har vi 100 livstidsdömda mördare per år att ta hand om på livstid framöver och i mitt räkneexempel som snart följer så utgår vi från att genomsnittsåldern på dessa då de döms är 30 år och att den förväntade medellivslängden är 80 år. Det innebär följaktligen 5000 utdömda fängelseår/år i praktiken. På 10 år har vi samlat ihop 1000 livstidsdömda som tillsammans ska avtjäna 50000 år i fängelse.

kumla.jpg

Detta är som var och en förstår inte gratis. Det innebär också ett akut behov av nya fängelser och eftersom det är denna kategori vi talar om så får det till följd att de fängelser som byggs måste ha en säkerhetsnivå som är i topp. 1000 livstidsdömda innebär en byggnation enbart för dessa som motsvarar fyra stycken Kumlaanstalter med den storlek som Kumla har idag.

Nästa fråga blir vad en sådan nybyggnation skulle kosta och för att få ett jämförelsetal så har jag pratat med Kriminalvården och därifrån fått följande besked. Det man har att jämföra med är kostnaden för de nya säkerhetsavdelningar som byggts som anstalter inne i anstalterna Kumla, Hall och Saltvik i Härnösand.

Skillnaden mot att bygga helt nytt är att dessa anstalter i anstalten redan från sin start har det så kallade skalskydd som säkerheten kräver. Det innebär yttermurar, staket och annat som är avsett att hindra rymning men kanske framförallt för att hindra fritagningar utifrån. Sådan byggnation fördyrar naturligtvis.

De siffror jag fick från Kriminalvården avseende kostnaderna för de platser som idag står färdiga fick mig att häpna men så här ser det ut. Man har byggt 24 platser på respektive anstalt till en totalkostnad om ca. 750 miljoner kronor eller drygt 10.000.000:- per plats. För dessa platser så kommer man i fortsättningen att till Specialfastigheter årligen betala 75.000.000:- i hyra eller lite drygt en miljon per intagen.

Utslaget över vårddygn så blir totalkostnaden ca. 4500:- per dygn och intagen vilket när man summerar det hela blir drygt 1.600.000:- per intagen och år. Så låt oss nu gå tillbaka till vår nya kontingent med intagna och utifrån de siffror som framkommit räkna på vad dessa kommer att kosta.

1000 platser som vardera kostar 10.000.000:- att bygga blir en investering om 10 miljarder för staten. Därtill ska läggas en vårdkostnad om 1000 x 1,6 miljoner = 16 miljarder till alltså totalt 26 miljarder enbart för livstidsdömda eller annorlunda uttryckt 1,6 miljarder per år plus investeringskostnaden.

Ska det få gå lika långt som i USA som den här artikeln berättar om. http://bit.ly/bQLLoM

Detta kanske vore OK om det hade någon effekt men som vi vet så finns inget samband mellan hårdare straff och lägre brottslighet. Fantasilöst nog så byggs det ändå vidare. Med dina och mina pengar.

Annonser

About Michael Gajditza

Jag är en 54-årig man i Västerås som sedan 16-årsåldern varit engagerad i samhällsfrågor på olika sätt. Med åren har jag skaffat mig en varierad livserfarenhet med en bredd som jag vågar påstå att inte många har. Bloggen driver jag med en inriktning på frågor som rör rättssäkerhet, frihet, demokrati och integritet. Jag är även en av grundarna av Liberaldemokraterna, ledamot av det verkställande utskottet och f.n dess rättspolitiske talesman.

Posted on 13 oktober, 2010, in Okategoriserade. Bookmark the permalink. 10 kommentarer.

  1. MichaelTa upp det här i ditt parti och forma er politik som motståndare till det pågående landsförräderiet!http://www.youtube.com/watch?v=pR_GWJyES_Q

  2. MichaelTa upp det här i ditt parti och forma er politik som motståndare till det pågående landsförräderiet!http://www.youtube.com/watch?v=pR_GWJyES_Q

  3. Jerker Wågberg

    Jättebra, Michael!Bara för att täcka upp motargumentet att man förhindrar ytterligare mord genom att hålla mördare inspärrade, undrar jag om du har koll på hur vanligt det är idag att en dömd mördare begår ytterligare ett mord efter att ha fullgjort sitt straff.

    • Michael Gajditza

      Jag törs inte ge dig någon exakt siffra på rak arm men jag vet att risken för återfall bland förstagångsmördare är lägre än 10% och betydligt mycket lägre i de fall mördaren känt sitt offer före mordet och vad gäller mord i nära relation/närstående i stort sett noll.

  4. Det är fruktansvärt hur vårt sk rättssystem fungerar.

  1. Pingback: Svensk Myndighetskontroll: Länksamling Brott o Straff « Svensk Myndighetskontroll

  2. Pingback: Punktera Sverigedemokraternas argument: ”ordning och reda” « Sverige är inte världens navel!

  3. Pingback: Brott och straff en kunskapsfråga. | Svensk Myndighetskontroll

  4. Pingback: Om brott och straff och kunskap i ämnet | Liberaldemokraterna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: