Svensk Myndighetskontroll: En koppling kan bli din ruin när myndigheterna granskar dig. Del 1


Vad tänker ni på när jag säger MC-kultur? Ett sätt att leva, en livsstil, Peter Fonda i Easy Rider en äkta kultfilm, det blir mina första tankar.

Om vi prövar med ordet MC-gäng så blir det lite ändring i tankebanorna, eller hur? Det får oss att tänka på kriminalitet och organiserad brottslighet. Så när t.ex en tidning använder det i en rubrik eller kanske t.o.m talar om MC-gängen som en kriminell organisation så blir ju den bild man får i huvudet rätt klar och plötsligt så tänker nog de flesta på antingen Hells Angels eller Bandidos.

Den här bloggen har ända sedan första dagen i februari -08 talat om rättssäkerhet och att den ska gälla lika för alla. Jag har skrivit om hur lagstiftningen ser ut och att i vår rättspraxis svarar var och en enskilt för sina egna handlingar.

Vi tar Aktiebolagslagen som utgångspunkt för ett exempel och antar att ett bolag består av låt oss säga 50% individer som någon gång gjort sig skyldiga till brott.

Innebär då detta att vi har att göra med ett kriminellt företag, en kriminell organisation?

Låt oss vidare anta att några av de tidigare dömda, eller för den delen även bland de ostraffade, är så att någon/några av dessa begår brott under den tid de är anställda i bolaget, innebär det att bolaget är en kriminell organisation? Om majoriteten av alla i bolaget sysslar med brott är då bolaget kriminellt?

Svaret på alla frågorna är givetvis nej. Det vi har är ett företag vars anställda i varierande grad från ingen brottslighet alls upp till kanske att någon gjort sig skyldig till mord alla enskilt svarar för sin egen brottslighet. Företaget har ju inget med den att göra.

”Jamen alla vet ju att…..är kriminella”, kanske någon invänder. Frågan nu blir hur vet alla det då? ”Jo, det har ju stått i tidningen och polisen har gjort massor av razzior mot dom. Dessutom så säger politikerna att dom ska krossa den organiserade brottsligheten inklusive kriminella MC-gäng.”

Våra grundlagar handlar till en rätt stor del om att slå fast och värna organisations-, förenings- och mötesfrihet.

En logisk konsekvens av detta är naturligtvis att det är respektive individ, oavsett organisationstillhörighet, som polisen och rättsväsendet har att lagföra i händelse misstanke om brott uppstår eller föreligger.

900117adc16e5faf.jpg

Låt oss för en sekund anta att det är som bl.a. polis och åklagare påstår. De som är medlemmar i en av de utpekade MC-klubbarna är kriminella.

Varför är de då fria?

Det måste ju bli den fråga som ställs efter påståendet ovan. Om det är så att ”man vet, men bevisning saknas” så betyder det de facto i det rättssystem vi har att man ska betraktas som oskyldig!

Det är t.o.m inskrivet i lag att man ska betraktas som oskyldig till dess att det finns en lagakraftvunnen dom som säger något annat.

Faktum är att landets poliskår med hjälp av otaliga experter på det ena och det andra nu i flera år har jagat medlemmar i främst de två stora klubbarna HA och Bandidos med blåslampa. Medlemmar har stoppats, utfrågats, husrannsakats, nykterhetsprövats individuellt vid så många tillfällen att de flesta tappade räkningen redan 2008.

Utöver det har spanings, buggnings, avlyssning etc. använts. Polisen har under dessa år, som jag visade i artiklarna ”Inget som diskuteras”, fått tillgång till en mängd nya lagar som ger dom rätt att nyttja tvångsmedel på ett tidigare okänt sätt men trots allt detta och trots jätterazzior med hundratals poliser så är utbytet mycket, mycket magert för att inte säga obefintligt.

Mot den bakgrunden kan det ifrågasättas om inte polisens och andra myndigheters agerande bryter mot vad som stadgas avseende proportionalitet i insatserna?

Men man har inte alls nöjt sig med dessa insatser av polisen utan numera så samarbetar myndigheter över hela landet med varandra för att komma åt det man tror är grov organiserad brottslighet.

I den kampen så påstår jag att man bryter mot åtskilliga lagar och förordningar samt att man utsätter oskyldiga människor som inte ens är med i klubbarna för rena fascistmetoderna. Jag påstår att behandlingen i hög grad påminner om den som judar fick utstå i förkrigstidens Tyskland.

Nu är jag säker på att många av er tycker att jag tar i så jag spricker och att jag har fel.

OK, då ska jag ge lite exempel på vad jag menar.

Jag börjar med att påstå att det finns politiker som uttalat öppet att dom inte bryr sig om lagen i det här fallet. Ett exempel är kommunalrådet i Motala, Eva Isaksson Ribers, som i Östnytt senvintern 2008 uttalade följande i anledning av att man i Östergötland just antagit en handlingsplan mot organiserad brottslighet som flera kommunjurister ansåg stred mot ett par olika lagar, ”vi har inte tid att vänta på en lagändring utan måste agera nu”

Det får sägas vara ett märkligt uttalande från en framträdande lokalpolitiker. Vad hon säger är att eftersom hon tycker att lagen är fel och måste ändras så har hon rätten att bryta mot den för att en ändring tar för lång tid. Ett revolutionerande sätt att se på lagen och ett försvar som aldrig någonsin skulle hålla i en rättegång.

Det var första likheten. Oavsett vad lagen säger så har myndigheten rätt att vidta åtgärder mot judarna, läs MC klubbarna.

Den andra kan vi säga är en omvänd likhet. I Tyskland tvingades judarna bära en gul Davidsstjärna för att särskiljas från andra. Det sköter ju klubbarna själva genom att de bär väst så då blir det ju svårt att göra något liknande men man kan ju göra tvärtom. Man kan försvåra för den som bär väst att få komma in på restauranger, vistas i kommunens lokaler, hyra kommunens bostäder etc. etc.

valet4.jpg

Så har man också gjort i bl.a Eskilstuna och Luleå och i båda kommunerna har man fått läsa förvaltningsrättens domar i prövningen av huruvida detta är förenligt med grundlagen och i båda fallen har domarna utfallit till den klagandes fördel. Luleådomen är välformulerad och jag lägger ut den som första kommentar till artikeln här nedan för den som är intresserad av att läsa den.

Fortsättning följer.

Tidigare artiklar om två stora razzior i år hittar du här: Razzia i Västerås mot Solidos

och här Polisspel för gallerierna


Annonser

About Michael Gajditza

Jag är en 54-årig man i Västerås som sedan 16-årsåldern varit engagerad i samhällsfrågor på olika sätt. Med åren har jag skaffat mig en varierad livserfarenhet med en bredd som jag vågar påstå att inte många har. Bloggen driver jag med en inriktning på frågor som rör rättssäkerhet, frihet, demokrati och integritet. Jag är även en av grundarna av Liberaldemokraterna, ledamot av det verkställande utskottet och f.n dess rättspolitiske talesman.

Posted on 20 augusti, 2010, in Okategoriserade. Bookmark the permalink. 3 kommentarer.

  1. MichaelDu glömde bort att nämna AFA terroristerna som samtliga riksdagspartier sympatiserar med, du borde ge en förklaring över, varför också dem åker dit med jämna mellanrum, men du kanske tycker det är ointressant i sammanhanget, undrar om det inte beror på att du är vänstervriden och att AFA är den nationella folkrörelsens värsta motståndare och av den anledning gör samma sak som vårt korrupta politiska etablissemang TIGER och samtycker.

    • Michael Gajditza

      För det första så sympatiserar inte alla riksdagspartier med AFA. För det andra så har jag i tidigare artiklar redovisat att brottsligheten bland AFA anhängare är lika stor ungefär som bland Vit makt anhängare. För det tredje så är i din värld tydligen i stort sett alla som är till vänster om Djingis Kahn vänstyervridna så det epitetet kan jag stå ut med när det kommer från dig. För det fjärde: Jag tiger och samtycker om väldigt lite. Det är en av orsakerna för varför jag bloggar. Nu får du ta o hitta på nåt som piggar upp dig. Du har varit tillbaka i dina gamla sura gnälliga gängor igen de sista dagarna och då är du faktiskt inte särskilt trevlig. Så jag tar o sjunger den fina gamla visan för dig som går så här ungefär; ”Sudda sudda sudda bort din sura min……. munnen den ska skratta o vara glad……munnen har du fått för du ska skratta, sudda sudda bort din sura min!” Lite hackigt kanske men det var länge sen. Visst var det rätt fint ändå!?

  2. Michael Gajditza

    FÖRVALTNINGSRÄTTENI LULEÅFöredragande: M. Ek LindqvistDOM2010-05-04Meddelad iLuleåMål nr 773-10Rotel 4Dok.Id 2964Postadress Besöksadress Telefon Telefax ExpeditionstidBox 849971 26 LuleåSkeppsbrogatan 41 0920-29 54 90 0920-29 54 98 måndag – fredag09:00-12:0013:00-16:00E-post: forvaltningsrattenilulea@dom.sewww.dom.seKLAGANDEHenric Ylivainio, 810208-8930Edeforsgatan 74 Lgh 1103974 38 LuleåMOTPARTLuleå kommun971 85 LuleåÖVERKLAGAT BESLUTKommunfullmäktige i Luleå kommuns beslut den 22 februari 2010, § 19SAKENLaglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900)___________________FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDEFörvaltningsrätten bifaller överklagandet och upphäver kommunfullmäktigesi Luleå kommun beslut den 22 februari 2010, § 19.___________________1FÖRVALTNINGSRÄTTENI LULEÅDOM Mål nr 773-10YRKANDEN M.M.Kommunfullmäktige i Luleå kommun beslutade den 22 februari 2010 attkomplettera Luleå kommuns handlingsplan mot den organiserade brottsligheten,avsnitt 5.5.1, med följande två åtgärder- i lokaler som ägs och hyrs ut av Luleå kommun ska hyrestagareoch/eller gäster inte tillåtas att bära kläder som visar tillhörighet tillnågot gäng eller gruppering som är kopplad till kriminell verksamhet.Detta för att skapa en trygg, säker och positiv miljö för gästeroch anställda. Gäster får aldrig avvisas på sådana grunder eller undersådana omständigheter att det kan utgöra diskriminering enligtdiskrimineringslagstiftningen- som förutsättning för att hyra lokal som ägs av Luleå kommun gällervidare att hyresgästen och/eller arrangerande företags ledandepersoner inte är medlemmar i någon organisation som är koppladtill kriminell verksamhetSyftet med planen är att försvåra de kriminella nätverkens olagliga verksamheti Norrbotten. I planen ingår ett antal åtgärder som ska genomförasav kommunerna.Henric Ylivainio yrkar att beslutet upphävs då det strider mot regeringsformenoch kommunallagen. Han anför i huvudsak följande. Kommunensaknar det lagstöd som krävs för att ingripa, såväl formellt som informellt,mot någon för att han eller hon har använt sig av sin grundlagsskyddaderätt att ge uttryck för sin uppfattning. Kommunens beslut strider mot regeringsformendå det exkluderar kommunala medlemmar från att hyra ellerbevista samtliga av kommunens lokaler. Det inskränker den grundlagsskyddadeyttrandefriheten att inhämta och mottaga såväl upplysningar sominformation i kommunala lokaler. Vidare inskränker det å det starkaste den2FÖRVALTNINGSRÄTTENI LULEÅDOM Mål nr 773-10grundlagsskyddade föreningsfriheten och även den i regeringsformen uttaladerätten till fri åsiktsbildning, människors lika värde och den enskildamänniskans frihet och värdighet. Därtill inskränker beslutet regeringsformensstadgande om att det allmänna ska verka för att demokratins idéerblir vägledande inom samhällets alla områden, att alla människor ska uppnådelaktighet och jämlikhet i samhället samt motverka diskriminering.Henric Ylivainio har även framfört ett yrkande om inhibition av beslutet.Förvaltningsrätten avslog inhibitionsyrkandet den 8 mars 2010 då tillräckligaskäl för inhibition inte ansågs föreligga.Kommunen motsätter sig bifall till överklagandet och anför i huvudsakföljande. Fullmäktige har i det nu överklagade beslutet kompletterat handlingsplanenmed åtgärder som avser kommunala lokaler. Anledningen äratt kommunen, i egenskap av fastighetsägare, eftersträvar att ordning, säkerhetoch trygghet ska råda för samtliga deltagare på de tillställningar somhålls i kommunala lokaler. Kommunen har erfarit att medborgare i kommunenupplever en obehaglig och hotfull situation enbart genom det förhållandetatt vissa personer som bevistat dessa tillställningar burit klädersom på ett tydligt sätt visar en koppling till grupperingar som är allmäntkända för att ha medlemmar som ägnar sig åt brottslig verksamhet. I syfteatt motverka risker för störningar ur ordnings- och säkerhetssynpunkt samtäven för att skapa en tryggare miljö har fullmäktige därför beslutat omtillägget till handlingsplanen. Tillägget till handlingsplanen innebär inte attvissa kommunmedlemmar förhindras tillträde för att besöka kommunalalokaler. Däremot innebär det att krav ställs på vilken klädsel som accepteras.Det kravet grundar sig, som ovan redogjorts, på ställningstagande frånordnings- och säkerhetsaspekter och utgör inte någon form av olagadiskriminering eller att det är fråga om inskränkning av yttrandefriheten påett otillåtet sätt.3FÖRVALTNINGSRÄTTENI LULEÅDOM Mål nr 773-10SKÄLEN FÖR AVGÖRANDETAv 1 kap. 1 § andra stycket regeringsformen (1974:152) framgår blandannat att den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmänoch lika rösträtt.I 1 kap. 2 § första stycket regeringsformen stadgas att den offentliga maktenska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskildamänniskans frihet och värdighet. Enligt fjärde stycket ska det allmännaverka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets allaområden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmännaska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikheti samhället. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor pågrund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiöstillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annanomständighet som gäller den enskilde som person.I 2 kap. 1 § regeringsformen stadgas att varje medborgare är gentemot detallmänna tillförsäkrad1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddelaupplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,2. informationsfrihet: frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt atti övrigt taga del av andras yttranden,5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna ellerenskilda syften.Av 2 kap. 12 § regeringsformen framgår bland annat att fri- och rättigheterenligt 1 §, exempelvis yttrandefriheten, får begränsas genom lag eller efterbemyndigande i lag.4FÖRVALTNINGSRÄTTENI LULEÅDOM Mål nr 773-10Ett överklagat beslut ska enligt 10 kap. 8 § kommunallagen (1991:900)upphävas om1. det inte har tillkommit i laga ordning2. beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommuneneller landstinget3. det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller4. beslutet strider mot lag eller annan författningNågot annat beslut får inte sättas i det överklagade beslutets ställe.Förvaltningsrätten får i mål rörande laglighetsprövning enbart ta ställningtill det överklagade beslutets laglighet och således inte ta ställning tilleventuell lämplighetsaspekter av beslutet.Henric Ylivainio har bland annat hävdat att tillägget till handlingsplaneninskränker den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Den första frågan blirdärför om det innebär en åsiktsyttring som omfattas av yttrandefriheten ”attbära kläder som visar tillhörighet till något gäng eller gruppering som ärkopplad till kriminell verksamhet”. Om så är fallet får prövas om tilläggettill handlingsplanen är en tillåten inskränkning av yttrandefriheten.Med yttrandefrihet avses enligt regeringsformen en frihet att i
    tal, skrifteller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar,åsikter och känslor. Yttrandefriheten omfattar en rad olika uttrycksformerbland annat även rent konstnärliga framställningar. För att bedöma vilkaformer av åsiktsyttringar som omfattas av yttrandefrihet kan en jämförelsegöras med bestämmelsen i 16 kap. 8 § brottsbalken (1962:700) angåendehets mot folkgrupp. Bestämmelsen kriminaliserar den som i uttalande elleri annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgruppeller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg,nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. I5FÖRVALTNINGSRÄTTENI LULEÅDOM Mål nr 773-10praxis har ansetts att bärande av emblem eller uppträdande i viss klädsel äratt anse som en åsiktsyttring enligt bestämmelsen (NJA 1996 s. 577).Förvaltningsrätten kan mot bakgrund härav inte finna annat än att dengrundlagsfästa yttrandefriheten omfattar rätten att ge till känna sin åsiktgenom att bära kläder som visar gäng- eller grupptillhörighet.Frågan blir därefter om det förhållandet, att åsiktsyttringen avser en tillhörighettill grupperingar som är kopplad till kriminell verksamhet, innebäratt åsiktsyttringen inte omfattas av skyddet för yttrandefriheten.Som redovisas i Holmberg m.fl., Grundlagarna, andra upplagan s. 87, falleråtskilliga yttranden definitionsmässigt utanför grundlagsskyddet och kandärmed bli föremål för ingripande utan något stöd av förbehåll i grundlagen.Detta gäller yttranden som anses vara ”brottsliga i annat avseende änsåsom ett överskridande av yttrandefrihetens gränser”. Det torde allmäntsett inte vara brottsligt i sig att bära kläder som visar att bäraren tillhör engruppering som kan uppfattas som kriminell eller är kopplad till kriminellverksamhet (om nu inte omständigheterna är sådana att själva åsiktsyttringenkan rubriceras som ett brott, exempelvis olaga hot eller hets motfolkgrupp). Det kan också konstateras att regeringen i proposition2007/08:144 – Sveriges antagande av rambeslut om kampen mot organiseradbrottslighet – har uttalat sig med innebörd att man bör undvika att kriminaliseranågons deltagande i en kriminell organisation utan att samtidigtuppställa krav på att en konkret straffbar gärning har begåtts inom ramenför organisationens verksamhet (s. 15).Mot denna bakgrund kan enbart det förhållandet att kläderna utvisar attbäraren tillhör en gruppering som kan uppfattas som kriminell eller ärkopplad till kriminell verksamhet, inte innebära att åsiktsyttringen fallerutanför ramen för den grundlagsskyddade yttrandefriheten.6FÖRVALTNINGSRÄTTENI LULEÅDOM Mål nr 773-10Tillägget till kommunens handlingsplan mot den organiserade brottsligheteninnebär således en begränsning av yttrandefriheten. Yttrandefrihetenkan begränsas endast med stöd av lag eller efter bemyndigande i lag. Dådet inte framkommit att det nu överklagade beslutet fattats med stöd häravfinner förvaltningsrätten att den begränsning av yttrandefriheten som beslutetinnebär, strider mot lag varför beslutet således ska upphävas.Med denna utgång prövar förvaltningsrätten inte om beslutet är olagligt iandra av Henric Ylivainio angivna hänseenden.HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga ( DV 3109/1 C)Victoria BäckströmI avgörandet har även särskilda ledamöterna Elisabeth Bramfeldt och GöranJacobsson deltagit. Enhälligt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: