Dagsarkiv: 10 februari, 2010

Svensk Myndighetskontroll: Förtroendet förbrukat


http://www.aftonbladet.se/ledare/article6576703.ab

Den som följt min blogg vet att alltsedan starten på våren -08 så har jag konsekvent hävdat att oavsett vad man tycker om politikern så är mannen inte pålitlig. Han är en politisk karriärist som spelar spelet bättre än de flesta men i den skickligheten ligger även statsministerns problem. Det är bara ett spel för honom.

Därav följer också den kyla och det avstånd som Reinfeldt ibland avslöjas med. Ett snabbt sådant exempel som slår mig är då han mer eller mindre avrättade riksdagsledamoten Karl Sigfrid i samband med FRA-lagens införande. Denna kyla visas också i form av en djup oförståelse för att och hur vissa människor och grupper faktiskt har visat sig bli drabbade av den allianspolitik som han är ytterst ansvarig för.

Den syns i den arrogans med vilken statsministern från tid till annan avfärdar de som har en i förhållande till honom avvikande åsikt. FRA-lagen får exemplifiera igen och vem minns inte hur han hanterade den bloggbävning som blev konsekvensen av lagens införande.

Det förakt han då visade synnerligen kompetenta och pålästa bloggare genom att avfärda dessa med att ”de inte har förstått”, var av synnerligen djup natur. Även detta förakt och dessa grundlösa uttalanden visar en grundläggande okunskap om olika sektorer av det svenska samhället.

IPRED, sjukförsäkringssystemet och ungdomsarbetslösheten är andra exempel på frågor och områden där statsministern, trots sitt omtalade lyssnande, agerar stendövt och okänsligt.

Generellt påstår jag att i alla frågor som handlar om den enskilda, lilla och minst sedda medborgarens rättigheter och integritet så har Reinfeldt, då det kommer till kritan, en mycket dålig kunskap om dels hur dessa människor lever men även och till del på grund av detta, också en total oförmåga att se hur de förslag som läggs slår i det verkliga livet för verkliga människor.

Tydligt syns också denna distans och oförmåga i dagens ärende om SWIFT. Jag är själv säker på att Reinfeldt faktiskt trodde att han skulle komma undan med sin kupp att begränsa parlamentets inflytande över avtalet. Så stark är hans längtan och vilja att tillgodose amerikanska intressen att han sviker förtroendet både som EU-ledare och svensk statsminister.

Finns det för övrigt inte ett ord för sådana som säljer ut sina landsmän på sätt som nu skett?

Åter reflekterar och speglar beteendet något som skett tidigare och åter får jag tillfälle att anföra turerna kring FRA-lagen som exempel. För att inte drabbas av ”onödig” kritik lät man det ursprungliga lagförslaget gå ut på remiss till remissinstanserna den 22/12 -06 och begärde av dessa att svar på remissen skulle ha inkommit 070104. Känns mönstret igen?

Jag är trött på att ha en statsminister som har så dålig respekt för demokratin att han agerar på sätt som nu skett. Jag är trött på att ha en regering som agerar knähund åt Washington. Jag vill ha en regering som agerar med Sverige och svenskars bästa för ögonen i det den gör.

Jag vill ha en regering som inte skriver om det svenska språket för att ord, vars betydelse aldrig tidigare varit den som de nu åsätts av alliansregeringen, ska överensstämma med regeringens tolkning. Ord som frihet och integritet stöps om till synonymer för kontroll och övervakning.

Jag vill inte ha George Orwell som svensk statsminister. Den eller de kandidater som lovar att återupprätta dessa ord till dess tidigare och fulla betydelse får min röst. Kandidater som förstår att demokrati endast kan försvaras med demokratiska medel och med större öppenhet.

Jag vill ha kandidater och en regering som inte är så fruktansvärt rädd som den nuvarande. Rädsla är inte något bra politiskt redskap. Rädsla får inte leda oss mot och till en begränsad och urholkad demokrati där de enskilda medborgarna är de uttalade förlorarna och den starka staten tillåts agera utan att ifrågasättas med den starkes rätt.

Jag vill inte det eftersom det land som nu snabbt håller på att växa fram helt enkelt saknar det kanske svenskaste av allt nämligen den svenska identiteten. Vi håller på att förlora vår identitet. Inte genom att några hundra tusen människor har flyttat hit utan för att vi själva har flyttat beslut och kontroll allt längre från de medborgare som är våra beslutsfattares uppdragsgivare.

Vi förlorar vår identitet då vi lagstiftningsvägen lagstiftar bort delar av den frihet och integritet som våra förfäder kämpade så hårt för att vi skulle ha. När maktens sätt att se på medborgarna helt präglas av misstro och misstänksamhet och de lagar som blir följden präglas av allt större repressivitet mot de medborgare som tycker att stora delar av vad som nu blir nya lagar är i grunden fel och allt mer odemokratiskt.

Regeringen har inget förtroende för folket och en sådan regering har definitivt inte heller förtjänat folkets förtroende. Det är min slutsats och mitt förtroende är sedan lång tid tillbaka förbrukat.

 

%d bloggare gillar detta: