Dagsarkiv: 20 juli, 2008

Sv Mynd kontroll: "Nästan osannolikt sannolikt!"


Hittade nedanstående på sidan ”Stoppa FRA-lagen nu” och tänkte jag skulle hjälpa till med spridningen. Skriven av någon med signaturen mini som också ska ha ett tack!                                                                

Sannolikt va, det betyder väl nåt som är likt sanning. Men riktigt lika sant som sanning är det inte om det är sannolikt.

Nu har vi tydligen inte råd med äkta sanningar längre, utan vi får nöja oss med sannolikhetskalkyler. Det är synd det, för dom håller lägre kvalitet än sanningar. Dom är inte lika pålitliga. Dom blir till exempel väldigt olika före och efter.

Jag menar före avslöjandet om de 103 avlyssnade svenskarna så var det ju ytterst osannolikt att den sortens avlyssning skulle hända, men så fort det hade hänt rakade ju sannolikheten upp till inte mindre än 100 procent så det var nästan sant att det hade hänt.

Men bara nästan sant. Det är det som är så konstigt. Det är som om man menar att avlyssningen var så otroligt osannolik så egentligen har det nog inte hänt.

I själva verket går ju hela alliansen och väntar på att få veta om det som hände de 103 svenskarna har hänt eller inte, innan de kan bestämma sig för om dom ska tycka att FRAs massavlyssning är så farlig som den skulle vara om avlyssningen som har hänt på FRA verkligen har hänt. Nu har visst Ingvar Åkesson bestämt sig till sist, och tydligen kommit fram till att det som hände då på FRA inte har hänt, men att vi å andra sidan måste ha mycket bättre säkerhetsanordningar så det inte händer igen.

                                                                 

Och man förstår ju att dom har tvekat, för en sån skandal inträffar ju enligt alla sannolikhetsberäkningar bara en gång på flera tusen år, och då är det ju i varje fall inte troligt att den har hänt redan nu, utan det är väl i så fall mera sannolikt att den har inträffat längre fram. Och då kommer ju saken i ett annat läge. För det kan ju inte vi bedöma nu. Då. Eller…

Sen är det också det att om det som hände på FRA verkligen hände, mot förmodan, så är ju sannolikheten för att det ska hända en gång till, den är ju så oerhört löjligt jätteliten så att på sätt och vis kan man säga att det var nästan bra att det som hände på FRA hände, om det nu gjorde det. För jag menar då kan man ju nästan säkert säga att det inte kommer hända igen.

I varje fall inte på FRA. Och säkert inte samtidigt som förra gången.

Risken för en upprepning är så liten att den är försumbar. Med det menas att den finns inte, fast bara lite.

Nu är ju det här rätt krångligt för gemene man, så egentligen är det väl ingen idé att ha offentlig debatt om sånt här. Folk i allmänhet dom tänker förstås på sitt grovhuggna vis att det som hände på FRA verkligen har hänt. Dom tar det som en sanning. Tala alltid sanning, barn, sa våra föräldrar till oss. Det får vi inte säga till våra barn utan vi måste lära dom att alltid tala sannolikt. Att säga sannolikheten, hela sannolikheten och ingenting annat än sannolikheten.

Så att dom inser att det som hände på FRA då inte kan hända nu, eftersom det inte ens hände då, vilket hade varit mycket mer sannolikt, med tanke på att det var då det hände.

(Tack till Tage Danielsson)

Allmänintresse eller mat åt gamar & hyenor?


                                                                 
Har suttit och läst Expressen och Aftonbladet. Båda tidningarna skriver mycket om mordet på Engla och om Anders Eklund. Läste dessutom på text-TV nyheterna att Englas mamma menar att pressen trampar på henne och den övriga familjen.

Det fick mig att fundera på varför det skrivs. Jodå, jag förstår nog att syftet och skälet är kopplat till försäljningen. Sedan är frågan om jag som utomstående verkligen har behov av att veta varje liten detalj och i sådana fall varför jag behöver det? Räcker det inte med att redovisa i stora drag vad som hänt, särskilt av hänsyn till de närstående och direkt drabbade.

Personligen tycker jag att tidningarna här gör fel avvägningar. De är som sagt företag med vinstintresse men då detta så tydligt går ut över enskildas integritet menar jag att det går för långt. Det enda de gör är att tillfredsställa en morbid nyfikenhet hos massan genom bloddrypande och hemska detaljer.

Kort sagt, vi får våra lägsta och mest primitiva drifter något så när tillfredsställda men helt tillfreds blir dom ju aldrig. Jag förstår heller inte vitsen med att publicera massor av foton på Eklund. Det har ju inget som helst syfte utom att tillfredsställa samma primitiva känslor som jag nyss beskrev.

Hade man haft starka misstankar mot honom och han varit på fri fot är det en helt annan sak. I det läget får foton en helt annan innebörd och betydelse. Vad har jag för nytta idag av att veta hur ”monstret” ser ut? Om inte annat så borde vi sedan långt tidigare veta att det inte är så att det syns utanpå vad dessa människor har gjort eller är kapabla till.

Så för att sammanfatta så tycker jag att pressen, även om det ska sägas att det är stor skillnad mellan olika tidningar och andra media, borde ta sig en pressetisk funderare på hur sensationslysten och ”gamtillfredsställande” man ska agera.

                                                           

%d bloggare gillar detta: