Svensk Myndighetskontroll: Därför kommer så småningom revolten att vara ett faktum


http://www.newsmill.se/artikel/2009/02/25/vi-socialdemokrater-borde-sagt-nej-till-ipred

Som jag skrev i en postning igår så kommer vi att vinna kriget. Det hörs allt mer kritik inifrån de etablerade partierna mot det egna partiets politik i frågor som rör just frihet, demokrati, integritet och rättssäkerhet.

Just nu mest inom oppositionen men motsvarande tankar, kritik och missnöje finns även inom breda lager i regeringspartierna. Tydligast har det så här långt kommit till uttryck inom Centern och Folkpartiet.

Det ska bli oerhört spännande att följa S kongress i höst eftersom det i det tidigare statsbärande partiet idag finns ett missnöje med så många olika saker. Dels att man är i en fortfarande ovan oppositionsroll men dels och framför allt med både förd politik, ingångna allianser och även med partiledningen (läs Mona Sahlin). Till detta ska läggas missnöjet även med ”kontrollpolitiken.”                                     
  (Bild från Attila)

  Även inom Moderaterna finns spänningar och dessa kom till uttryck bl.a under FRA debatten men även nu under IPRED-lagens genomförande. I bägge dessa frågor är också parti och ungdomsförbund på kollisionskurs med varandra.

Här kommer en repris.

Jag har tidigare haft den här artikeln med i bloggen men tycker den är värd att upprepa i detta sammanhang. Den är underskriven av sju moderater för bara lite drygt ett år sedan då den fanns införd i Expressen.

Att avkriminalisera den fildelning som i dag är förbjuden och tvinga marknaden att anpassa sig är inte bara den bästa lösningen. Det är den enda lösningen.

Regeringen har samlat in synpunkter på Renforsutredningen, som syftar till att stänga av fildelares internetanslutningar. Hovrätten totalsågar utredningen och ifrågasätter om ett internetförbud skulle minska fildelningen. Trots att flera andra länder har tagit till liknande åtgärder har ingen visat upp några goda resultat.

Datainspektionen frågar sig om Renforsutredningens förslag är förenligt med det skydd för privatlivet och enskildas korrespondens som följer av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Det finns både EU-direktiv och svensk lagstiftning som säger att internetleverantörers uppgift är att tillhandahålla kommunikationsmöjligheter – inte att hålla reda på vad enskilda människor samtalar om eller vilken information de skickar till varandra.

Konkurrensverket tillägger att vi inte rimligen kan ge privata företag en roll som myndighetsutövare. Besluten om att stänga av internetanvändare kan bli godtyckliga utan en rättsprocess. Och så fortsätter det när man läser de tunga myndigheternas synpunkter. Myndighet efter myndighet smular sönder Renforsutredningen.

Upphovsrättsindustrins företrädare är desto mer entusiastiska till att stänga ner medborgarnas internetuppkopplingar, och lyfter fram Frankrike som ett positivt exempel. I Frankrike har myndigheter, rättighetshavare och bredbandsleverantörer tvingats in i ett samarbete. General Electric beskriver hur det fungerar: ”I praktiken innebär det att bredbandsoperatörerna ska övervaka vad deras kunder gör på internet och anmäla det.”

Antipiratbyrån beskriver Sverige som en frizon för fildelare, och försvarar försämrad rättsäkerhet med att så har regeringar gjort i andra europeiska länder. Men varför ska Sverige anpassa sig till vad länder som Frankrike tycker? Sverige är en av världens främsta tekniknationer, och vår teknikvänlighet måste få avspegla sig i politiken.

Som del i ett globalt nätverk kan vi erbjuda internetanvändare världen över den informationsfrihet som de förvägras i sina hemländer. (observera att detta skrevs innan FRA lagen antogs!)

Att avkriminalisera den fildelning som i dag är förbjuden och tvinga marknaden att anpassa sig är inte bara den bästa lösningen. Det är den enda lösningen, såvida vi inte vill ha en allt hårdare kontroll av vad medborgarna gör på internet.

De politiker som nu spelar på Antipiratbyråns planhalva ska vara medvetna om att de har allierat sig med en rörelse som aldrig är nöjd och som alltid kommer att kräva ytterligare steg i riktning mot kontrollstaten. I dag vill de göra bredbandsleverantörerna till internetpoliser, och själva vill Antipiratbyrån få möjlighet att begära ut identiteten på fildelare. Då kan de dra den 15-åriga tjej som har laddat hem en Britney Spears-låt från nätet inför rätta i en civilrättslig process.

Kommer Antipiratbyrån att vara nöjda med det? Troligen inte, för även om lagskärpningarna genomförs kommer de nya regelverken inte att stoppa fildelningen. Redan i dag finns det anonymiseringstjänster som gör de liggande lagförslagen verkningslösa. Därför kommer antipiratbyrån att kräva nya verktyg som ytterligare ökar övervakningen på Internet.

Den enkla sanningen är att nästan alla kommunikationskanaler på internet kan användas för att kopiera upphovsrättsskyddad information. Kan du använda en tjänst till att skicka ett meddelande kan du sannolikt använda samma tjänst till att skicka en mp3-låt. Den som vill kontrollera vilka som skickar upphovsrättsskyddat material mellan sig måste kontrollera all elektronisk kommunikation mellan medborgare.

I slutet av 1970-talet ville upphovsrättsindustrin förbjuda människor att spela in tv-program på video. 1998 försökte skivindustrin få mp3-spelare förbjudna. Vi politiker måste sätta ner foten och förklara att vi inte är beredda att medverka till att skapa den teknikfientliga kontrollstat som krävs för att antipiratbyrån ska bli nöjd.”

Karl Sigfrid. Margareta Cederfelt. Ulf Berg. Lena Asplund. Staffan Appelros. Lisbeth Grönfeldt Bergman. Göran Montan.


Ovanstående är en mycket bra artikel och jag håller fullständigt med artikelförfattarna i vad de de skriver som t.ex i den sista meningen:

Vi politiker måste sätta ner foten och förklara att vi inte är beredda att medverka till att skapa den teknikfientliga kontrollstat som krävs för att antipiratbyrån ska bli nöjd……”

Den foten satte ni ner löst och tyst måste jag säga. I onsdags, den 25/2, så var fyra av er frånvarande och de tre som närvarade, Ulf Berg, Lena Asplund och Göran Montan röstade ja till propositionen.

Jag har svårt att tänka mig att dessa tre gjorde det av personlig övertygelse. Så mycket kan man inte ändra grundinställning under ett år då hela debatten dessutom visat att vad de anför i sin artikel är helt korrekt.

I en annan postning ska jag berätta hur jag menar att det påverkar förtroendet för politiken då riksdagsledamöter säger ett och gör ett annat men här och nu är detta intressant på ett annat sätt.

Att av partipiska tvingad och av annan lojalitet nödd, behöva gå emot sin egen övertygelse är något som hos de allra flesta människor skapar en sorts bitterhet och besvikelse. Främst över det egna agerandet men också över att det var vänner och partikamrater som förmådde en till detta. Det är en bitterhet och besvikelse som inte försvinner utan ligger kvar och mal inom en.

Någon dag, vid något tillfälle, så ser man en chans att gottgöra detta och gör det ofta också trots att priset även då kan bli högt. När tillräckligt många börjar nå en punkt, ofta efter att detta upprepats vid några tillfällen, då man känner att nu kan jag inte längre se mig själv i ögonen så brister den uppdämda besvikelsen ut och man revolterar helt enkelt mot den/dom som man anser har tvingat en till detta.

Jag är helt övertygad om att den dagen kommer då vi får se en sådan revolt inom alliansen om man fortsätter på den inslagna repressiva och kontrollerande väg man slagit in på. I en liberal värld har man respekt och förtroende för den enskilde individen och det finns tillräckligt många liberaler inom alliansen för att den av mig förväntade palatsrevolutionen en dag ska komma.

Min förhoppning är att detta ska ske snart och vi har ett par nya test i form av bl.a datalagringsdirektivet och FRA-lagen på gång under våren.

Hade det varit så att de respektive partiledningarna och ”det inre kabinettet” hade valt att föra nuvarande regeringspolitik som oppositionspolitik om alliansen suttit i opposition, är jag rätt säker på att revolten redan varit ett faktum.

Tyvärr är det ofta mycket, mycket betydelsefullare och väsentligare att sitta vid makten än att hålla sig till den egna ideologin vilket jag inte kan göra annat än beklaga!

Om Michael Gajditza

Jag är en 54-årig man i Västerås som sedan 16-årsåldern varit engagerad i samhällsfrågor på olika sätt. Med åren har jag skaffat mig en varierad livserfarenhet med en bredd som jag vågar påstå att inte många har. Bloggen driver jag med en inriktning på frågor som rör rättssäkerhet, frihet, demokrati och integritet. Jag är även en av grundarna av Liberaldemokraterna, ledamot av det verkställande utskottet och f.n dess rättspolitiske talesman.

Publicerat på 27 februari, 2009, i Okategoriserade. Bokmärk permalänken. 4 kommentarer.

  1. Bra att du hjälper Ulf Berg och andra moderater att minnas att de varit mera upplysta tidigare. Missa inte Anders Widéns inlägg om kultureliten och teknikfientligheten – en lisa för själen sedan jag sett Horace & Co sitta och se molokna ut innan de tågade till riksdagen.

    • Michael Gajditza

      Hur kan man slockna på det viset på ett år att man plötsligt röstar ja?Har läst Anders inlägg och det är suveränt bra skrivet!

  2. Väl skrivet! Håller med. Inte att förglömma Maj Britt Theorin som ville förbjuda paraboler på 80-talet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: