Dagsarkiv: 18 maj, 2008

Fel fakta


Nu måste jag bara få kommentera en debattartikel i Aftonbladet av  MUF:s internationelle sekreterare, Rola Brentlin.
Länk till artikeln finns här:  http://www.aftonbladet.se/debatt/article2277519.ab

I denna kommer Brentlin med en del påståenden som inte är korrekta eller så är dessa framförda som fakta trots att de endast speglar en åsikt.

I inledningen påstås att någon sorts svensk mentalitet har gjort att vi inte straffar förövaren utan att denne alltid kommer undan med ursäkter. Finns en sådan mentalitet måste den i sådant fall vara särskilt välutvecklad hos lagstiftaren, d.v.s. i riksdagen.

Straffet för grov våldtäkt är fängelse i lägst fyra och högst 10 år och straffet för grov misshandel lägst ett år och högst 10 år. Straffen för försök att genomföra olika brott bestäms av skrivningen i brottsbalkens 23 kap 1 §.

Av denna framgår att en domstol alltid, om brottsrekvisiten är uppfyllda, kan döma till maximalt det straff som utgår vid fullbordat brott.
Brentlin hävdar att vi har ett system där man inte får över två år för grova brott och det är följdaktligen inte riktigt korrekt eftersom lagstiftaren definitivt skapat ett sådant utrymme men av olika skäl har domstolar i olika domar valt att inte utnyttja straffskalans möjligheter fullt ut. Det är kanske tillämpningen som egentligen brister?

En ytterligare orsak är polisens bristande kompetens som leder till att våldsverkare som i det fall du nämner går fria. Istället går miljarderna till att alltmer centralisera polisen och idag sitter mer än 20% av alla Sveriges poliser på Kungsholmen i Stockholm medan det är oerhört glest mellan konstaplarna på andra och framförallt mindre orter.

Arbetsbelastningen på och kompetensen hos åklagarna bidrar även den till att många misstag begås.

Därefter behandlas svepande de som återfaller i brott och den enda slutsats jag kan utläsa av artikeln är det ivriga: ”lås in dom på livstid!”
För vissa kan detta naturligtvis vara enda lösningen. Samtidigt hävdar såväl forskare som övrig expertis att till allra största delen så är dessa beteenden möjliga att komma till rätta med. Det kräver dock tid, arbete och andra resurser.

En sak vi måste ha klart för oss, om vi väljer den väg som Brentlin förespråkar, är att livstidsdömda naturligtvis måste sitta på olika säkerhetsanstalter och att kostnaden för den typen av plats är absolut lägst 3000:- per dygn.
Låt oss anta att en 32-årig man lagförs för tredje gången och det straff som nu väntar är det föreslagna livstidsstraffet och låt oss vidare anta att denne når genomsnittsålder för en svensk man=ca.74 år. Det innebär således 42 års fängelse och kostnaden för detta blir någonstans i närheten av 46000000 (fyrtiosex miljoner) kr i dagens penningvärde. Det är alltså kostnaden för EN av dessa livstidsdömda och antalet kommer självfallet att stiga med åren.
Själklart har väl MUF räknat på detta och dragit slutsatsen att det är väl använda pengar. Det vore mycket intressant att få ta del av deras kalkyl kring kostnaderna om t.ex 20 år. Vi får heller inte glömma bort att ta med de miljarder som uppförandet av nya säkerhetsanstalter kommer att kosta.

Inte med ett ord nämns något om ev. förväntade resultat om låt oss säga hälften av dessa pengar lades ned på något alternativ. Varför inte, ja vad ska vi hitta på, vård kanske!? Det får man rätt mycket av med 23 friska miljoner att spendera!!
Inte heller finns några synpunkter på den kriminalvård som idag skändligen misslyckas med stora delar av vad som ålagts dem och dessutom har verkets budget varje år varit antingen överskriden eller mycket hårt ansträngd så här finns verkligen inga av de pengar som nu plötsligt trollas fram för nya livstidsstraff.

Därefter kommer en verklig nyhet då hon påstår följande: 

”I dag är det genomsnittliga fängelsestraffet för mord åtta år, men de flesta kommer undan med fyra år.”

Detta är helt enkelt inte sant!

Jag vet inte varifrån hon fått dessa siffror men de är fullständigt fel. Frågan jag ställer mig är om detta är ett ärligt misstag eller om den falska redovisningen har till syfte att stärka hennes argumentation för övrigt? Nå, i vilket fall så måste det dementeras.

http://www.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=58360&a=1151044&printerfriendly=true

Ovanstående länk tillagd 080521 och visar HD:s bedömning av strafftid som motsvarar livstid.

I slutet hävdas också att det föreslagna systemet leder till färre brott och det är ju sant såtillvida att de som är inspärrade inte begår några.

Däremot finns inget belägg för att systemet i sig skulle leda till någon minskning av allmänpreventiva skäl och jag är även skeptisk till det glada påståendet om att ”systemet visat sig fungera effektivt i andra länder”.

Jovars, såtillvida att t.ex USA har den största andelen fångar av den samlade befolkningen jämfört med andra västländer.

Att detta samtidigt inneburit skenande kostnader för delstaterna nämns inte och inte heller det faktum att dessa börjat protestera mot systemet.

Ska avsluta detta med att berätta att jag håller med henne i ett avseende och det är i vad hon skriver om prioriteringar och jakten på fildelare……

Det får vara allt för nu. Jag har tidigare kommenterat andra inlägg som rört detta område. Läs gärna dom om Du har lust!  😉

 

 

 


 

Ny superpolis?


 

 

Det har av olika skäl inte blivit mycket skrivet här den senaste tiden så det känns riktigt trevligt att plita ihop några rader igen.

Ibland läser man en serie olika nyheter på olika ställen i tidningen och genom att lägga ihop dessa och jämföra dem med varandra kan det ibland dras slutsatser. Huruvida dessa slutsatser är rätt eller fel får väl tiden utvisa.

Själv har jag av en serie olika sådana nyheter dragit slutsatsen att vår poliskår är på väg att förändras och då inte nödvändigtvis till det bättre. Ska bli intressant att se dels om jag har rätt och dels om andra tänkt i samma banor.

Justitieministern har fått ett förslag som handlar om en kraftfull mobilisering mot den organiserade brottsligheten. Bl.a. så ska Säpo(!) Ges en viktig roll i arbetet. Särskilda ”aktionsgrupper” ska inrättas och dessa skall ha fasta basorganisationer inrättade vid åtta polismyndigheter och hos rikskrim. Ytterligare 200 poliser över hela landet avdelas för detta. Förslaget har av de kommentarer jag läst också vunnit ministerns gillande och möjligheterna att det förverkligas torde därmed vara stora.

I dagens Aftonblad kan följande läsas:

Polisens nya bil väger 7,2

ton och har 325 hästkrafter

Här är polisens nya krisfordon.  Bild fr dagens Aftonblad.  

 

Skottsäkra, lufttäta och utrustade med mörkerkameror.

– De ska användas vid extraordinära händelser, säger Per Engström, sektionschef på polisen.

Samma sak som sagts och sägs om den Nationella Insatsstyrkan alltså.

Vidare kan man idag läsa att professor Leif G W Persson säger upp sig från sin tjänst hos rikspolisstyrelsen.
Jag tar mig här friheten att direkt citera valda delar ur hans krönika i dagens Expressen helt enkelt för att professorn, enligt min uppfattning, har helt rätt i det han skriver!
Ha också i minne när Ni läser detta att den förre rikspolischefen, Stefan Strömberg, fick lämna sin tjänst med motiveringen att han centraliserade och byråkratiserade verksamheten på ett oönskat sätt och för att budgeten därför närmast sprängdes. Den nye chefen Bengt Svensson var Strömbergs närmaste man och den som i hög grad omsatte chefens visioner i verkligheten.
Om detta och det förslag justitieministern fått, skriver professorn bl.a. följande:

”Nästan all brottslighet i Sverige – den som förstör tillvaron för hundratusentals brottsoffer varje år – har en utpräglat lokal anknytning och det ligger i sakens natur att den bara kan bekämpas på den lokala nivån.
Samma lokala nivå som departementet och rikspolisstyrelsen konsekvent, kraftfullt och sedan snart tjugo år tillbaka utarmat på resurser.

”Resurser som man fört till sig själv på den centrala nivån och med bland annat den konsekvensen att tjugo procent av landets poliser har samlats i kvarteret Kronoberg på Kungsholmen i centrala Stockholm och de som sitter där icke har ett pillekvitt att skaffa med den brottslighet som plågar landets medborgare. I stället tusentals byråkrater på rikspolisstyrelsen, rikskriminalpolisen, säkerhetspolisen, Stockholmspolisens ledning. Inte en vanlig konstapel så långt ögat kan se.”

Mer specifkt om det nya förslaget skriver han detta:

”Tvåhundra utredare? Närmare två procent av landets totala operativa polisresurs, fem procent av den samlade resursen inom kriminalpolisverksamheten och den intressanta frågan ställs givetvis aldrig. Från vilka verksamheter och lokala myndigheter skall man hämta dem? Vilka och vad skall man tappa blod från och oavsett hur trevlig Bengt Svensson än är så kan han faktiskt inte trolla.”

Om konkreta effekter:

”…..vore jag president i Hells Angels skulle jag jubla, hälla i mig ett extra flak pilsner och dra en repa på hojen med fritt fladdrande hår. Väl medveten som jag är att en utredare på den lokala nivån är tvungen att klara av tjugofem gånger fler ärenden än hans kollega på rikskrim.”

Enligt Persson kommer alltså den nya satsningen att leda till ett ytterligare ökat utrymme för vad man brukar kalla ”oganiserad brottslighet i de kriminella MC-gängen.”
Läser man boken ”Svensk Maffia” står det också där att just en satsning på mindre orter utmärkt MC-klubbarna de senaste åren.                                                                

Helgen före sista april i år slog nationella insatsstyrkan till mot en MC-klubbs lokaler i Åby utanför Norrköping. I lokalen hölls vid tillfället en fest vilket naturligtvis måste ha varit känt hos den lokala ordningsmakten. För övrigt hålls denna fest varje år och även förra året var såväl Östgötapolisen som nationella insatsstyrkan där och genomförde en husrannsakan.
Båda dessa år får man konstatera att utbytet av dessa enorma polissatsningar varit synnerligen magert. Hade man istället visiterat lika många människor i Norrköpings centrum hade man utan vidare kunnat lagföra fler personer om nu det var målsättningen.

Det nya för året var det sätt på vilket man agerade. Med automatvapen i hand, ramningsfordon samt en hysteriskt uppskruvad ton stormas lokalen och folk tvingas ned på golvet under hot av dessa vapen. Människor blir sparkade av polisen och materiell förödelse åstadkoms.
Insatsstyrkan som skapades för att, precis som de nya superbilarna, användas vid extraordinära tillfällen, används nu för att förstöra fester och denna gång även för att gripa två tonåringar efterlysta för misshandel.
Detta var i alla fall den officiella version som lämnades. Tonåringarna greps också men om mina informationer är korrekta så är bägge nu släppta och utredningen nedlagd.

JO har granskat anmälningar kring händelsen och beslutat överlämna detta till åklagare!

Var finns då det samband jag inledningsvis skrev om?

Som jag ser det så leder det ovan skrivna bl.a. till slutsatsen att vi tydligen håller på att skapa nån sorts superpolis med ”batman-fordon”, uppslukade av diffusa uppdrag och som centralt skyddas av sekretess och därför undandrar sig all demokratisk kontroll. Att Säpo ges en så stor roll i detta stärker bara hypotesen. Samma Säpo som tidigare kritiserats så hårt för att just undandra sig demokratisk kontroll.

Hur detta ska kunna ha någon effekt på den s.k. organiserade grova brottsligheten förstår jag överhuvudtaget inte. Däremot förstår jag att om det ska tas ytterligare resurser från de olika polisdistrikten ute i landet så lär knappast den lokala brottsligheten minska och den vanlige kommuninnevånaren lär inte heller uppleva någon ökad trygghet utan precis tvärtom.
Erfarenheterna hittills av stora centraliserade polisresurser visar väl entydigt på att de inte vare sig fungerar eller någonsin har fungerat.

                                                                          


 

                                                                          

%d bloggare gillar detta: