Dagsarkiv: 18 februari, 2010

Svensk Myndighetskontroll: Staten är feg och ryggradslös


http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6629594.ab

http://vlt.se/nyheter/omvarlden/1.739817-inga-skadestand-i-styckmordsfallet

Jag tycker det är för jävligt rent ut sagt. Så här skriver rätten bl.a i sin dom:

”Rätten anser att en rad fel har begåtts mot männen av flera olika myndigheter. Men för att dessa fel ska ge rätt till skadestånd krävs det ett orsakssamband mellan felen och de skador som de orsakat. Något sådant samband har inte männen kunnat bevisa, enligt tingsrätten.”

Det är möjligt att det inte går att bevisa ett orsakssamband efter 25 år men om det konstateras att ett antal myndigheter har utsatt en enskild person för felaktig behandling på ett flertal sätt så är det rimligt att anta att dessa fel också har fått konsekvenser.

Jag tror att var och en som drabbas av en myndighetsåtgärd som innebär t.ex att du fråntas rätten att utöva ditt yrke på felaktig grund, kan inse att detta är något som skadar den drabbade.

Det talas om att införa en lag om civilkurage där vi som medborgare enligt lag ska vara ålagda att ingripa om vi ser något brottsligt pågå. Det är ett civilkurage som staten kräver av oss. Uppenbarligen så har vi ingen möjlighet att kräva att staten uppvisar ett sådant civilkurage att, då det är fastslaget att staten felat, den då också står för de fel som begåtts.

Staten uppvisar genom detta ett häpnadsväckande fegt och fullständigt ryggradslöst beteende. Som en del av staten har jag personligen bara möjlighet att beklaga och säga att jag skäms å den stats vägnar som jag tillhör och jag lovar att göra det lilla jag kan för att ändra den syn som präglar dagens domslut.

Gör man fel ska man göra rätt för sig. Jag trodde i min enfald att detta inte bara gällde enskilda samhällsmedborgare.

Svensk Myndighetskontroll: JO kritiserar efter min anmälan


http://nt.se/norrkoping/artikel.aspx?articleid=5827389

För ett år sedan ungefär så JO anmälde jag kommunalrådet Lasse Stjernkvist i Norrköping. Bakgrunden till detta var att jag vid upprepade tillfällen begärt att få ta del av en delredovisning av resultaten av den handlingsplan mot organiserad brottslighet som man antagit i Östergötland något halvår tidigare.

Mitt intresse kring detta bottnar i att jag anser att den handlingsplan man valt att arbeta efter på flera sätt strider mot olika lagrum och än allvarligare mot några av våra mest grundläggande rättsprinciper. Jag har tidigare skrivit en hel del om detta här i bloggen, bl.a. dessa inlägg.

http://blogg.aftonbladet.se/21909/2008/06/852685

http://blogg.aftonbladet.se/21909/2008/02/738544

http://blogg.aftonbladet.se/21909/2008/05/836901

Självklart ska organiserad brottslighet, liksom för övrigt all brottslighet, bekämpas. Den kampen måste dock föras inom ramen för den demokrati och de grundläggande normer som bär upp rättsstaten. Misslyckas vi i det avseendet och hemfaller åt att använda metoder som inte uppfyller de kriterier som gäller för vad vi benämner som rättssäkerhet för den enskilde så har hela samhället tagit ett avgörande kliv mot ett annat samhällssystem än det demokratiska som vi säger oss värna.

Vi ser det i det exempel med den handlingsplan som antogs i Östergötland, i motsvarande handlingsplaner som antagits i andra län och polisdistrikt runt om i landet och vi ser det i all den lagstiftning som tillkommit sedan 11/9 2001 och som sägs vara till för att skydda oss mot terrorism. Vi ser motsvarande även i lagar och i debatten kring upphovsrätt.

Sammantaget har det första årtiondet på 2000-talet inneburit en stor försvagning av den enskildes fri- och rättigheter till förmån för en allt starkare statsmakt.

Jag undrar ibland om inte detta även bidrar till att människor i sin vardag allt oftare möter poliser och andra myndighetsföreträdare som kanske mer eller mindre omedvetet tagit till sig den ändrade inställningen och numera anser att de i kraft av sin ställning som företrädare för de myndigheter som givits allt större maktmedel också kan uttrycka och utnyttja dessa i de direkta kontakterna med medborgarna.

Det kanske inte är medvetet men på ett psykologiskt undermedvetet plan kan det definitivt ha sin betydelse.

Mot den här tecknade bakgrunden ville jag alltså ta del av den utvärdering av handlingsplanens resultat som skulle ha gjorts vid den tidpunkt då jag började efterfråga densamma. Om man nu beslutat sig för att använda metoder som de jag beskrivit så borde man kunna förvänta sig att dessa åtminstone givit resultat som vida överstiger de resultat som tidigare nåtts med rättssäkra metoder.

Jag har fortfarande inte fått se någon sådan utvärdering. Jag vet att det högst prioriterade uttalade målet för planen var att det vid 2009 års slut inte skulle finnas några MC-klubbar i Östergötland. I den delen vet jag att planen inte fungerat då länet under 2009 fått en fullvärdig HA-avdelning i Norrköping.

Eftersom en satsning i enlighet med den antagna planen finansieras med dina och mina pengar vore det även mot en rent ekonomisk bakgrund intressant att ta del av t.ex. hur många fler lagförda brott som denna plan resulterat i. Av något skäl är detta fortfarande höljt i dunkel men jag ska ånyo ge mig i kast med att försöka få fram de uppgifter som jag numera har JO:s ord på att jag har rätt att få.

%d bloggare gillar detta: